Sanningen om big bang!

Ikosaedri:
Rymden är inte alls avsaknad av materia och skapelse. Rymden är utsträckning - d.v.s. rumtid.
Jo, det är själva rummet som expanderar.

Orka bry sig, vi är ju ändå på planet jorden hur som helst :P

Ok, så har kreationister eller Big Bang-förnekare några argument att komma med?

Tänk på detta:
-Det går inte att fråga sig vad som hände innan Big Bang, eftersom Big Bang skapade tiden.
-Det finns hundratals förklaringar på vad som orsakade själva explosionen/expansionen, och det finns inget som styrker att GUD är den enda rätta (utom möjligtvis Bibeln, lol...)

Men ni som tycker det, vad har ni för belägg för det?
Vad är det som känns så fel och ologiskt med att saker faktiskt kan hända utav slump? Universum och livet på Jorden, varför kan det inte ha uppstått av "random chance"? Är det för att ni måste känna er viktiga och utvalda? Måste ni ha en särskild plats, en piedestal, där ni är herrar över allt på Jorden såsom Bibeln säger?

JAG-känslan, eller om du föredra självmedvetandet, är ju den känslan som gör att du upplever dej som du. Du har ju genom åren förändras och varit med om en massa olika grejer, men det har väl hela tiden känts som det är du som finns där bakom spakarna?

Tecken på Gud? Nej, däremot ett tecken på att vi har en själ. Vi kan faktiskt ha en själ utan att det finns en gud, och det kan faktiskt finnas en Gud utan att vi har en själ.

Å varför? Jag kanske kan förklara det såhär. Om vi har en själ så är det ju den som utgör din JAG-känsla…Å att det är just den grejen som skulle utgöra din själ är just den grejen som inte förändras, är inte det ett lustigt sammanträffande?... Å det är också just den grejen vi förstår oss minst på i hjärnan, känslor och allt förstår vi oss på hyfsat bra, men här står vi och stampar.





Om jag inte missförstår dej, och då får du gärna förklara för mej, så är din poäng att det inte finns någon anledning till att tro på Gud och/eller att vi har en själ o.s.v., så därför finns det heller ingen anledning att fortsätta diskutera frågan?

Men som jag sa, våran existens och värld är ett faktum, din drake i garaget är inte det, och eftersom vi inte vet så mycket om frågan så tycker jag det är tillräckligt med grund för göra frågan värt att diskutera. För världen och livet är ett mysterium.

Varför borde de inte existera frågar du. Hur uppstod Big bang och hur blev Big bang du? Så kan man ju sammanfatta det, men kan ju nöja sig med en så enkel sak som om allt bara är en slump, så hade det varit löjligt låg sannolikhet att du och jag skulle bli till, men ändå sitter vi här och skriver. Att just du skulle bli till av slumpen, skulle jag tro är ungefär lika sannolikt som om det fanns en droppe i alla världens hav med ditt namn på, och man fick plocka upp en droppe på måfå och det skulle slumpa sig vara just den droppe med ditt namn på.

Varför det är så osannolikt, ja då måste man ju gå hela vägen till big bang, allt måste ha lett till dej, allt från småsaker här på jorden till galaktiska händelser.

Varför skulle "JAG-känslan" komma från något annat än hjärnan?

Varför verkar alla kreationister tro att det borde vara inget istället för något? Så är inte fallet, har man inget alls får man oundvikligen något!

Osannolikt är inte samma som omöjligt... Att ens diskutera hur stor sannolikheten är att en viss individ blir till förutsätter dessutom att vi har själar (vilket inget tyder på), för om man förutsätter att allt en människa består av är dess kropp och framförallt hjärnan existerar inte ens denna individ förrän han, surprise surprise, existerar. Anledningen till att denna individ är just denna individ beror på genetiskt arv och miljö, inte på att det fanns något "jag", eller en själ, innan födseln som av en slump (eller av Gud, hehe) fördes in i kroppen vid födelseögonblicket.

