Okej, tack för era svar. Som jag förstått det nu finns det fyra typer risktagare. Riskneutral, riskälskare, riskavert och maximin (där indifferenskurvorna är vinkelhakar) (?).
hej
om man saknar data från ett företag om MC och då antar man att MC= 100, vad kan sägas
om antagandet MC = 100. Är det bra eller mindre bra? Kan du komma med egna förslag
hur marginalkostnadsantagandet skulle kunna förbättras?
hej
om man saknar data från ett företag om MC och då antar man att MC= 100, vad kan sägas
om antagandet MC = 100. Är det bra eller mindre bra? Kan du komma med egna förslag
hur marginalkostnadsantagandet skulle kunna förbättras?
tack
Du kan inte säga ett jäkla dugg om det, eftersom MC är beroende av enhet/bransch etc.
aha ok tack,
kan du berätta hur samhällsekonomiskt effektiv den perfekta konkurrensmarknaden är??
Perfekt konkurrens finns inte. Om det funnes kan man fortfarande inte säga så mycket om hur "samhällsekonomiskt effektiv" situationen vore. Under perfekt konkurrens kommer man alltid till jämviktssituationen där producenter inte kan minska sin försäljning för att ta ut högre priser. Om man bara tittar på en marknad kan aktörer med marknadskraft som de utnyttjar ses som en samhällelig förlust. Man brukar peka på dödviktsförlusten. Men om man ska titta på hela samhället så vet man att producentens övervinster hamnar någon annan stans. Den går till produktion inom något annat område. Och att gå mot en situation (såsom perfekt konkurrens) med mer produktion inom marknaden vi tittar på är då att föra över produktionsfaktorer från en marknad till en annan, vilket inte nödvändigtvis är en samhällelig vinst.
Hej! Jag tar gärna emot lite tips och råd angående min C-uppsats. Jag är väldigt intresserad av jämföra statistik över tid. Min tanke är därför att använda 2-3 variabler/analysmodeller för att jämföra utvecklingen över tid mellan, låt oss säga, 5 länder. En tanke är att utgå från HDI, human development index och associera detta till exempelvis inkomstskillnader och ekonomisk tillväxt över tid. Jag vill alltså gärna ta emot konstruktiva förslag för att jag ska kunna genomföra en adekvat uppsats.
Hej! Jag tar gärna emot lite tips och råd angående min C-uppsats. Jag är väldigt intresserad av jämföra statistik över tid. Min tanke är därför att använda 2-3 variabler/analysmodeller för att jämföra utvecklingen över tid mellan, låt oss säga, 5 länder. En tanke är att utgå från HDI, human development index och associera detta till exempelvis inkomstskillnader och ekonomisk tillväxt över tid. Jag vill alltså gärna ta emot konstruktiva förslag för att jag ska kunna genomföra en adekvat uppsats.
Tack på förhand!
Börja formulera en testbar hypotes, inte selektera intressant data.
hur ska jag räkna priset då det samhälls- ekonomiskt optimala uppnås – i den meningen att summan av KÖ + PÖ maximeras?
vi säger att jag har efterfrågefunktion P=482-2Q
företaget sätter p=225 och MC= 100
tips för vilken formel jag kan använda eller hur jag ska göra?? den boken jag har är ganska dålig så om nån kan tipsa en bra bok inom mikro ekonomi ?
Hej, hjälper kompisen med makroekonomi... Det känns som om jag förstår mindre och mindre ju mer jag läser kursböckerna. Jag vill nu veta om jag har rätt eller fel i mina funderingar. Frågorna plus funderingar i spoilern:
1. Vilken effekt får nedanstående händelser på BNP beräknad enligt användningsmetoden (dvs. från användningssidan)? Under vilken/vilka poster, kommer de att synas? Motivera dina svar. Om en post inte har någon plats i beräkningen bör du motivera varför den inte är med.
Antag att vi har ett hushåll som består av fyra individer (mamma, pappa, dotter, son)
Fundering: BNP från anv. sidan = hushållens konsumtionsutgifter + offentliga konsumtionsutgifter + fasta bruttoinvesteringar + lagerinvesteringar + investeringar i värdeföremål + export av varor och tjänster – import av varor och tjänster
a) Familjen köper ett nybyggt fritidshus för 2 miljoner kronor.
Fundering: Ett nybyggt fritidshus blir investeringsvara för det är bekostat av bostadsägaren, och under de följande åren ger villan boendetjänster vilket räknas som hushållens konsumtionsutgifter. BNP ökar. Dock använder man sig i nationalräkenskaperna inte av småhusägarnas faktiska utgifter när man värderar boendetjänsterna utan av uppskattningar av vad det skulle kosta att t.ex. hyra en villa under perioden.
b) Till det nya huset köps möbler för 100 000 kronor.
