Skriftlig varning..

Min Chef är onekligen arg på mig.

Hur som helst nu har jag helt plötsligt som en blixt från klar himmel fått en erinran hemskickad till mig.
Där det tas upp flera punkter på hur jag misskött mig och typ "fifflat" med kompledighet mm... på min arbetsplats.

Han har inte sagt ett ord till mig om detta förän nu och INGET av det är sant.
Jag skulle kunna förklara allt och jag har dessutom vittnen på att jag talar sanning.
Men han vill bara inte lyssna på detta.

Är det här rätt verkligen? Ska jag skriftligen meddela honom tillbaka då han vägrar lyssna?
Jag är jätteupprörd och ledsen över detta ..hjälp mig...

skicka epost / ring gör något!

Shit, det här låter ju onekligen inte så kul. Psykotisk chef som manglar anställd utan vidare förvarningar.


Har ni kollektivavtal ? Är du med i facket ?

Normen är väl att om det förekommer misstankar om missförhållanden så bör man ju ta upp det muntligt först, samt att man som anställd har rätt att ha en medsittare (facklig eller eget val) vid ett sånt möte.
I nästa steg, om det inte kommit till nån ändring och chefen fortledes anser att det är fel och brister av sån grad att det krävs en skriftlig varning för saken så är det likväl så att man skall få det skriftligt och är det en kollektivavtals-ansluten arbetsplats skall en kopia gå till facket samtidigt.

Om det är som du säger, du har vittnen och giltiga förklaringar till det som chefen hävdar triggat denna varning så tycker jag du skall skriftligen meddela chefen att varningen som sådan är grundlös och att du inte accepterar en summarisk aktion av det här slaget utan att ha fått lägga fram din sak för honom. Man kan ju bara hoppas att chefen inser att det kanske är det bättre sättet att förfara på än att bara ånga på och tro att det blir bra om man varnar lite till höger och vänster...

Skriv gärna en uppdatering, och om du vill får du ju även komplettera din trådstart med lite mer detaljer (utan att outa nån såklart) så kan du nog få mer respons.

Tusen tack för svar...

Jag är i chock just nu. Jag vet att min chef är irriterad på mig av olika personliga anledningar (som inte har med jobbet att göra, jag sköter mig exemplariskt och klagar aldrig jobbar över när som osv...) men han tar ut det på det här viset.

Han har otaliga kontakter till höger och vänster och lyckas ALLTID juridiskt få som han vill (ja han är ofta iblandad i konflikter av olika slag) så jag känner mig egentligen totalt maktlös.

Tyvärr är jaginte heller med i facket.

HAn vägrar ta ett möte med mig så jag ska kanske bara bestrida hans punkter skriftligen.
Men det blir ju bara mellan oss och ganska meningslöst, han tänker "jaha" och sen är det inget mer med det.
Kanske är dumt att skriva.

Just nu känner jag bara för att svälja allt och gråta.

Tycker inte att det är dumt att skriva, tvärtom så är det din enda chans att få fram din åsikt. Tar du det muntligt så kan det alltid vrängas fram och tillbaka och det kan bli tjafs om vad som sagts och inte sagts. Givetvis så sparar du brevet från chefen och vidtalar några kollegor som du litar på som kan styrka dina uppgifter om det nu kan komma att behövas.

Lycka till!

Det finns snälla människor
Tack för att ni hjälper mig, det betyder jättemycket just nu.

Jag har inte så många vänner och när man VET att man inte gjort något fel så känns det så hopplöst.


Jag ska skriva brevet nu.
Jag kommer uppdatera er om vad som händer.

Jag tycker att du ska gå med i facket och så ta den här konflikten via dem så att det är en tredje part inblandad eftersom grundorsaken är personlig. Om du ät totalt emot att bli med i facken så föreslår jag att du skaffar dig ett juridiskt ombud.

Det här är en högst personlig reflektion, men jag tror nog att du kan känna igen dig.

När man innerst inne VET att man har rätt, då vågar och orkar man stå på sig mycket hårdare än om man är tveksam.
Det låter på dig som att du ÄR säker men inte ser framför dig att chefen tänker lyssna. Det är ingen bra orsak till att låta bli att ta denna strid med honom.

Om, och jag menar just om, du "förlorar" i sakfrågan så har du i alla fall gjort det som du kan själv för att stå upp för dig själv och vågat fightas för dina gränser och det du gjort. Det om något är värt all möda. Du kommer sova bättre och må bättre efteråt om du visar lite fighter-andra och inte låter miffot dra över dig för att han/hon är van att få som han/hon vill.

Kör hårt ! Du har inget att förlora på det !

En arbetsgivare har inga rättigheter att hämta uppgifter ur misstankesregistret.

Det gör inget, du kan gå med idag och få hjälp på en gång.

Börja leta efter ett annat jobb, såna där omständigheter kan man ju inte jobba under.

Arbetsgivaren bestämmer i stor utsträckning vilka regler som skall gälla för arbetsplatsen och han kan också genom ordningsregler och policies bestämma över hur arbetstagarna förväntas uppträda i olika situationer.

I botten finns alltid ett anställningsavtal men det fylls ofta ut med olika ordningsregler. Arbetsgivarens egna regler kan inte med giltig verkan strida mot lagstiftning eller kollektivavtal. Ordningsreglerna flyter in i det enskilda anställningsavtalet om arbetsgivaren aktivt hävdar reglerna, i annat fall riskerar han att reglerna blir icke-bindande.

Arbetsgivaren kan alltså inte passivt åse hur arbetstagarna struntar i att följa ordningsreglerna och sedan tro att han fritt kan säga upp anställningen. Då arbetstagaren bryter mot reglerna kan arbetsgivaren ge en muntlig eller skriftlig varning, s.k. erinran. Varningen är alltid av arbetsgivaren en ensidig åtgärd.

En erinran med lydelse om disciplinära åtgärder, t.ex avstängning från hela eller delar av arbetet är olaglig enligt MBL § 62, såvida inte stöd för åtgärden medges i kollektivavtal. Arbetsgivaren blir skadeståndsskyldig för lagbrottet.