Bostadsbubbla i Sverige?

Företag ja, men de kan inte hindra kommuner eller regioner som vill använda lägenheten till samma sak. 2 kap. 4 paragrafen 2 st. bostadsrättslagen:
"En kommun eller en region som har förvärvat bostadsrätt till en bostadslägenhet får inte vägras inträde i föreningen."

Skillnaden är att kommunen har bara en viss summa pengar att lägga på inköp och i städerna har det byggts mycket hyresrätter de senaste 15åren. I städerna har de massor med snordyra nyproduktionshyresrätter som de använder nuförtiden för sånt. Du kan ju fundera på varför det inte kommer ut några vettiga hyresrätter i köerna längre. Alla går i förtur till "behövande".

Jag har tagit upp detta med en chef på Uppsala kommun vid ett tillfälle då de till slut ägde nästan hälften av bostadsrätterna i en BRF tidigt 2000-tal. Då gick det att köpa 4-5or där för runt 100 000kr trots att avgifterna var tokhöga. Fick som svar att totalkostnaden per månad var irrelevant för dem utan det var bara inköpspriset som var viktigt eftersom de hade en pott för sånt och att det inte fick ske någon budgivning. Mäklarna var ju inte sena med att snappa upp detta så efter några försäljningar kostade de 1 miljon istället. Det slutade med att föreningen fick så mycket problem så att kommunen lovade att inte köpa fler i den föreningen efter några insändare i tidningarna.

Vad jag vill komma fram till är att problemet existerar ej idag utan det är stackars grannar i hyresrätterna som får stå ut istället.

Bostadsköparna skiter blankt i krig, inflation och räntor verkar det som. Vi ska uppåt!

https://www.maklarstatistik.se/pressmeddelanden/bostadspriserna-fortsatter-uppat-3/


Kan även rent anekdotiskt tycka mig se att budgivningar gått igång även på höga utgångspriser i min stad senaste veckan. Det verkar som att den akuta ränteoron är som bortblåst.

Det är väl för att de flesta inte påverkas så mycket av ökade räntor ändå.

Ett akademikerpar med 50k brutto var som är maxbelånade får en ökad kostnad med ca 3000kr per månad efter ränteavdrag om räntan stiger med 1%. Samtidigt stiger lönen med ca 1500kr efter skatt i den årligen i lönerevisionen. De flesta kommer nog förhandla till sig en löneglidning också, så lägg på 1500kr till?

Då ska man ha i åtanke att det är ganska få som tjänar 100k brutto tillsammans, de flesta ligger betydligt lägre.

Bostadsköparna kanske borde straffas för sitt lättsinniga beteende.

Inte ett enda minus på sista månaden för BR. Även om det är knepigt att mäta med så kort period hade man ju kunnat tänka sig snarare 0% i snitt. Men det är klart 1% på riket är nära noll. Men plus 4% på 3 mån var förvånande mycket. Här har folk känt till att det blir slut på restriktioner och det bara är en tidsfråga innan de kan resa som vanligt igen. Då hade man kunna tänka sig att bostadsköpviljan skulle vara lite svagare.

Sedan har snitt-småhuset åkt upp till 4.3 MSEK. Det var inte så länge sedan det låg på 3 MSEK.
Men 4 år med 10% upp räcker ju för det.

Snittpriset i Storstockholm på 7.5 MSEK är dock klar lägre än de 10 MSEK som talas om här i forumet som ett minpris.


Ett "motbeteende" kan vara att folk vill passa på att köpa nu och binda ränta i x år. För de tänker att kapitalkostnaden blir större om de väntar.
Det med att priserna skall rasa är bara ett tankemönster från bubbelpratande fyndköpare. Finns exakt inget som säger att resten av folket skulle prenumerera på det.

Du behöver begrunda att bankerna måste sätta ränta beroende på hur marknaden och konkurrenterna agerar. Dom agerar inte i ett vacuum.
Sedan har dom som jag säger inte en rörlig ränta. Dom har minst 5 riskkategorier som får olika rörlig ränta.
Och dom lär behöva ligga och justera detta hela tiden för att parera konkurrenternas ränteändringar.

Om dom bara skall gå på en formel statiskt som du föreslår kan det sluta med att som inte har några kunder längre och gå i kk.

Finansinspektionen har krav på att banker skall rapportera in snittränta. Och hur den skall räknas fram. Så snitträntan på 1.6% från i mars kan vi utgå från är korrekt.
Sedan får vi se om en månad om den stigit. Kan ju bli så iom att obligationsräntorna stiger.

Alltså, hur funkar bolån egentligen? Jag trodde att bankerna i princip bara skrev ut en skuldsedel och "skapade pengarna". Är det inte så fractional reserve banking funkar? Eller säljer de vidare en del av skulderna för att de lånat ut så mycket att deras kapitalbas inte räcker till? Jag känner mig en aning obildad som inte har koll på detta, men jag anar att de flesta inte har full koll på hur banksystemet funkar.

Genomsnittlig bostadsköpare har snarare ingen större koll och sitter inte och runkar makrodata och CB-uttalanden dagligen. Dessutom kom snacket igång först en bit in i mars månad, så det är knappast överraskande att inte något särskilt har hänt. Än.

När höjd ränta är ett faktum kommer snarare många vara förvånade. Var inslag igår om hur bostadsköpare har "lånelöfte" med räntan specificerad, men när köpet sen går igenom får de räntan som gäller på betalningsdagen vilket kan vara 0,3-0,7% högre på bundna lån.

Rörlig ränta har ännu inte stigit, får se hur Rikscirkusen agerar nu i slutet av månaden.

Om kommunen är lite förslagen sprider dom ut köpen av sin BR jämnt så det inte "stör". Då kan dom tjäna på prisökningen på BR. Då löser dom sina åtaganden "gratis".

Bankerna kan såklart inte bara skapa pengar hur som helst, då skulle de ju inte behöva bedriva någon verksamhet. Sluta kolla på Youtubefilmer om FRB, det används ändå inte (i Sverige).

"Bankerna" förmedlar lån som de i sin tur finansierar med bostadsobligationer, inlåning från allmänheten (löne-, spar- och företagskonton) samt lån från andra affärsbanker (eller Riksbanken).

Tar du denna bollen liksom-fb. Förklara gärna från grunden .

Det är nu ni ska kolla föreningens belåningsgradsgrad mot kvm och om det är tomträtt blir det lite grädde på moset. Är ni få i föreningen hoppas jag ni har rika föräldrar
Tomträttsavgälden i Sthlm höjs med 100% i steg om 5
Det känns för tomträttsägare och nu räntan oxå
Fy inte avis på er som hetsköpt dessa två år