2010-02-17, 20:13
#1
Hej!
Kant tittade in i sitt psyke och fann logiken, lagar om orsak och verkan, samt de eviga varseblivningsformerna tid och rum. Men vilken slags filosofi skulle utvecklas av ett subjekt som varseblir vrlden som en text? Exempel p sdana subjekt skulle vara datorprogram ssom Googles skmotor, eller (enligt min subjektiva mening) Hasse Alfredsson nr han gr sina Lindemansketcher. Den uppsats som fljer nedan r vldigt spretig och allmnt crazy, men r ett frsk att besvara denna frga, och ge en inblick i lsprocessens fenomenologi.
GRNSER FR TEXTUELL SOCIAL INTERAKTION I VISSA AVSEENDEN, MED AVSEENDE P TYPER AV MENINGSBYGGNADER OCH FRGA-SVAR-STRUKTURER, OCH RIKTNINGAR FR EXPLOSION/REDUKTION.
INNEHLL (generera automatiskt med LaTeX-kommando)
Inledande avgrnsingar.................1
Social interaktion.....................3
Meningsbyggnader.......................5
Frga-svar-strukturer..................7
Riktningar fr explosion/reduktion.....9
Slutsatser............................11
Appendix 1............................13
Appendix 2............................15
INLEDANDE AVGRNSNINGAR
Text bestr av ettor och nollor*. Motsatsen till text r anti-text. Information bestr av text.
*Chaitins/XXXs/XXXs informationsteori, samt den pgende datoriseringen av livet, erbjuder tillsammans den bsta existerande definitionen av vad text, ssom reellt existerande begrepp, r.
En motsats r det som man inte kan vara bde och. (Detta eftersom specifik betydelse i relation till personlig mnsklig identitet r ett av de mest svra kraven som kan stllas p ord i allmnhet; sledes torde en tydlig motsats inom den personliga identitetens omrde oftast vara en motsats ven inom andra omrden.)
Kan man d vara en text? Frgan r retorisk--jag vill allts mena att man kan vara en text eller en anti-text--men dremot inte bda samtidigt. Och dessutom menar jag, som kontrast, att man kan vara bde en etta och samtidigt en nolla. (T ex om man har vunnit en teckningstvling men samtidigt r en looser i allmnhet.) Och eftersom detta bara r inledningskapitlet s tar jag mig friheten att lasta ver bevisbrdan p den eventuelle kritikern, och sga: prove me wrong.
SOCIAL INTERAKTION
Social interaktion bestr i vissa avseenden av text och anti-text. Och utan text och/eller anti-text, ingen social interaktion, Vi intresserar oss i det fljande fr social interaktions textinnehll (i motsats till dess antitext-innehll). (D v s vi kan bara se saker p ena sidan om analogt/digitalt-dividen.)
Kan man d vara en social interaktion? Nej.
Social interaktion har mnga riktningar. Hur lngt kan man g i en riktning innan det tar stopp? En vldsbaserad interaktion tar slut nr den ena parten dr.
General sociolinguistics will have to reduce away the concrete reciever.
(to be continued)
MENINGSBYGGNADER (sentence constructions)
Hierarkiserande bortre parentetiseringar r inte mjliga per default i interkommunikation, endast frmre. (Ett exempel p detta r hur en smpratskonversation enligt god sed rr sig frn mne till mne, men inte lika givet tillbaks till varje tidigare pbrjat mne fr att s att sga "tala till punkt"; detta till skillnad frn hur monologer i pappersform ofta utformas. Jag hvdar allts att denna skillnad r strukturell, och att de bortre parentetiseringar som nd grs vid interkommunikation inte kan upphjas till allmn regel. Detta har betydelse fr varfr chunk-teorin (se nedan) vinner.)
Interkommunikativa meddelanden kan allts drfr inte analyseras/parsas till en eller annan hierarkisk trdstruktur. Utan allt sker i chunks.
Vi sker meddelandets elementa, dess atomer. What are the atoms? What are the elementa? Compose linear atoms vertically. All atoms take zero arguments. This is because the linguistic Applicatus Applicatata construct is not philosophically solvable. (Subjekt-predikat-relationen antas vara ordnad ur det filosofiskt systemgrundande perspektivet -- vilket kommer frst--verbet eller substantivet? Och vilket r av den anledningen viktigast--mest grundlggande; och vilket kan avhandlas som en sekundr existens? Men gigantiska problem tornar upp sig nr sprkfilosofin ger sig i kast med att rangordna och skapa struktur i ngonting--sprket--som till sin natur r potentiellt sjlvreflektivt i alla riktningar. Subjekt-predikat-filosofin grundlgger allts sprket genom det som kan kallas Procedurus Applicatus; eller "Theme-plus-rheme". Men den enklaste modifikatorn r append/addend. Det r, i kortfattade ordalag, drfr som vi som grund fr vrt system har valt atomer som tar noll argument.)