I koranen berättar gud om hur han gjorde big bang

fel. materia har också utsträckning, så enligt dig skulle materia också vara rymd, och det stämmer inte.

förresten, tiden har inget med rummet att göra, de är helt olika saker, så du borde inte använda ord som rum-tid. det är som att skriva apelsin-fyrkant.

skulle du kunna ge ett enda bevis på det? eller är det bara något som du blint tror på utan några bevis, bara för att vetenskapsmän säger att det är så?

du kanske missade mitt inlägg på föregående sida där jag slaktade dina argument. men det är klart, det är vad brukar hända när ateister blir krossade, de bara håller om öronen och fortsätter tjata om samma argument trots att de har blivit motbevisade hundratals gånger.

slump förklarar ingenting. det kan inte finnas någon slump för att vi lever i en värld av orsak och verkan. slump är ateisternas gud, som de använder för att fylla luckorna i deras kunskap, som de religiösa använder för att fylla dom med gudar.

förresten, du borde skriva av, inte utav. "utav" är inte ett ord i det svenska språket.

Nej, det är ju korrekt. Men den beter dig likväl slumpmässigt trots att du anser att det inte förklarar det.

Låt oss bortse från din huvudinvändning i första meningen och anta tomrum omge materian i rymden. Då kommer begreppet "rummet" att kunna växlas mot "tomrummet". Man kan då uttrycka saken som att det blir tomrummet som expanderar. Den mänskliga hjärnan ställer sig då omedelbart frågan vilket medium som tomrummet utvidgar sig i, alltså vad som fanns utanför tomrummet innan det utvidgade sig. Redan i detta visar hjärnan sina svårigheter i att greppa/föreställa sig ändlighet eller oändlighet i tid och rum - allt lika fascinerande omöjligt. Vetenskapliga hypoteser och teoretiska resonemang kan möjligen utgöra visst stöd i ett resonemang - likväl räcker hjärnan förställningsförmåga inte till.

Jag antar att du bygger detta resonemang på det gedigna 300 poängsprogrammet i relativitetsteori du läst på harvard. Den konventionella synen på detta, av de som läst en liknande utbildning skulle motsäga dig. Eftersom du talar mot observationer som bekräftar rel. teorin så ligger bevisbördan på dig att visa att dessa observationer skulle vara felaktiga.

Det har jag svårt att tro. Lågstadiematerial möjligtvis, men vi förklarar inte tidsdilation när vi ska lära småbarn hur tid fungerar heller.
Men viktigare, jag specificerade faktiskt "I den mån de ö.h.t. säger någonting om det", d.v.s. missförstod min fråga.


Jaha, då hade du tänkt fel då och du tänker fel nu. Man kan inte bara hugga tag i första bästa påstående och tro att man svarat på frågan. Förstår du inte hur sanslöst dåliga resultat man får av det?



Jaha, du tycker inte att det borde vara så. Det var ju verkligen ett tungt argument. VARFÖR kan det inte funka så?


Ja, som ett tält eller ett draperi och annat sånt. Det är väldigt luddiga passager du tar upp som bevis och det duger helt enkelt inte för att jag ska bli övertygad.


Vem har sagt att allt kom från en snurrande prick? Kent Hovind? Jag känner mig böjd att påpeka att även OM du kan visa att singulariteten i big bang teorin hade rotation så säger inte din fina naturlag att saker måste fortsätta åt samma håll. Den säger att i ett slutet system så bevaras rörelsemändsmomentet, galaxer är inte slutna system. Universum skulle kunna ses som ett slutet system, men t.o.m. i slutna system är det tillåtet för delar av systemet att ändra riktning, så länge det totala rörelsemändsmomentet för hela systemet är samma.


Nej, och hittills har du inte förklarat varför dom borde göra det.


Det här är ärligt talat för dumt för att svara på. Om du tar och rensar ur din lista från rena lögner och saker du fått svar på åtskilliga gånger i tråden så kan du göra ett nytt försök, men just nu tar jag det bara som en klar och tydlig demonstration på att diskussionen går dig långt över huvudet.

