2010-02-23, 14:12
#1
Livet är inte som i era jävla tv-serier.
Folk är inte roliga i varje jävla mening och det finns ingen publik som skrattar när väl någon säger något kul.
Folk har inte coola fester hela tiden där supermodeller är inbjudna och alla vänner är snygga.
Dejter flyter inte på alla gånger som de gör på film. I filmens värld KLIPPER MAN scener så att det hela tiden blir FLYT i konversationen. Det finns ingen DÖDTID som ska fördrivas som tex när man sitter och väntar på notan.
Alla människor är inte ledig precis när som helst på dagen. De flesta har faktiskt ett jobb att ta hand om som tar upp större delen av dagen. Och folk har verkligen inte kompisar ständigt på besök som bara poppar in genom dörren med en "Oh my god you gotta see this". Hysteriskt och totalt världsfrånvänt. I er inbillade fantasi så är alla lägenheter supernajs inredda och är minst 200kvm stor samt att de inneboende är sådana man aldrig behöver tjafsa med. Aldrig någon som tarvar av det man köpt till kylen, badrummet, gör rent efter sig osv. Men så tror ju de flesta brudar idag att bara man flyttar till USA så blir livet som i tv-serier. Så jääävla najs!
I verkligheten så har storstäder som London enorma förorter som verkligen inte har mer med en storstad än vad Västerås eller nån halvhåla i den stilen har. Tjejer drar i flockar över dit för att de tror de ska bo granne med Big Ben och gå ut och festa när man behöver det. Ska jag nämna att de som drar löner kring 50 000kr i månaden bor i rena jävla råtthålen. I centrala London kommer du verkligen inte att bo utan får nog närmast hoppa in i ett pisshål med folk från andra länder (Ja, du får lov att dela med andra för du kan glömma direkt nu att du har råd att bo ensam). Hyran kan bli upp till 10 000kr för något som har ett värde av 1500kr i Sverige. Behöver jag säga att du kommer SPY på dina kamrater som är så långt ifrån det du sett på tv som du bara kan komma.
Och GOOD LUCK när ni ska ut och festa. Inte blir det några tjejer av er sort som kommer in på de finaste ställena. Ni får hålla till i Londons motsvarighet till bondhålor. Nåt tjaskigt dansställe i Fulham-området, 30 minuter med buss från centrum. Där sitter ni och blir fulla på samma öl som hemma. Det är Heineken, Carlsberg och Foster - fast så testar man ju en Guiness så att man får lite "kultur" också. Så redan efter 3 veckor börjar tjafset om hur bra allt är i England - ja innan man blivit grönt trött på vinägerchips, småpajer och kemikaliskt framställt rostbröd (världens sämsta matkultur).
Och så går något år och man börjar inse att det inte är så himla kul att vara borta ifrån föräldrarna hela tiden. Att man måste punga ut med flygbiljett för de pengar man lyckas spara ihop. Att killarna inte behöver jobba nämnvärt mycket med tjejer som er då man lika gärna kan ta nästa tåg med anländande blåsta blondiner. Och för övrigt så tycker de flesta engelska killar att ni är DÖTRISTA. Samma gamla snack om hur man uttalar det ena och det andra, språklektioner och kulturella "skillnader". Ham heter skinka i Sverige blablabla in sweden blablabla
Så snälla! Ta fan och lugna ner er! Det finns lika jävla många "svenssons" som ni älskar att kalla det, var fan man än åker. Killarna i england är lika jävla trötta på invandrare, feminister och resten av skiten som vi svenska killar är. Tyvärr går det inte upp för er innan lilla bubblan spricker - REJÄLT!
Folk är inte roliga i varje jävla mening och det finns ingen publik som skrattar när väl någon säger något kul.
Folk har inte coola fester hela tiden där supermodeller är inbjudna och alla vänner är snygga.
Dejter flyter inte på alla gånger som de gör på film. I filmens värld KLIPPER MAN scener så att det hela tiden blir FLYT i konversationen. Det finns ingen DÖDTID som ska fördrivas som tex när man sitter och väntar på notan.
Alla människor är inte ledig precis när som helst på dagen. De flesta har faktiskt ett jobb att ta hand om som tar upp större delen av dagen. Och folk har verkligen inte kompisar ständigt på besök som bara poppar in genom dörren med en "Oh my god you gotta see this". Hysteriskt och totalt världsfrånvänt. I er inbillade fantasi så är alla lägenheter supernajs inredda och är minst 200kvm stor samt att de inneboende är sådana man aldrig behöver tjafsa med. Aldrig någon som tarvar av det man köpt till kylen, badrummet, gör rent efter sig osv. Men så tror ju de flesta brudar idag att bara man flyttar till USA så blir livet som i tv-serier. Så jääävla najs!
I verkligheten så har storstäder som London enorma förorter som verkligen inte har mer med en storstad än vad Västerås eller nån halvhåla i den stilen har. Tjejer drar i flockar över dit för att de tror de ska bo granne med Big Ben och gå ut och festa när man behöver det. Ska jag nämna att de som drar löner kring 50 000kr i månaden bor i rena jävla råtthålen. I centrala London kommer du verkligen inte att bo utan får nog närmast hoppa in i ett pisshål med folk från andra länder (Ja, du får lov att dela med andra för du kan glömma direkt nu att du har råd att bo ensam). Hyran kan bli upp till 10 000kr för något som har ett värde av 1500kr i Sverige. Behöver jag säga att du kommer SPY på dina kamrater som är så långt ifrån det du sett på tv som du bara kan komma.
Och GOOD LUCK när ni ska ut och festa. Inte blir det några tjejer av er sort som kommer in på de finaste ställena. Ni får hålla till i Londons motsvarighet till bondhålor. Nåt tjaskigt dansställe i Fulham-området, 30 minuter med buss från centrum. Där sitter ni och blir fulla på samma öl som hemma. Det är Heineken, Carlsberg och Foster - fast så testar man ju en Guiness så att man får lite "kultur" också. Så redan efter 3 veckor börjar tjafset om hur bra allt är i England - ja innan man blivit grönt trött på vinägerchips, småpajer och kemikaliskt framställt rostbröd (världens sämsta matkultur).
Och så går något år och man börjar inse att det inte är så himla kul att vara borta ifrån föräldrarna hela tiden. Att man måste punga ut med flygbiljett för de pengar man lyckas spara ihop. Att killarna inte behöver jobba nämnvärt mycket med tjejer som er då man lika gärna kan ta nästa tåg med anländande blåsta blondiner. Och för övrigt så tycker de flesta engelska killar att ni är DÖTRISTA. Samma gamla snack om hur man uttalar det ena och det andra, språklektioner och kulturella "skillnader". Ham heter skinka i Sverige blablabla in sweden blablabla
Så snälla! Ta fan och lugna ner er! Det finns lika jävla många "svenssons" som ni älskar att kalla det, var fan man än åker. Killarna i england är lika jävla trötta på invandrare, feminister och resten av skiten som vi svenska killar är. Tyvärr går det inte upp för er innan lilla bubblan spricker - REJÄLT!