Men alla atomer gr inte ihop vertikalt. Annars kunde man bara separera samtliga ord.
D kommer vi till molekyllran. Men dr har faktiskt delvis varje konkret sndare/mottagare sin egen stil.
S vi har 1 signal.
S det viktigaste r att man kan konglomerera signaler p det hr hllet:
Signal1.modify_with(Signal1b.modify_with(Signal1c. modify_with(Signal1d...)))
---------------------------------> TIME
och dessa kan nstlas. i.e.
(S1.modify_with(S1b)).modify_with(S2.modify_with(S 2b.modify_with(S2c))).
---------------------------------> TIME
men inte hur mycket som helst, och det r en konstart. But pure linear appending/modification can also fail, and does so often.
What we have are rather potentially interconnecting blocks.
Dr alla parametrar har en eller flera standardkonfigurationer som kan hrledas utifrn de andra parametrarna.
Sprkmaterialism = allt r ett substantiv.
Jag har faktiskt inte sagt nnu att text mste vara linjr. Det mste den inte.
Hr: ungefr: "Nollettor kommuniceras i chunks, dr varje chunk r 1 tecken i ett alfabet, vilka chunks kan traderas i svl linjra som skiktade lager."
Alfabet, inte teckenuppsttning
-------------------------------
En teckenuppsttning kan i det teoretiska utgngslget tilltas kunna tnkas vara oordnad. Vi definierar alfabet som den undergrupp av ppna och slutna ordnade teckenuppsttningar, fr vilka varje tecken kan tilldelas varsitt nummer.
Frn reduktivist-till-text-sidan (ettor-nollor) ser vi endast de chunks fr vilka vi har ett nummer.
Chunks mste signalera sin brjan och slut. Vid ett skikts slut har mottagaren vid lyckad reception 1 tecken.
1 text = 1 tecken?
Lt oss ta ett exempel. Struktur i sonic liner text. En skrivtext kan ges ett soniskt standardkonfigurationvrde. VIA REDUKTION. (...Vad menas med detta?)
Skrivtext is the hardest.
Men en _prosodic unit_ (lnk Wikipedia)
-- Vad Var Det Nu Jag Tnkte?
Det r chunken sjlv som r tecknet. Identifikationsprocessen innebr.
CHUNK ------> PLATS
(tecken) \__> UFO [, numerisk approximation]
Se appendix fr utfrd tvskikts chunkad musikalisk notation av ett text/ljud-exempel.
Lsprocessen gr allts frn 1 tecken till ett annat tecken; aldrig frn 1 tecken till 2 tecken. Fr eventuell (automatisk eller verlagd) respons p tecknet, se nsta kapitel.
FRGA-SVAR-STRUKTURER
Kedjor r viktiga. En agent rr sig inte per default i ett trd av valmjligheter, utan det finns n reaktion. (jfr Heideggers diskussion om verktygvaro och den rena skdningens existensform i Varat och tiden, band I: den reflektiva tillvaron r sekundr. Likas r lsprocessens respons i allmnna fallet ngot omedelbart.)
RIKTNINGAR FR EXPLOSION/REDUKTION
under construction
Regler fr sammanfattning. (Se Appendix 2)
SLUTSATSER OCH DISKUSSION
se fregende kapitel
2000-talets livsfilosofi kommer att best helt och hllet av floskler.
Bevis: [under construction]
Det r statistiskt omjligt att vinna den textuella sidan av en debatt mot argument A med ett argument som heter
Bevis: [under construction]
Detta verk r en id/skiss till/om ett kantianskt ramverk fr text ssom varseblivningsform. Ett sdant subjekt skulle se ut ungefr som Hans Alfredsson.* Fr Kant var det logiken, tiden och rummet som var det viktiga. 1900-talets sprkfilosofi skte till en brjan sprksatsernas logiska form. Vissa begrnsningar gjorde sig gllande. Mitt arbete stller ytterst begrnsade krav p texts inre logiska struktur, utan frsker se varseblivningen av text generellt. Och hur mycket grammatik behver Googles skmotor?
*Hasse Alfredssons textuella inriktning r tydlig t.ex. i de improviserade Lindemansketcherna: http://www.youtube.com/results?searc...rch_type=&aq=f
Kant tittade in i sitt psyke och fann logiken, lagar om orsak och verkan, samt de eviga varseblivningsformerna tid och rum. Men vilken slags filosofi skulle utvecklas av ett subjekt som varseblir vrlden som en text? Exempel p sdana subjekt skulle vara datorprogram ssom Googles skmotor, eller (enligt min subjektiva mening) Hasse Alfredsson nr han gr sina Lindemansketcher. Den uppsats som fljer nedan r vldigt spretig och allmnt crazy, men r ett frsk att besvara denna frga, och ge en inblick i lsprocessens fenomenologi.