Du kanske borde se till att få åtminstone godkänt i grundskolefysik innan du börjar spekulera om hur universum blev till?




Hörru, snacka inte skit om min drake. Det finns lika mycket anledning för oss att sitta här och göra en djupdykning i drakologi som det finns att göra en djupdykning i gud eller själar. D.v.s. ingen alls.

Det jag menar är att det är meningslöst att argumentera om, diskutera om, spekulera om och leva sitt liv efter saker som inte är mer än ett lösryckt påstående.
Har du någon som helst anledning till att tro att gud eller en själ faktiskt existerar? Om inte, varför slösar du bort tankekraft som kunnat användas till något verklighetsförankrat?

Vad finns det för anledning att behandla påståendena "gud", "själ" och "osynlig drake" olika?


Så eftersom du inte förstår hur världen blev till så borde inte världen existera?
Så.... borde inte åska ha existerat innan folk kom på grejen med elektroner menar du? Det känns orimligt.


Osannolikt.... Vi kan göra ett tankeexperiment. Vi tar all sand från alla stränder i världen och lägger i en hög, uppskattningsvis 7.5 × 10^78 sandkorn, och sen plockar vi varsitt sandkorn.

Hur osannolikt var det att vi plockade upp just de sandkorn vi plockade upp? Orimligt osannolikt, alltså borde vi enligt din logik inte ha plockat upp några sandkorn alls, eller?
Att något är osannolikt innebär inte att det inte kan hända, och när vi pratar långa kedjor av händelser som går tillbaka miljarder år så är alla utkomster osannolika.


Sist en allmän fundering: Varför är det så många som tror att man bara kan känna efter lite hur saker funkar när det kommer till evolution och kosmologi? Hur många av dessa stolpskott skulle sätta sig i ett flygplan med aerodynamiska egenskaper härledda på samma sätt?

Man ar inte saker pa vad tomrummet bestar av. Men en av de ledande hypoteserna, superstrangteorin sa bestar tomrum och materia av samma sak. Vibrerande superstrangar.

Oavsett vad, sa ar rymd utstrackning och den rymden expanderar eller snarare, eftersom universum verkar vara oandligt, spads ut. Dvs avstandet blir langre och langre mellan fjarran galaxer pga att det bildas tomrum mellan dem. Och det ror sig inte bara om galaxer som forflyttar sig genom ett statiskt tomrum eftersom avstandet okar overallt. Om tomrummet varit konstant hade ett okat avstand pa ett stalle gjort att avstandet minskats pa ett annat. Sa ar inte fallet, och det har man kunnat faststalla genom direkta observationer.


Tid och rum hanger ihop. Bada behovs for att visa var ett foremal ar. For att hitta en person behover du veta platsen i tre rymddimensioner och en tidsdimension. Tid och rum kan ocksa bojas av tyngdkraften och av hog fart. Detta ar bevisade uppmatta fakta. Detta ar nagot man maste kompensera for for att t ex GPS navigering ska visa ratt. (tiden bojs av jordens gravitationsfalt och satellitens hastighet)


Vem ska du tro pa om kosmologi om inte det vetenskapliga samfundet? Tror du verkligen att du kan komma pa battre genom att sitta och filosofera pa rummet an all varldens astrofysikers samlade kunskap over mer an hundra ar? Hybris?!?

Vilken fallskarm hade du hoppat i: En som ar byggd enligt vetenskaplig berakningar, eller en som en snubbe filosoferat fram och snickrat ihop hemma? Varfor litar du pa vetenskapen i vissa fall men inte andra?


Om universum ar oandligt, vilket mycket tyder pa, kommer allt som kan handa, att handa. Och inte bara en gang utan ett oandligt antal ganger. Oavsett hur osannolikt sammantraffade det ska till, sa maste det handa om det ar mojligt...

Universum ar skummare an du nansin kan forestalla dig...