Skapad av A-L 2009-01-14 14:49 Visst går det att bli fri från tinnitus!
Det finns så mycket negativt skrivet om förutsättning att behandla Tinnitus. Nu är det dags att bryta den trenden. Min erfarenhet är precis tvärtom. En förutsättning är dock att förstå de bakomliggande faktorerna.
Jag har mött flera tusen Tinnitusdrabbade i alla åldrar och hos samtliga har vi kunnat bekräfta en förhöjd muskelspänning. Tinnitus kopplad till muskelspänning kallas för somatosensorisk Tinnitus. Om det finns något annat som förklarar tinnitus så får det bevisas först.
Bakgrund
1989 var första gången jag kom i kontakt med Tinnitus och innan dess hade jag aldrig hört talas om symptomet. Som de flesta upptäckter startar det med en tillfällighet. Då arbetade jag inom specialisttandvården för tandlossningssjukdomar, tillsammans med tandläkare Assar Bjorne. På kliniken utförde vi olika tandkirurgiska ingrepp. I samband med bedövning inför ett operativt avlägsnande av en visdomstand angav patienten att den Tinnitus patienten haft under längre tid, försvann.
Bedövningen
Vi funderade givetvis på hur det kunde vara möjligt och på vilket sätt bedövningen var faktorn. Assar Bjorne kunde tänka sig att han injicerat bedövningsmedel i en av tuggmusklerna som är åtkomlig där visdomstanden sitter. Vi bad samma patient att få prova med ny bedövning om Tinnitus kom tillbaka, vilket den gjorde. Även denna gång fick vi samma effekt. Härefter tog vi kontakt med öronkliniken för att få hjälp med patienter som ville ingå i en studie där vi injicerade bedövning i just denna muskel på de som hade antingen enkelsidig eller dubbelsidig Tinnitus. Resultatet blev positivt och studien publicerades i Otolaryngology Head & Neck Surgery 1993, vilket du kan läsa om under publikationer på hemsidan
www.yts.se
Den muskeln vi bedövade heter på svenska, Vingmuskeln, men på latin heter den Musculus
Pterygoideus Lateralis.
Vi fann så småningom att just denna muskel var mer spänd och öm vid palpation på samtliga patienter med Tinnitus. Patienterna angav att de kunde påverka sin Tinnitus genom att skjuta fram käken. Denna rörelse bidrar till att Vingmuskeln spänns.
Nutekrapporten
Behov av oberoende diagnostiska metoder ledde till ett samarbete med forskningsingenjör Johan Hedbrant på Linköpings universitet som designade en studie där vi använde en värmekamera. Syftet var att få fram objektiva bevis på att denna muskel var mer belastad hos patienter med Tinnitus. Ökad muskelaktivitet alstrar mer värme vilket borde synas på bild. Resultatet av den studien publicerade i en Nutekrapport 1997 ”Ny mätmetod för käkmuskulaturen kan finna orsaken till öronsus”. Även här hänvisar jag till rubriken ”publikationer” på hemsidan
www.yts.se I rapporten kan du läsa mer ingående om vår historik.
Postern Tinnitus, käkmuskelfunktion och mätmetoder.
Johan Hedbrant
Johan Hedbrant har publicerat egna artiklar om Tinnitus, på svenska, vilka går att beställa.
Hans objektiva förhållningssätt och genuina intresse för problematiken har varit och är ovärderligt. Hedbrant´s publicerade material i ämnet, finner du på hemsidan
www.yts.se med rubrikerna:
Ny mätmetod för käkmuskulatur kan finna orsaken till öronsus.
En annorlunda dag om tinnitus. Sommatisk tinnitus - hör vi ljudet av muskelspänningar?
Ménières syndrom
Bland de patienter som hänvisades oss hade många av dem diagnos Ménières syndrom vilket är ett samlingsnamn på tre symptom som förekommer samtidigt vilka är Tinnitus, Yrsel och hörselnedsättning. Det blev därför naturligt att utforska om dessa samtidiga symptom hade sin förklaring i arbetshypotesen, muskelspänning i samband med bettstörning. Den första studien publicerades 1996 under rubriken:
Craniomandibular disorders in patients with Meniere's disease: A controlled study.
Bättre bett bra mot Ménières sjukdom.
Yrsel och Tinnitus
Om Tinnitus kunde kopplas till tuggmuskulaturen borde det även finnas samband mellan Yrsel och muskelspänning! Vi fann att samtliga patienter hade problem med nackmuskelspänning och att de kunde framkalla eller öka sin Yrsel om de tittade snabbt åt sidan, uppåt, nedåt eller andra rörelser med huvudet. I samarbete med sjukgymnast Agneta Berven skrevs ytterligare en artikel om samband mellan muskelspänning i nackrosetten och Yrsel vilken publicerades 1998.
Cervical signs and symptoms in patients with Meniere's disease: A controlled study.