GRNSER FR TEXTUELL SOCIAL INTERAKTION I VISSA AVSEENDEN, MED AVSEENDE P TYPER AV MENINGSBYGGNADER OCH FRGA-SVAR-STRUKTURER, OCH RIKTNINGAR FR EXPLOSION/REDUKTION.
INNEHLL (generera automatiskt med LaTeX-kommando)
Inledande avgrnsingar.................1
Social interaktion.....................3
Meningsbyggnader.......................5
Frga-svar-strukturer..................7
Riktningar fr explosion/reduktion.....9
Slutsatser............................11
Appendix 1............................13
Appendix 2............................15
INLEDANDE AVGRNSNINGAR
Text bestr av ettor och nollor*. Motsatsen till text r anti-text. Information bestr av text.
*Chaitins/XXXs/XXXs informationsteori, samt den pgende datoriseringen av livet, erbjuder tillsammans den bsta existerande definitionen av vad text, ssom reellt existerande begrepp, r.
En motsats r det som man inte kan vara bde och. (Detta eftersom specifik betydelse i relation till personlig mnsklig identitet r ett av de mest svra kraven som kan stllas p ord i allmnhet; sledes torde en tydlig motsats inom den personliga identitetens omrde oftast vara en motsats ven inom andra omrden.)
Kan man d vara en text? Frgan r retorisk--jag vill allts mena att man kan vara en text eller en anti-text--men dremot inte bda samtidigt. Och dessutom menar jag, som kontrast, att man kan vara bde en etta och samtidigt en nolla. (T ex om man har vunnit en teckningstvling men samtidigt r en looser i allmnhet.) Och eftersom detta bara r inledningskapitlet s tar jag mig friheten att lasta ver bevisbrdan p den eventuelle kritikern, och sga: prove me wrong.
SOCIAL INTERAKTION
Social interaktion bestr i vissa avseenden av text och anti-text. Och utan text och/eller anti-text, ingen social interaktion, Vi intresserar oss i det fljande fr social interaktions textinnehll (i motsats till dess antitext-innehll). (D v s vi kan bara se saker p ena sidan om analogt/digitalt-dividen.)
Kan man d vara en social interaktion? Nej.
Social interaktion har mnga riktningar. Hur lngt kan man g i en riktning innan det tar stopp? En vldsbaserad interaktion tar slut nr den ena parten dr.
General sociolinguistics will have to reduce away the concrete reciever.
(to be continued)
MENINGSBYGGNADER (sentence constructions)
Hierarkiserande bortre parentetiseringar r inte mjliga per default i interkommunikation, endast frmre. (Ett exempel p detta r hur en smpratskonversation enligt god sed rr sig frn mne till mne, men inte lika givet tillbaks till varje tidigare pbrjat mne fr att s att sga "tala till punkt"; detta till skillnad frn hur monologer i pappersform ofta utformas. Jag hvdar allts att denna skillnad r strukturell, och att de bortre parentetiseringar som nd grs vid interkommunikation inte kan upphjas till allmn regel. Detta har betydelse fr varfr chunk-teorin (se nedan) vinner.)
Interkommunikativa meddelanden kan allts drfr inte analyseras/parsas till en eller annan hierarkisk trdstruktur. Utan allt sker i chunks.
Vi sker meddelandets elementa, dess atomer. What are the atoms? What are the elementa? Compose linear atoms vertically. All atoms take zero arguments. This is because the linguistic Applicatus Applicatata construct is not philosophically solvable. (Subjekt-predikat-relationen antas vara ordnad ur det filosofiskt systemgrundande perspektivet -- vilket kommer frst--verbet eller substantivet? Och vilket r av den anledningen viktigast--mest grundlggande; och vilket kan avhandlas som en sekundr existens? Men gigantiska problem tornar upp sig nr sprkfilosofin ger sig i kast med att rangordna och skapa struktur i ngonting--sprket--som till sin natur r potentiellt sjlvreflektivt i alla riktningar. Subjekt-predikat-filosofin grundlgger allts sprket genom det som kan kallas Procedurus Applicatus; eller "Theme-plus-rheme". Men den enklaste modifikatorn r append/addend. Det r, i kortfattade ordalag, drfr som vi som grund fr vrt system har valt atomer som tar noll argument.)
Men alla atomer gr inte ihop vertikalt. Annars kunde man bara separera samtliga ord.
D kommer vi till molekyllran. Men dr har faktiskt delvis varje konkret sndare/mottagare sin egen stil.
