Bostadsbubbla i Sverige?

Pengarna finns just nu men när alla dessa bubblor poppar här inom väldigt kort så kommer inte många ha kapital att använda.

Pengarna består av krediter, som bekant. Den goda tillgången på pengar är i själva verket god förmåga av banken att utfärda lån. Det kan svänga väldigt fort.

En period på 90-talet gav flera banker inte bolån, alls. Visserligen en ganska kort period, men ändå.

Utan krediter, ingen köpkraft. Då kommer saker som hus antingen inte gå att sälja, eller säljas för vad köparen kan betala kontant. I de flesta fall innebär det handpenningen. Alltså ett fall på 85%, bara sådär.

I dagens DI säger Nordeas chefsekonom Annika Winsth (passade namn på en bankpolitruk) att "höginkomsttagare", "den som har råd", skall betala för den katastrofala invandrings/integrations-politiken genom att anställa hemhjälp. Dvs medelklassen skall betala soc för alla oanställningsbara invandrare med bruttopengar. Hoppsan. Nu är man desperat. Skattetrycket går plötsligt upp även om man kallar det RUT. Drömmen är väl att DU, Svenne, skall jobba 2h extra om dagen för att Magda (som vill höja skatterna trots överskott på 85 miljarder) skall knuffa konkursen framför sig ännu ett tag.

Samtidigt skriver tidningen att man bör ta höjd för dubbla räntor i slutet av 2019. Oavsett om det är lögn och bara reklam för att binda bolånen så anar man en allt större desperation.

Lars Calmfors skrev för ett par veckor sedan att man bör öka skatteuttaget och låta den inhemska servicesektorn vara lönebildande, annars kan det uppstå arbetskraftsbrist. Hmmmm, hade vi inte en massa människor som behövde enkla jobb?

Min slutsats är att det inom ett par år uppstår en skatteslägga av kosmiskt format. Typ upp 3-4 kommunala kronor, lagstadgad höjd minsta pensionsålder, svårigheter att flytta som pensionär till billigare länder. Dessutom vill Magda beskatta utländsk arbetskraft som jobbar kortare tid än 183 dagar per år i Sverige. Detta låter som en uppsägning av samtliga avtal om dubbelbeskattning.

Panik var ordet sa Bill. Just det, man har tappat kontrollen, sa Bull. Förstås troligen av den äldre generationen. Tror inte detta bidrar till det allmänna suget att gå med i pyramiden, som Mertillen sa.

Enligt vissa här på forumet sitter svenskarna på förmögenheter och har väldigt goda marginaler. Är det verkligen så? 🙂

http://www.aftonbladet.se/minekonomi/a/pqKm6/sma-marginaler-mot-stigande-rantor

"Hushållens marginaler för att klara högre räntekostnader är dock små, enligt en mätning från Aftonbladet/Inizio. 20 procent av bolånetagarna svarar att de skulle klara 1 000 kronor eller mindre per månad i ökade boendekostnader. Knappt var tionde skulle klara max 500 kronor.
Oroväckande, anser Claes Hemberg, sparekonom på Avanza."

5000 är ju ca 3500 netto. Pendlingskostnaden med bil blir om man bara räknar bränsle ca 2000-3000 sen tillkommer ju förstås däckslitage och servicebehovet som ökar. Kikade lite och en tågbiljett kostar ca 4000 Västerås-Stockholm vilket är ungefär två timmar pendling per dag.

Ska man arbeta i Stockholm med två timmars pendling varje dag lär man ju ta en lön som är 10 000 kronor högre netto, ca 14000 kronor högre brutto. Känns spontant svårt att motivera brandmannen i Västerås att pendla till Stockholm för 30' om han tjänar lika mycket där han bor, alternativt för arbetsgivaren att motivera att denne brandman ska tjäna 44' medan kollegorna bara tjänar 30'. Nä, på sikt får väl stockholmarna klara sig utan brandkår, poliser mm. 😂

Nja, den som säljer med reavinst, och skaffar ett likvärdigt boende, måste tvärtom avstå konsumtion och betala skatt. Så det är snarare tvärtom.

Den som säljer med reavinst och byter ned sig (motsvarande skatten) slipper avstå konsumtion.

Den som säljer och lämnar landet, behöver inte köpa sig ett nytt boende här. Men kommer inte att konsumera, utan växla ifrån sig SEK. (Det leder till fallande växelkurs. Om det är bra eller dåligt är en annan fråga).

Vad du säger här är att byggjobbare och hantverkare inte arbetar annat än att någon lånar.
Det stämmer inte, och det kommer du inte att lyckas med att visa.

Det skall till väldigt skadlig ekonomisk politik för att folk inte skulle arbeta utan ökad utlåning.

Som jag har visat tidigare har ökningen i M1, som är större än tillväxten, bara lett till lägre omsättningshastighet. Dvs "pengarna" ligger still på bankkonton.

Det skulle gå alldeles utmärkt med en kreditexpansion av M1 som motsvarar tillväxten. Och det är inte så mycket.

(Att många "socialistländer" ägnar sig åt valutamanipulationer, räntesänkningar och QE handlar om defekter i deras ekonomiska politik, där man har mekanismer som skapar arbetslöshet och försöker med dessa medel kompensera).

