Finns något mer än det livet vi lever just nu?

Verkligen ingen som kan svara på var JAGET kommer ifrån om den sitter i hjärnan och varför den inte kan kopieras? Är väldigt nyfiken på det.

Med mycket stor sannolikhet är ens "Jagmedvetende" baserat i hjärnan.

Vem säger att det omöjligen kan kopieras? Det är väl möjligt att det t.ex. går att digitalisera.

Även enäggstvillingar skilda från varandra uppvisar mycket lika "JAG", dock inte helt identiska jag. Enäggstvillingar som lever i samma miljö är däremot till förväxling lika i jaget. Det visar ju en form av kopiering. Den neurologiska grunden - hur hjärncellerna grupperats är en oerhört komplicerad sak. Än så länge - om någonsin - har vi inte lyckats med konststycket att kopiera jaget.

Men nu är de av vad jag vet inte samma person. De kan ha en liknande personlighet ja. Men som jag skrev tidigare så är det inte personligheten som utgör JAG-känslan, för som sagt, allt sådant förändras ju ständigt. Du har ju inte samma personlighet idag som då du var 5 år, eller hur? Men du har fortfarande kvar din JAG-känsla, du är fortfarande du, det är inte en ny persons upplevelser, även om du har en ny personlighet.

Varför förändras inte JAG-känslan då allt annat så förhållandevis lätt kan förändras? Du säger ju själv att det är en komplicerad sak, och det är ju en del av min poäng, för borde den inte då vara mer ömtålig, känslig för förändring? Men istället så är det den som du inte kan bli av med oavsett vad som händer som det verkar. Dina känslor, din personlighet, intelligens, tycke och smak o.s.v. kan ständigt förändras, men inte din JAG-känsla.

Jag tycker det är ganska så komplicerat att förklara, men jag hoppas jag har lyckats någorlunda.

Att JAG-känslan skulle vara identisk från barndomen och uppåt är dock en sanning med modifikation. Spädbarnets Jag-känsla (egocentricitet) överstiger treåringens. som börjar inse det sociala spelet (att kunna ge). Femåringen har ytterligare kommit en bit på vägen (dela med sig). Den vuxne ser jaget på helt annat sätt.

Om jag nu inte missuppfattar dej, så tror jag att du fullständigt missuppfattar mej om du tror att egocentricitet (egoism) och medvetande om det sociala spelet har något med den JAG-känsla jag syftar på. Om det är något så är det en del av min poäng att alla sådana ytliga personligheter kan förändras, men den JAG-känsla jag syftar på, förändras aldrig mig veterligen.

Dock så kommer man i regel inte ihåg något ifrån då man var ett spädbarn, så det kan jag inte svara på, man kanske var en helt annan person då, det är kanske därför man inte kommer ihåg något ifrån den tiden?

Men jag kan i alla fall garantera dej att jag är samma person som då jag var 5 år som jag är idag, även om jag har utvecklats, intelligentmässigt, personlighetsmässigt o.s.v. Men det är kanske bara jag då.

Hjälp mej här, jag börja faktiskt övertala mej själv lite. Kom med lite vetenskaplig grundade bevis till varför JAG-känslan aldrig förändras medens allt annat när det gäller din personlighet och så kan göra det under hela livets gång? Vad är det som gör JAG-känslan så skyddad om den nu är en följd av hjärnan? Varför styr inte hundratals "personer" min kropp under livets gång? Jag kan ju genomgå hundratals med olika personligheter under livets gång. Å nej jag är inte schizofren, utan man går ju faktiskt ingenom olika personligheter av olika anledningar i livet. Jag har inte samma personlighet nu som då jag var ett barn, men jag är fortfarande samma person. Skilj på person och personlighet.


Ja, men hur besvarar det min fråga?


Men om den nu kan kopieras, innebär det då att jag kan leva flera gånger? Sen vad händer i fall mitt medvetande finns i två olika kroppar samtidigt?

Dethär "jag"et som du pratar om låter lite likt det som brukar kallas för "själen" tycker jag.

Finns den? finns den inte? I dont know, men det vet garanterat ingen. Det har vi människor försökt klura ut i några tusen år, många är däremot väldigt säkra på att den finns.
Det skulle förklara var "Du" går igenom många "personligheter" genom åren när din köttsliga kropp förändras, men du är fortfarande samma "Du".(du ser världen utifrån dina ögon, inte sant? Ingen annan, eller hur?)
Hoppas att det var lite tydligt iaf... haha

V

Det är såhär människans hjärna har förmågan att skapa och lägga till fler saker än de som finns mellan himmel och jord. Kraften att inbilla sig är större, mycket större, än förmågan att acceptera att endel saker antingen har banala förklaringar eller inga förklaringar alls.