Senare skrev Assar Bjorne denna artikel i Svensk Rehabilitering nr 3, 2005
Tuggapparaten och nackrosetten, ett integrerat motoriskt och sensoriskt system
2003 publicerades behandlingsartikeln som visade på hur samtliga symptom reducerades i takt med minskad muskelspänning.
Symptom relief after treatment of temporomandibular and cervical spine disorders in patients with Meniere's disease: A three-year follow-up.
Yrsel Tinnitus och Smärta
Under dessa år blev det allt mer klart att symptom såsom Yrsel Tinnitus och Smärta hörde ihop och att muskelspänning kunde förklaras som orsak. Nästa fråga blev att fundera ut varför patienterna hade anspänning i ansikte, käkar och nacke. Alla med bettproblem har inte samtidigt symptom och ganska små bettproblem kunde identifieras hos patienter med svåra symptom. Vi hittade grundläggande gemensamma faktorer såsom stress i samband med livs förändring en tid innan symptomen debuterade.
Min fortbildning inom psykologi
1999 påbörjade jag mina studier i psykologi. En av kurserna var neuropsykologi som handlade om hjärnans nervsystem och hur vi fungerar utifrån tanke, känsla beteende. Under den kursen skrev jag min uppsats som du kan läsa i sin helhet på hemsidan
www.annalenalindblad.se
Jag läste vidare till stresspedagog och tog certifikat att få använda Profdoc Works stressprofiler. Dessa har jag använt sedan 2002 och profilerna ligger till grund för att mäta stressfaktorer samt göra upp en individuell handlingsplan för att minska stressreaktioner och därmed minska anspänningen.
Nyligen är jag klar med utbildning i KBT (kognitiv beteende terapi), en terapiform som fungerar utmärkt i behandling av stressproblem.
YTS-enheten
Den behandlingsstrategi som jag och Assar Bjorne utvecklade utifrån ett holistiskt synsätt blev känt långt utanför Sveriges gränser och vår verksamhet döptes till YTS-enheten. Assar Bjorne ´s artiklar används idag som referenser till andra forskares arbete, vilket är glädjande.
Stress som utlösande faktor
Idag står det helt klart att stress är den vanligaste utlösande faktorn bakom Yrsel, Tinnitus och Smärta från hållningsmuskulaturen.
Om du kan påverka din tinnitus med käkrörelser eller på annat sätt förändra ljudet är din tinnitus somatisk och därmed behandlingsbar.
Om du besväras av Yrsel och märker att din Yrsel påverkas av bl. a huvudrörelser är din Yrsel högst troligt somatisk och kan ganska enkelt behandlas.
Har du spänningsvärk i huvud, nacke och axlar spänner du dig troligen med att samtidigt bita ihop käkarna och dra upp axlarna.
Parafunktioner såsom tandpressning, tandgnissling och tungpressning
Att bita ihop tänderna mer kroniskt eller gnissla tänder är inget vi vanligtvis vet om eftersom detta sker reflektoriskt. Många pressar tungan upp i gommen eller biter sig på kinden utan att vara medveten om det. Oftast finns det dock en medvetenhet om att stress ger ökad anspänning.
Hållningen är av stor betydelse. Vi finner att patienterna har en säckig nacklutning och kroppshållning i olika stor grad. Många har ländryggsproblem till följd av detta.
Vanliga symptombehandlingar
Det är vanligt att söka hjälp för sina besvär hos sjukgymnast, kiropraktor, naprapat, massör, akupunktör, zonterapeut, kinesolog, osteopat m fl. Ibland blir besvären tillfälligt lindrade, ibland mer bestående men oftast med oförändrat resultat vilket inte är så konstigt när grundproblemen inte är identifierade och åtgärdade.
Det finns klart en stor otålighet i att få hjälp så snart som möjligt och oftast blir behandlingarna mer symptominriktade än orsaksinriktade vilket på sikt inte löser problemet.
Att lära sig stretching och hållningsträning hjälper inte om det finns ett instabilt bett som styr tillbaka reflexen att säcka ihop. Om det finns fler anledningar att spänna sig än att slappna av hjälper det inte heller.
Orsaksbehandling
Vi behandlar patienten holistiskt utifrån en grundlig diagnos.
På hemsidan
www.yts kan du skriva ut frågeformulären för att se vilka frågor vi använder oss av för att identifiera vad det finns för kopplingar mellan symptom, stress och anspänning. Dessa ligger som grund i diagnostiken.
Jag fick mitt på en fest.. Jag fick en örfil som träffade örat av en kille. Jag har varit hos en öronspecialist i Sahlgrenska, och enligt honom så är det inte riktigt tinnitus eftersom jag inte har någon öronskada. Han säger att det beror på muskelspänningar och trauma. Enligt honom kommer det att avta mer och mer och tillslut försvinna! Om man kan lita på hans ord är en annan sak, men han är ju en av de bästa i Sverige på ämnet så jag ser ljust på det!
Jag hör mitt sus/pip ständigt när jag tänker efter, men som allra mest i tysta miljöer. Men jag kan lova att de blir bättre med tiden! Antingen så avtar ljuden mer och mer eller/och så anpassar du dig psykiskt 