Fundering: Räknas som hushållens konsumtionsutgifter så länge det inte är antika möbler(antikviteter) – då blir det investeringsvaror istället, i båda fallen höjs BNP. Om möblerna köps från privatpersoner så hamnar de som negativ konsumtionsutgift för säljaren och positiv kons.utg. för köparen och de tar då ut varandra och påverkar inte BNP.
c) Pappan i familjen köper dessutom en tavla med havsmotiv för 50 000 kronor. Tavlan sätts upp ovanför soffan i det nya fritidshuset.
Fundering: Räknas som investeringsvara(värdeföremål) eftersom det handlar om konst.
Om ett företag säljer tavlan så höjs BNP eftersom pluspost under investeringsvaror. Men om en privatperson säljer tavlan så blir det negativ konsumtionsutgift för säljaren och positiv för köparen och posterna tar då ut varandra och påverkar inte BNP.
d) Sonen i familjen är arbetslös under en månad och får 10 000 kronor i ersättning.
Fundering: BNP påverkas inte av själva a-kassa-bidraget, för det blir en offentlig transferering till hushållen. Men de administrativa kostnaderna, alltså löner till de anställda som skickar ut bidraget, blir pluspost i offentliga konsumtionsutgifter så BNP höjs.
e) Dottern i familjen tar körkort, avgiften (för uppkörning med mera) som betalas till Transportstyrelsen uppgår till 1 000 kronor.
Fundering: Pluspost i hushållens konsumtionsutgifter, eftersom avgiften har en motprestation(kunskapskontroll för att få körkort), så BNP höjs.
f) Mammans företag köper in nya kontorsmöbler för 75 000 kronor
Fundering: Pluspost i fasta bruttoinvesteringar för värdet uppgår till mer än 500 € och livslängden är mer än ett år. BNP höjs.
g) Pappan i familjen har i sitt arbete en timlön som uppgår till 250 kronor i timmen. Vid ett tillfälle hjälper han till med städningen av fruns företags lokaler, dock oavlönat. Detta tar honom 4 timmar
Fundering: Borde inte höja BNP. Snarare sänka med 1000 kronor eller så händer inget alls. Hjälp!
Manuell Edit: Kan inte längre editera mitt förra inlägg, däremot har jag ändrat mina funderingar lite pga att jag kommit på att fan detta e ju enpoängsuppgifter, inte fan behöver jag flumma ut för mycket då. I alla fall. Här är uppdateringen (behöver fortfarande hjälp):
Vilken effekt får nedanstående händelser på BNP beräknad enligt användningsmetoden (dvs. från användningssidan)? Under vilken/vilka poster, kommer de att synas? För full poäng på respektive delfråga ska du motivera dina svar. Om en post inte har någon plats i beräkningen bör du motivera varför den inte är med.
Antag att vi har ett hushåll som består av fyra individer (mamma, pappa, dotter, son)
a) Familjen köper ett nybyggt fritidshus för 2 miljoner kronor
Ett nybyggt fritidshus blir investeringsvara för det är bekostat av bostadsägaren, och under de följande åren ger villan boendetjänster vilket räknas som hushållens konsumtionsutgifter. BNP ökar.
b) Till det nya huset köps möbler för 100 000 kronor
Räknas som pluspost i hushållens konsumtionsutgifter och ökar BNP.
c) Pappan i familjen köper dessutom en tavla med havsmotiv för 50 000 kronor. Tavlan sätts upp ovanför soffan i det nya fritidshuset
Räknas som investeringsvara eftersom det handlar om konst(värdeföremål). BNP ökar.
d) Sonen i familjen är arbetslös under en månad och får 10 000 kronor i ersättning.
BNP påverkas inte av själva a-kassa-bidraget för det är offentliga transfereringar till hushållen. Men löner till de anställda (administrativa kostnaderna) som skickar ut bidraget, blir pluspost i offentliga konsumtionsutgifter så BNP höjs.
e) Dottern i familjen tar körkort, avgiften (för uppkörning med mera) som betalas till Transportstyrelsen uppgår till 1 000 kronor
Pluspost i hushållens konsumtionsutgifter, eftersom avgiften har en motprestation(kunskapskontroll för att få körkort), så BNP höjs.
f) Mammans företag köper in nya kontorsmöbler för 75 000 kronor
Pluspost i fasta bruttoinvesteringar för värdet uppgår till mer än 500 € och livslängden är mer än ett år. BNP höjs.
g) Pappan i familjen har i sitt arbete har en timlön som uppgår till 250 kronor i timmen. Vid ett tillfälle hjälper han till med städningen av fruns företags lokaler, dock oavlönat. Detta tar honom 4 timmar
Fortfarande ett stort frågetecken för mig...