Anglicismhatartråden (sammanfogad tråd)

Det är klart man kan säga vad man vill ha sagt på svenska, om ägg eller vad det nu kan handla om. Men det blir inget uttryck på samma sätt på svenska.

Nej, visst, ordagranna ”översättningar” blir sällan lyckade, tvärtom.
Därför är det så pinsamt när folk som inte förstår bättre klär sig i anglosaxiska direktöversättningar i tron att de svidar upp sig i dyra måttsydda kreationer när de i själva verket klär sig i språkbrukets motsvarighet till Dressmann.

Men hallå, det har vi ju redan konstaterat, det behöver du inte säga en gång till. Är du lite autistisk?

1. Du skrev att du sett en anglicism i tidningen om ägg.

2. Jag skrev då att denna baseras på uttrycket you can only do so much.

3. Du skrev då att du istället hade skrivit det hela om ägg i detta fall med korrekt svenska, vilket du hade gjort i första posten.

4. Jag skrev då att det kan man såklart göra men då blir det inget uttryck.

5. Då kommer du med att det blir inte bra om man översätter engelska uttryck ordagrant.

Precis. Men äggen var bara ett exempel, det var det angloidiomatiska uttrycket ”only so much” som var poängen, och dess intrång i svenskan i form av en meningslös direktöversättning. Mitt ärliga råd är: glöm äggen, de saknar relevans för min poäng. Det kunde lika gärna ha stått ”stryka en skjorta”, ”så rädisfrön” eller ”begära uppskov på reavinstskatten”.

Jag instämmer att "only so much" och "only so many" är de egentliga, minimala, inte vidare delbara idiomen i fråga. Som du påpekar går de att användas i många meningar och uttryck, varav vissa är också vedertagna idiom i sig, t ex "There are only so many ways to..."

Tack för klargörande.

Ja men det är klart att det är poängen och att äggen bara är ett exempel, det var precis det jag skrev.

Du säger att du gillar latin bäst av alla språk för det är det mest tydliga språket.

Du kan det mesta om tysk grammatik också, det är såklart beundransvärt då tyska är ett krångligt språk många gånger.

Men du kanske har lite svårare att fatta andra texter och att tolka nyanser, lite autistiskt sådär.

Hur som helst, vi ska inte bråka, jag önskar dig god fortsättning.

Du skrev alltså "kristna lagar har gällt där upp till nu". Tror inte att jag läst eller hört det särskilt ofta. Skulle undvika det till varje pris.

Jag har visserligen aldrig genomgått någon psykiatrisk undersökning och fått eventuell diagnos ställd, men jag tror ändå att din autismanalys är felaktig. (Men inget kan förstås uteslutas.) Jag har jobbat ganska mycket med nyanser, både som musiker och litterär språkproletär, och efter förmåga tränat mig i att läsa mellan raderna, och på lediga stunder även utövat prickskytte med den urbana mänskans giftpilar, dvs ironin, och tror mig med dessa exerciser i ryggen, åtminstone en bra dag, någorlunda sanningsenligt kunna läsa av de speglingar av verkligheten som flimrar förbi under dygnets vakna timmar.

Men som du säger, bråkom vi icke, utan god fortsättning du också.

Folk har talat sig varma om Lars Wilderängs böcker, så jag köpte "Stjärnklart" men orkade bara läsa till sida 74. Anglicismerna är för många. Det läskiga är ju att förlaget säkert har korrekturläsare som sett alla dessa och inte reagerat alls. Ett litet axplock:

"Fanns det ingen vapennotis på den aktuella lägenheten, fanns det alltid en på någon annan lägenhet i samma trapphus."

"Kritiken kunde hon spara till senare."

"Men, ärligt talat, då kunde man lika gärna använda telefonen."

"Till slut gav Magnus upp att leta parkering." (Här tycker jag att "letandet efter en parkering" vore bättre).

"...för att leta upp en plats att stanna bilen."

"De satt säkert och skickade foton på sina urringningar till honom i denna stund. Hur skulle hon kunna tävla med det?"

"Ventilationen i lägenheten lämnade lika mycket att önska som det mesta i fuskbygget, men det var ändå hemma."

"Om de inte höll längre än så här fick han väl köpa en traditionell lågenergilampa istället. Så mycket för att rädda miljön."

Den var rätt saftig. Hur kan man skriva så dåligt som infödd?
Jag antar att karl’n menar ungefär: »Fanns det inget vapen registrerat på den aktuella lägenheten, fanns det alltid ett på någon annan lägenhet i samma trappuppgång.«

Ett trapphus är väl i strikt mening en sån där rund tornliknande byggnad som man ser rest dikt an mot ett ofta äldre hus, rymmande trappan mellan våningsplanen.

Det jag stör mig på är att det ska vara ett "så" i mitten istället för komma. Just nu är den meningen två frågor istället för ett påstående.

Själv anser jag det sista exemplet vara det mest vedervärdiga: "Så mycket för att rädda miljön." Wilderäng föddes 1970. Boken gavs ut 2014, och det var väl runt den här tiden som just denna anglicism dök upp i svenskan. Hur fan kan en 44-åring råka använda ett uttryck som bara funnits bland befolkningen i något år, och då främst bland svenskar som är betydligt yngre än honom?