Anglicismhatartråden (sammanfogad tråd)

Infranäck.

Som antytts i #317 behöver vi inte gissa vad det stod i förlagan:

Our correspondent says that to make matters worse, the local centre that works to preserve artworks had just received a donation from the painter's granddaughter which they had planned to use to restore the original fresco.

Sådant här är sökmaskinen duktig på. Ta ett par namn från Expressen eller TT/Spectra och där finns förlagan.

http://www.bbc.co.uk/news/world-europe-19349921

I en idiomatisk (till skillnad från en idiotisk) översättning kunde »Som lök på laxen ...« fungerat. Som vi ser var barnbarnets avsikter goda.

Men det hade nog inte riktigt passat i nyhetstext.

Sant, känsla för att behålla förlagans stilnivå är viktigare. Fraser blir lätt slitna. Allvarligast är förstås när fakta förvrängs.

Förresten så är »just« en anglicism från förlagan. Svenska är »nyligen«. Se Spoiler här ovan.

Nu är det väl en inte helt ovanlig formulering i svenskan. Jag kan åtminstone minnas att "för att göra saken ännu värre" förekom i svenskan under 60-talet och framåt, just med den innebörden:

1. Dyrbart konstverk fuktskadat - Illa

2. Det fuktskadade konstverket "målas om" [till något annat än originalet] av snäll kvinna - Värre

3. Vad den snälla kvinnan inte visste var att konstnärens barnbarn donerat medel för restaurering - Det kvinnan gjorde är nu ännu värre, eftersom det lättare gått att rädda konstverket utan hennes tilltag.

Sammanfattningsvis är väl det engelska "worse" lika malplacerat som det svenska "värre" [vilket som sagt inte är någon ny fågel i svenskan på grund av engelskan sentida inträde].



Det hade varit bättre, men "ännu värre" är som sagt inget nytt fenomen. Själva innebörden blir ju densamma.

I anslutning till diskussionen om gamla och nya sammansättningar med under- och över- vill jag anteckna följande ...

Ett avsnitt av någon sorts sitcom från brittisk miljö lät pastorn undslippa sig (här i förkortad version):

– I thought I’d be overwhelmed, but here I am, badly underwhelmed.

En annan sitcom diskuteras ibland på metanivå manusförfattarnas problem att hitta på nya grepp för att roa en blaserad allmänhet. Kreativt ordbruk av det här slaget tillhör kanske grundkursen 1 A för manusförfattare som Lead Balloon.

På nätet är “overwhelmed” uppåt 20 gånger vanligare än “underwhelmed”. Lite förvånande så förekommer ett halvt tusental »underväldigad«. Om det är engelskans positiva attityd till lätt halsbrytande innovationer som inspirerar, så är det väl bara att tacka och ta emot. Paret »överdrift« och »underdrift« är numera etablerat som ett exempel på engelsk-svenskt samarbete.

Ordet »underväldigad« duger i varje fall som exempel på att en ordbok inte kan ta med alla svenska ord. Kreativ nyproduktion kan vara lite hjärngympa för både författaren och läsaren. Språktekniskt har vi en rätt stor bredd mellan exemplet »underdog« och »underväldigad«. Det senaste kan, med viss överdrift, sägas ta det bästa ur två världar.

Hur får du underdrift till engelskt inflytande? Engelskans exaggeration är ju knappast formmässigt likt vårt överdrift, och något parallellt motsatsord finns väl knappast.

Det gäller engelska “understatement” som på den svenska sidan kompletterats med »underdrift« som pendang till »överdrift«. Ibland kan svenskan ligga steget före där. Nåja, engelskan tog snabbt upp tråden i verbet “overstate” / “overstated” / “overstatement”. Nu betyder dessa ofta »överbetona« men förskjutningar pågår som sagt hela tiden.

Att driva en ståndpunkt alltför hårt är en egentlig överdrift.

Här försöker man vara lite underfundig. Risken för att bli överfundig är inte så stor. Aldrig kan man bli tillräckligt övertydlig. I politiken gäller ofta medveten undertydlighet för att lämna handlingsutrymme utan hotande svekdebatt.

Då måste man kunna språkhistorien. Underdrift myntades uttryckligen som svensk motsvarighet till understatement. Det är alltså inte formen, utan betydelsen, som tillkommit under anglosaxiskt inflytande.

Myntades och myntades. Det verkar ganska sannolikt att det ordet har myntats otaliga gånger av olika talare oberoende av varann. Det krävs ju inte direkt någon oerhörd språklig talang för att komma dit från överdrift.

Så kan det kanske tyckas, men lanserandet av ordet underdrift föregicks faktiskt av en medial diskussion om att vi behövde en motsvarighet till engelskans understatement. Det är möjligt att någon enstaka person bildade formen alldeles av sig själv innan, men isåfall "tog" den inte.

När och i vilken form förekom denna diskussion och hur stor var den? Jag antar att du menar att det skedde något liknande som vid lanseringen av "tjugohundra", att något slags språkvårdskampanj sedan tog fäste i medierna? Det verkar osannolikt att diskussionen i sig påverkar det allmänna språkbruket särskilt mycket utan att folk med genomslag börjar använda ordet praktiskt.