Många tror hellre på en konspirationsteori än att acceptera att vi inte vet mer säkerhet.

Jag har aldrig sett något själv, eller läst/hört om någon annans upplevelse som otvetydigt eller otvivelaktigt avslöjar att världen eller livet skulle vara något mer än precis vad det verkar vara. Har inte sett några tecken på att spöken, andar eller ett liv efter detta skulle vara ens 1/1 000 000 så säkert som att saker faller till marken om man släpper dem från en höjd.

Så jag ger spöken en låg sannolikhet, jag ger livet efter detta en ännu lägre sannolikhet, de är så litet att man som förnuftig människa utan problem kan bortse från dem.

Jag är ingen neurolog men vist finns det tydliga indikationer på att vår självmedvetenhet är ett resulat av neurologiska processer.


Ja, det är en intressant filosofisk fråga. Du bör dock ändå kunna uppleva ett medvetande. Även om din exakta kopia upplever ett liknande medvetande.

Du bör dock inte kunna leva flera gånger om du har minnet intakt, enbart längre i en ny kropp. Dock är det väl ingen omöjlighet om man nu teoretiskt kan radera minnen.

jag med

Jag hittade en bra artikel angående detta, http://www.svd.se/nyheter/idagsidan/jaget-vaxer-fram-ur-kroppen_58471.svd#articlecomments, där artikels författare börjar med att ha samma funderingar som jag och sedan börja artikeln handla mer om Antonio Damasio som tydligen ska vara en expert i neurologi å som ska vara besatt av just detta ämne.

Jag citera han,




Han behöver knappast gå så långt som till hjärnskadade människor för hitta liknade fenomen, utan något liknade händer varje normal människa varje dag, nämligen då man sover. Om nu kravet är att man ska gå runt och gå, ja har han hört talas om sömngångare?

Om nu detta skulle vara kopplad till JAGET, borde inte skador där framkalla en ny person istället för bara minnesluckor? Så jag tycker snarare hans bevis motbevisar han, eftersom det trots skador där han säger JAGET finns så förblir personen samma person. Då är ju allvarliga fall av dissociativ identitetsstörning ett mycket bättre exempel, men även där kan man ifrågasätta vad det är som egentligen händer? Är det verkligen en ny person som kommer fram, är det inte bara en personlighetsändring ihop med i vissa fall en minneslucka.

Att folk har minnesluckor tycker jag inte bevisar ett dugg, men man kanske är på rätt spår?

Hans teori är ju att minnet är kopplad till självmedvetande, och att det har varit evolutionärt fördelaktig att minnas och kunna ta lärdom och därför har vi utvecklat ett självmedvetande som jag uppfattar det.

Men frågan är egentligen inte varför vi har ett självmedvetande utan varför det är det enda som är intakt genom hela livet. Han säger ju själv att självmedvetandet inte är det allra högsta stadiet av hjärnutveckling, utan exempelvis samvete är ett högre stadie. Men samvete kan väldigt lätt förändras under livets gång av olika anledningar.

Jag säger inte emot att det är fördelaktig att ha förmågan att ta lärdom och att minnas, men jag förstår inte kopplingen mellan detta och självmedvetandet? Du behöver inte ha samma självmedvetande genom hela livet bara för minnas och ta lärdom, du kan ju ha kvar minnena och förmågorna ändå bara att en ”ny person” tar hand om informationen, det är inte ens nödvändigt att ha ett självmedvetande öht, man kan ju programmera en maskin så den lär sig av sina misstag, men den får ju inte ett självmedvetande för det.

Så om det är evolutionärt fördelaktig att ha ett självmedvetande p.g.a att vi har nytta av att minnas, borde det inte då vara minnena som är intakta istället för JAG-känslan? Men det är ju tvärtom, du tappar ju mycket lättare minnet och blandar ihop minnena och förlorar olika förmågor o.s.v. än vad du tappar ditt självmedvetande.



Menar du att man inte skulle se ur bådas ögon utan fortfarande bara "sina"


Fast då man dör, så raderas väl minnena? Å varför skulle minnena behöva raderas? Det jag menar är att exakt samma neurologisk process borde ju kunna uppstå i vilken kropp som helst.