Samlingstråd - Skoluppgifter i nationalekonomi

Förstår inte riktigt vad du menar med varför det är ett samband om du förstår sambandet mellan inflation och arbetslöshet.

Men när arbetslösheten är låg, så yrkar arbetarna på högre löner (förhandlingskraften ökar), detta leder i sin tur till att företagen ökar sina priser (prisnivån ökar) och därmed också inflationen. Nästa gång arbetarna löneförhandlar så ökar lönerna (med hänvisning till den ökade prisnivån) vilket leder till en ännu högre ökning av prisnivån (inflationen). Så denna kapplöpning mellan priser och löner (endast då arbetslösheten är låg) leder till ökad inflation. Därav låg arbetslöshet = hög inflation, och hög arbetslöshet = låg inflation.

Det har visste du säkert redan, men det borde väl räcka för att förstå varför det är ett negativt samband? Eller är det jag som är ute och cyklar?

Ja.. har en fråga ifrån en gammal tenta och är lite osäker på vad de efterfrågar.. antagligen är det just att bara förklara vad som händer i diagrammet.. Har läst natur innan och har lite svårt att förlika mig med att man måste förklara med ord sånt som är självklart i mina ögon bara genom att titta på diagrammet

Funktionell inkomstfördelning = hur nationalinkomsten fördelas mellan löneandel och
kapitalandel, dvs inkomsternas fördelning över olika produktionsfaktorer (främst arbete och kapital).
Tror moms också ingår, inte 100% säker dock.

Har själv en fråga här.
Om regeringen sänker skatter (T), vilka kortsiktiga och medellångsiktiga effekter ser vi på produktion, konsumtion och investeringar?

Jag förstår hela den frågan utan en liten del som förvirrar mig lite. På kort sikt kommer räntan att gå upp (eftersom y ökar, IS kurvan skiftar åt höger). Men vid ökad ränta, kommer investeringar att falla, vilket också är en del av efterfrågan, och detta borde då motverka ökningen av y (produktion), eller? Jag antog dock att fallet i investeringar tar tid, och att investeringar inte heller tar upp en lika stor andel i efterfrågan som konsumtion, därmed en mindre negativ effekt i relation till ökningen av y.

Här är dock min största fråga, vad händer med räntan på medellång sikt? På kort sikt ökar den, men på medellång sikt, när produktionen åter går till den naturliga, vad händer då med räntan? Fortsatt hög, eller återgår den också? Ökar den med tanke på att prisnivån ökar vid medellångsikt (pga skifte i AD kurvan)?

Förvirrad som få =(

Tjena, skulle behöva hjälp med en skoluppgift är bakis som fan och det ska vara inne om 15 min.


Frågor:

Antag att jämtvitkspriset på bullar är 10 kronor, men så får alla bullsugna ett statligt bullbidrag så att det har mer pengar att handla bullar för. Vad händer och varför?

Vilket är det inre samhällsekonomiska kretsloppet? Förklara hur riksbanken gör för att fylla på det inre kretsloppet, vilket effekter har en sådan påfyllning?

Sjukt tacksam för alla försök till svar!

Skattesänkningen ökar den aggregerade efterfrågan vilket gör att AD-kurvan skiftar utåt. Då blir produktionen högre än den naturliga och priserna högre än de förväntade. Det här har inte arbetskraften tagit med i sina beräkningar vid de senaste löneförhandlingarna vilket gör att de nu har blivit relativt fattigare. Det här märker de inte på kort sikt, men på medellång sikt reviderar de upp sina lönekrav vilket gör att företagens kostnader stiger med resultatet att AS-kurvan skiftar uppåt. Då återgår produktionen till sin naturliga nivå men priserna fortsätter att stiga. Det här borde rimligtvis leda till en ännu högre ränta eftersom det reala penningutbudet M/P såklart minskar när P stiger.

Hmm, vet inte riktigt vad jag ska svara på denna, så överlåter eliten till det.
Tack på förhand!

Vilken väg eller vägar förespråkar Riksbanken för Sveriges ekonomi?

En fråga om duration:

Då räntan stiger från 4 till 4.5% minskar lånevärdet med 2%, vad är lånets duration?

Jag antog att man räknade ut durationen med delta P/delta i/1 + i, det vill säga 0.02/0.005/(1 + 0.04)

men jag får det till 3.8 år och svaret ska vara 4.16 år.

Vet inte om du insett ditt misstag, du har tappat ett par parenteser på vägen:

∆P/P=-D * ∆Y/(1+Y)

D= -(-0,02)/(0,005/(1,04))=4,16 år

Hej, sitter och försöker lära mig lite om mikroekonomisk analys. Men har problem med en fråga:

En stad har 50 invånare med efterfrågefunktioner för gräsareor: P=10-Q
Maginalkostnaden för att bygga en gräsplätt ges av MC(Q)=10+20Q.

Man vet att gräsplättorna är kollektiva varor. Hur många kommer det att finnas om staten inte bygger några gräsplättar? Vad är den samhällsekonomiskt optimala gräsantalet?

----------

Första frågan är det renlogik eller ere något lurt? Om de inte bygger några ja då finns det väl inga? Sedan för den optimala gräsantalet. Då ska man summera efterfrågkurvorna vertikalt för att det handlar om kollektiva varor. Men får inte till det riktigt.

Tack!

Förmodligen inget "lurt". Om de agerar som enskilda individer så kommer inget gräs att produceras.

Samhällets totala marginella betalningsvilja (MB/M.WTP) är som du säger 500-50Q.

Beror på modell och övriga antaganden.

Hej,

I svenska hushållens balansräkning så finns det en post under Finansiella Tillgångar som heter "Skattepliktiga försäkringar".

Jag bara undrar, vad är detta för typ av försäkringar/tillgångar?
Räknas försäkringar som en tillgång och i så fall varför?