S vi har 1 signal.
S det viktigaste r att man kan konglomerera signaler p det hr hllet:
Signal1.modify_with(Signal1b.modify_with(Signal1c. modify_with(Signal1d...)))
---------------------------------> TIME
och dessa kan nstlas. i.e.
(S1.modify_with(S1b)).modify_with(S2.modify_with(S 2b.modify_with(S2c))).
---------------------------------> TIME
men inte hur mycket som helst, och det r en konstart. But pure linear appending/modification can also fail, and does so often.
What we have are rather potentially interconnecting blocks.
Dr alla parametrar har en eller flera standardkonfigurationer som kan hrledas utifrn de andra parametrarna.
Sprkmaterialism = allt r ett substantiv.
Jag har faktiskt inte sagt nnu att text mste vara linjr. Det mste den inte.
Hr: ungefr: "Nollettor kommuniceras i chunks, dr varje chunk r 1 tecken i ett alfabet, vilka chunks kan traderas i svl linjra som skiktade lager."
Alfabet, inte teckenuppsttning
-------------------------------
En teckenuppsttning kan i det teoretiska utgngslget tilltas kunna tnkas vara oordnad. Vi definierar alfabet som den undergrupp av ppna och slutna ordnade teckenuppsttningar, fr vilka varje tecken kan tilldelas varsitt nummer.
Frn reduktivist-till-text-sidan (ettor-nollor) ser vi endast de chunks fr vilka vi har ett nummer.
Chunks mste signalera sin brjan och slut. Vid ett skikts slut har mottagaren vid lyckad reception 1 tecken.
1 text = 1 tecken?
Lt oss ta ett exempel. Struktur i sonic liner text. En skrivtext kan ges ett soniskt standardkonfigurationvrde. VIA REDUKTION. (...Vad menas med detta?)
Skrivtext is the hardest.
Men en _prosodic unit_ (lnk Wikipedia)
-- Vad Var Det Nu Jag Tnkte?
Kod:
CHUNK
__
/ \
/ \ ____
/ \__/ \
\
|
|
|
v
________________
| |
| |
| identificator |
| function |
| |
|_______________|
/ \
/ \
/ \
v v
-->
UFO pekare till plats
[, numerisk i alfabetet
approximation]
Det r chunken sjlv som r tecknet. Identifikationsprocessen innebr.
CHUNK ------> PLATS
(tecken) \__> UFO [, numerisk approximation]
Se appendix fr utfrd tvskikts chunkad musikalisk notation av ett text/ljud-exempel.
Lsprocessen gr allts frn 1 tecken till ett annat tecken; aldrig frn 1 tecken till 2 tecken. Fr eventuell (automatisk eller verlagd) respons p tecknet, se nsta kapitel.
FRGA-SVAR-STRUKTURER
Kedjor r viktiga. En agent rr sig inte per default i ett trd av valmjligheter, utan det finns n reaktion. (jfr Heideggers diskussion om verktygvaro och den rena skdningens existensform i Varat och tiden, band I: den reflektiva tillvaron r sekundr. Likas r lsprocessens respons i allmnna fallet ngot omedelbart.)
RIKTNINGAR FR EXPLOSION/REDUKTION
under construction
Regler fr sammanfattning. (Se Appendix 2)
SLUTSATSER OCH DISKUSSION
se fregende kapitel
2000-talets livsfilosofi kommer att best helt och hllet av floskler.
Bevis: [under construction]
Det r statistiskt omjligt att vinna den textuella sidan av en debatt mot argument A med ett argument som heter
f(A)dr f r en bevisad funktion. Utan man mste leverera en sjlvstndig chunk.
Bevis: [under construction]
Detta verk r en id/skiss till/om ett kantianskt ramverk fr text ssom varseblivningsform. Ett sdant subjekt skulle se ut ungefr som Hans Alfredsson.* Fr Kant var det logiken, tiden och rummet som var det viktiga. 1900-talets sprkfilosofi skte till en brjan sprksatsernas logiska form. Vissa begrnsningar gjorde sig gllande. Mitt arbete stller ytterst begrnsade krav p texts inre logiska struktur, utan frsker se varseblivningen av text generellt. Och hur mycket grammatik behver Googles skmotor?
*Hasse Alfredssons textuella inriktning r tydlig t.ex. i de improviserade Lindemansketcherna: http://www.youtube.com/results?searc...rch_type=&aq=f
__________________
Senast redigerad av psilosofisk 2010-02-17 kl. 20:51.
Senast redigerad av psilosofisk 2010-02-17 kl. 20:51.
Serist. Texten gr inte att begripa. D har den ingen innebrd. 
Dessutom innehller den fel i de avsnitt som gr att begripa. Som teorin om motsatser. 
[/skmt]