Dock skulle jag säga att detta bygger på falska premisser och föreställningar.

Jag försöker uppmärksamma det med frågan om folk måste låna för att arbeta. Rimligen inser folk här att svaret på den frågan är nej. Vi skulle arbeta lika mycket om M1 ökade i takt med tillväxten.
Och det är vårt arbete, de arbetstimmar vi producerar, som ger vår levnadsstandard. En tjänst/vara som konsumeras måste produceras. Det går inte att konsumera mer med lånade pengar. Vi kan inte konsumera mer hårklippningar än det står frisörer och levererar arbetstimmar.
Kommer vi kunder med mer pengar så höjer bara frisörerna priset.

Slutsatsen som jag hade hoppats att ni skulle kunna dra är att därmed är inte någon omfattande skuldökning nödvändig för vår levnadsstandard.

Fråga gärna på detta.

Risken för ett givet lån syns i räntan.
Risken för banken syns i vad det kostar att försäkra sig mot default.
Risken för staten syns i vad det kostar att försäkra sig mot default.

Det finns risker. Och hur stora de är kan man se i priserna ovan.

Och ser vi hur missnöjda folk är med bankernas vinster så menar folk att riskerna är lägre.

Det har att göra med att det är en helt ovidkommande frågeställning.
Med platt-tv exemplet visar jag att de hävdade mekanismerna är falska påståenden. Och ingen klara av att invända. (Däremot klagas det över att jag påtalar detta).
Hade det handlat om gamla frimärken, där nyproduktion inte är aktuell, så hade däremot prisbildning på en producerad vara inte varit relevant.
Men bostäder produceras. Och då sätter produktionskostnaden prisnivån.

Antag en vara som kostar x kr att producera. Antag flera leverantörer. Beskriv nu hur försäljningspriset kan stiga bara för att någon kan skuldsätta sig för att köpa varan.

Det kommer du inte att klara. Den leverantör som höjer priset kommer bara att prissätta sig ut ur marknaden.
Så varför fortsätter du hävda att det gäller.

(Undantag är ifall leverantörerna inte klarar producera mer. Då stiger priset tillfälligt).

Mycket möjligt att någon sagt det. Men vad har det med saken att göra? Det är mycket stolligt som sagts genom åren.

Byggnaden är konsumtion.
Marken är en tillgång.

(Man kan hålla liv i byggnaden genom att kasta mer pengar på den i form av underhåll och modernisering. Då kan man konsumera längre, men till högre kostnad).

Om det inte är hållbart så fortsätter det väl inte så. Tråden handlar snarare om här och nu. (eller snarare 2010 eller när den startades).

Länkade inte jag en bostad till dig som du inte borde ha problem med att köpa och som i stället fallit jämfört med löner.

Tja, än så länge verkar det inte vara så.
Tittar vi på stora populära städer så verkar folk hellre pruta på bostadsytan, än att inte bo där.
Boyta i snitt i landet är 42 kvm/person, men i Stockholms kommun är det 34 kvm.
Hur många fler kan det bli i Storstockholm om snittet minskar till 25 kvm/person?

Varför tror du att detta skall ändra sig. Mina föräldrar fick bo inneboende i ett hyresrum medan dom sparade till "kontantinsats".

Handlar inte detta om att "dagens ungdomar" är för bortklemade, och tror att dom ska få allt serverat på ett silverfat. För att kanske uttrycka mig lite tillspetsat då.
Men denna tråd och tråden om bostadsbrist domineras ganska mycket av yngre personer som gråt-jämrar sig över att dom inte får hyra/köpa i centrala Stockholm och knappt betala något.

Och när jag då svarar "bo där ni har råd då", så blir det nya missnöjesyttringar.
Och säger jag till HR-kramarna att vi kan införa marknadshyra så kan ni hyra er en HR i Centrala Stockholm. Då blir det gråt-jämmer över att dom ska behöva betala för sig.

Folk får ta åt sig av detta så mycket de tycker är lämpligt.

Ska du köpa om priserna faller?

Hur mycket skulle du säga att priserna faller, om det står en drös köpare beredda?

Beijing Xiongan New Area verkar mer handla om att presidenten tänker göra ett monument så han blir ihågkommen.

Människor är ganska bra på att hitta lösningar. Vill folk bo i städer som är större än 25 milj så kommer man att ordna det. Sedan tror jag i sig att vi alla har dött för länge sedan innan Stockholm är uppe i några 25 milj.

Sedan är ju preferenserna lite olika. De som vill bo i höghus kan ju trycka ihop sig. Men de som vill bo i villa kommer att täcka yta och skapa avstånd. (Men drönar taxi som går i 200 km/h och kör fågelvägen lär lösa ganska stora pendlaravstånd. Och får man bort bilarna så kan man bygga tätare. ).

Jag har frågat tidigare men tror inte jag sett något svar.
Hur tänker du dig att produktionskostnaden skall minska. Ska byggjobbarna sänka sina löner?

Eller tänker du dig att folk säger att man inte vill ha mer bostäder så att nyproduktionen upphör?

Du tänker dig att dom har amorterat av alla lån då?
För sker det så försvinner pengarna.

Ser folk en stor amorteringsvåg framför er?