Samlingstråd - Skoluppgifter i nationalekonomi

Efterfrågans priselasticitet fås från att derivera Q med avseende på priset P, gånger P/Q:

dQ/dP * P/Q

dQ/dP = -2

P/Q = 2/4

Det vill säga -2*(2/4) = -1


Sätt efterfrågan = utbudet och lös för Q eller P. När du får vad Q eller P är så sätt in det svaret i antingen utbudets eller efterfrågans funktion.


Samma som ovan.

Uträkning på fråga 2:

Hur påverkas bytesbalansen och växelkursen av en förhållandevis låg respektive hög ränta jämfört med omvärlden? På kort och lång sikt!

Under rörlig växelkurs:
Låg ränta -> Folk tjänar inte så mycket på sina investeringar i sverige jämfört i utlandet där räntan är högre -> Kapital flyter ut ur Sverige -> Kronan deprecieras (eftersom det finns fler som vill göra sig av med kronan än det finns som vill byta den till sig) -> Svenskar tycker att utländska varor är dyra, utlänningar tycker att svenska varor är billiga -> X går upp, IM går ner -> NX går upp -> Bytesbalansen (BB) förstärks

Hög ränta har motsatt effekt.


Under fast växelkurs (d.v.s. när riksbanken säljer varje SEK för ett förbestämt antal t.ex. EUR. Och om efterfrågan är högre printar den bara ut mer SEK som den säljer tills efterfrågan):
Låg ränta -> Folk tjänar inte så mycket på sina investeringar i sverige jämfört i utlandet där räntan är högre -> Kapital flyter ut ur Sverige -> Men i det här falla deprecieras inte SEK. Istället köper riksbanken de SEK som säljs mot sina reserver av t.ex. EUR. -> Ms (Money Supply) går ner -> räntan går upp tills den är lika hög som utländska räntan.

Hög ränta har motsatt effekt, men här måste riksbanken sälja SEK till utlandet. Det gör den genom att printa upp mer SEK och sälja för ett fast pris. Således går Ms upp.

EDIT: Under fast växelkurs påverkas alltså inte BB eller växelkursen
EDIT2: Allt detta är på kort sikt.

Har en fråga som inte är en skoluppgift men orkar inte starta ny tråd. Har börjat läsa på lite om Fractional reserve banking men såg att Sverige inte har någon minimum fractional reserve ratio som de flesta andran länder. Hur kan detta gå ihop och vad begränsar och reglerar utlåningen?

Har för mig att Svenska banker inte har någon minimum fractional reserve ration just därför att andra banker inte heller har det, vilket i så fall blir ogynnsamt för Svenska banker. Men rätta mig om jag har fel!

Tänker jag rätt på denna uppgift? Finns det något att tilläga? Tacksam för svar.

Uppgift: Förklara med ord varför följande påstående är korrekt: Ju större ett land är desto större multiplikator för Y med avseende på G kan man förvänta sig att landet har.

Svar: Större multiplikator --> Lutningskoefficienten på AD är större, ty ett stort land har en liten marginell import benägenhet (MPM = marginal propensity to import) i förhållande till det stora landets BNP (Se formel).

g = MPC * (1-t) - MPM

Skriver en uppsats där en utav frågorna som ska besvaras är:

Examine the macro-economic consequences for the Indian government of allowing incensing FDI agreements to proceed. (You may wish to consider the impact upon levels of employment, income, growth rates, trade figures etc.)

Har svårt att komma igång här... Någon som kan ge mig lite tips? Tack på förhand!

Försöker lista ut svaret på nedan fråga men tyvärr har jag inget facit. Jag tror att svaret är B. Vad skulle ni gissa på?

9. Antag att den marginella konsumtionsbenägenheten är 0,5 och att staten ökar den offentliga
konsumtionen med 10 miljarder. Hur stor blir den slutliga ökningen i BNP? För enkelhet
skull antar vi att ekonomin är sluten, dvs. landet i fråga varken exporterar eller importerar och
att privata investeringar är exogent givna.
a) BNP ökar med 5 miljarder.
b) BNP ökar med 15 miljarder.
c) BNP ökar med 20 miljarder.
d) BNP ökar med 25 miljarder.

Jag har för mig att du ska ta den marginella konsumtionsbenägenheten (MPC) gånger ökningen i konsumtion. Det vill säga 5 miljarder.

Hej.

Sitter med lite övningsuppgifter i en corporate finance-kurs.
Hittade ingen bättre tråd/forumdel. Förlåt om jag postar fel.

Har två frågor som jag inte kan lösa:

1.
Handlar om arbitrage pricing theory.
Vi har tre tillgångar. T1, T2 och en "risk free security".

Riskfria tillgången: rf=0.05

T1: r1= 0.1 + 0.01F1 + 0.02F2

T2: r2= 0.08 + 0.02F1 + 0.01F2

Räkna ut riskpremie för faktor F1 och F2 genom att använda tillgång 1 och 2.


2.

En investerare äger land. Han funderar på att bygga 6 eller 10 lägenheter. De kostar 80 tkr styck att bygga om han bygger 6 st, eller 100 tkr styck om han bygger 10. Dessa kostnader gäller även om han väntar ett år med byggandet.

I nuläget kan man sälja färdigbyggda lägenheter för 120 tkr styck. Den riskfria räntan är 10%.

Om konjunkturen går upp nästa år kan varje lägenhet säljas för 150 tkr. Annars kan man sälja för 90 tkr.

a. Ska investeraren bygga 6 eller 10 lägenheter om byggande och försäljning sker i dagsläget?

- Här kommer jag fram till: 6 st. 6*(120-80) > 10*(120-100).

b. Ska investeraren bygga 6 eller 10 lägenheter nästa år om marknaden går upp?
Vad ska han göra om marknaden inte går upp?


Det är alltså främst fråga 2b jag behöver hjälp med. Tack på förhand!

Ekvationen för MPC är typ (1/1-MPC) dvs. 1/1-0.5=1/0.5=2. Sedan tar du beloppet 10miljarder x2 vilket blir 20 miljarder.

Alltså om staten tjoffar in 10miljarder så kommer BNP öka med 20 miljarder i det här fallet, vilket är rätt logiskt va? Mer konsumtion leder till mer konsumtion etc. Den totala ökningen blir alltid större än den initiella stimulansen - MPC är alltid 0 < MPC < 1.