Vill bara flika in, som vän av ordning, att det du syftar på är PRISinflation och det är rätt att det mäts i KPI (vilket är ett toalt Kalle Anka-mått eftersom det baseras på en varukorg som är godtycklig).
Inflation är däremot utökning av den monetära basen och inget annat.
Det är viktigt att hålla isär begreppen.
Det ät roligt att du försöker rätta mig trots att du har fel.
Cetetis paribus så leder en ökning av den monetära basen till inflation. Det betyder dock inte att en ökning av den monetära basen leder till inflation. Det beror hur mycket den ökar i förhållande till output.
Jag har ingen aning varför man väljer just M2 eller M3, men jag antar att det finns belägg för det. Det borde väl då i praktiken gå att mäta inflationen? Dock håller jag med om att KPI är mer pedagogiskt och antagligen även ett bättre mått.
Riksbanken följer knappt penningmängden utan enbart KPIF (underliggande inflation). Även om sambandet mellan M2 och inflation är starkt har man inget penningmängdsmål som ECB.
Jaha, låtsas du på allvar tänka så om du t.ex. äger en aktie i et företag vars börskurs kollapsar med 99%, att du inte förlorar nånting så länge du vägrar sälja din aktie? Förlusten BOKFÖRS kanske inte av några planekonomiska byråkrater förrän du säljer, men förlusten är ju ett verkligt ekonomiskt faktum samtidigt som förlusten inträffar. Köper du en banan och den ruttnar, så är denna banan inte längre värd inköpspriset,m även om du inte säljer den.
Du kan inte likna en bostad med en banan som ruttnat. Ingenting har skett med bostaden, däremot så har bananen ruttnar vilket gör den förbrukad. Kostnaden sker då något har förbrukats eller då man realiserar en förlust.
Folk har råd att betala dessa höga bostadspriser bara därför att de får låna miljoner nästan utan ränta, därför att staten planekonomiskt dikterar att räntan måste vara för låg hela tiden. Med en naturlig ränta, där människor verkligen LÅNADE ut sina egna pengar till andra, inte där statligt reglerade banker bara skapar oändliga kreditsiffror ur tomma luften, ja så skulle nettoräntan snarare vara 8% än 2% och då skulle folk bara ha råd att låna och bjuda en fjärdedel av vad de bjuder på bostäder idag, 75% prisfall alltså.
Får och får, banken gör en bedömning huruvida de duger som låntagare.
Ännu en gång så målar du upp ett scenario som inte kommer att inträffa.
Va? Nä, det är ju staten som skapar inflationen. Under hela 1800-talet, då vi industrialiserades av ett i stort sett oreglerat finansväsende, då förekom ingen inflation alls. Riksbanken har som uttalat mål att skapa en inflation som är likamed det naturliga prisfall som allt värdeskapande orsakar plus 2% om året. Men du ska veta vad inflation är. Inflation är inte att alla priser och löner stiger lika mycket. Inflation är ett kaos där somliga priser skenar okontrollerat och andra priser kollapsar till noll. Statsbyråkraternas medelmått säger ingenting som har någon betydelse för någon, eftersom ingen individ köper en vägd korg av allting som finns.
Under inbördeskriget i USA så fördubblades wholesale prices.
Från 1879-1896 så sjönk priserna, dock förekom vissa år då de faktiskt hade inflation i USA. Från 1897 till 1900 så steg priserna kraftig. Se diagram 8 på sidorna 84 och 85 i A Monetary History of the United States av Milton Friedman och Anna J. Schwarz.
Jag kan ge dig fler exempel på inflation under artonhundratalet om det är vad du vill ha.
Det spelar ingen roll om vissa priser stiger mer än andra, inte ens om några till och med sjunker. Det spelar inte heller någon roll huruvida individer konsumerar olika. Vad som händer på aggregerad nivå spelar dock roll.
Eftersom den statligt planekonomiskt dikterade räntan avviker från den naturliga ränta till vilken människor verkligen skulle välja att låna ut sina pengar (utbud och efterfråga, om du känner till det konceptet) så innebär det planekonomiska räntediktatet inget annat än en omfördelning av köpkraft från alla till de särintressen som staten väljer att berika av politiska skäl.
Öhh, nähe, depressionen skapades av att alla människor i hela världen samtidigt blev galna, utom de individer som "var politiker", eller vad är det för sjuk konspriationsteori du är anhängare av?
Först och främst så håller jag med om att FDR:s New Deal, taget som helhet, förkortade krisen. Däremot så genomfördes vissa reformer av nytta.
För att nämna ett exempel:
Enlligt Banking Act från år 1933 så skulle en rad förändringar genomföras.
Först och främst så skulle alla banker som var medlemmar av Federal Reserve-systemet försäkra insättningarna hos Federal Deposit Insurance Corporation, FDIC. Till en början uppgick summan till 2,500 dollar per insättare. Från och med den första juli år 1934 så kom dock insättningsgarantin att höjas till 10,000 dollar per insättare. För att kundernas insättningar skulle vara försäkrade så var bankerna tvungna att betala en premie. Hela 97 % av insättningarna omfattades av insättningsgarantin.
Personligen så anser jag att införandet av en insättningsgaranti var en viktig händelse. Hade samma garanti funnits år 1930 så hade man högst sannolikt undvikit bankrusningar. Med en insättningsgaranti så vet kunderna att de inte behöver rusa så snabbt de kan till banken för att få ut sina besparingar. Därmed så uppstår de inte från första början.
För tillfället så har vi i Sverige en insättningsgaranti på 100 000 Euro. Detta har vi av samma anledning, för att undvika bankrusningar.
”Federal deposit insurance has been accompanied by a dramatic change in commercial bank failures and in losses borne by depositors banks that failed.” S. 437 i A Monetary History of the United States
Du verkar anta att det existerar två kategorier av människor:
1) Galna hundar.
2) Jesus Kristus.
Nej
Varje individ som "heter politiker" är Jesus Kristus. Därför är allting perfekt när de har all makt. 1929 var alal människor galna hundar. 1932 nedsteg Jesus FDR Kristus till Jorden och såg till att allt blev bra (fastän att depressionen varade ända till 1946 då kräket hade dött och mycket av hans skatter och socialism avskaffades och USA då plötsligt i befrielse åtnjöt den största tillväxten någonsin!)
FDR tillträdde först den fjärde Mars år 1933.
Som nämnt tidigare så anser jag att New Deal, taget som helhet, förlängde depressionen.
Börskraschen i oktober 1929 orsakade inte den stora depressionen. Däremot så blev det en depression eftersom att Federal Reserve agerade passivt under den första bankkrisen år 1930. Detta ledde i sin tur till att det blev en depression då penningmängden föll med en tredjedel mellan 1929 och 1933.
Varför återhämtningen kom 1933 var inte på grund av FDR utan på grund av att Federal Reserve agerade bättre. Redan 1932 så följde de Harrisons förslag och ägnade sig under fem veckor åt öppna marknadsoperationer där de köpte för 100 miljoner dollar i veckan. Dessa köp ledde faktiskt till en förbättring av konjunkturen. De andra 11 bankerna ville dock inte fortsätta fören senare.
En dip kom 1937 efter att man fördubblat reservkraven.
Vill du diskutera den stora depressionen så varsågod.
Läs Friedman, Temin och Romer. De har bra förklaringar på vad som skedde.
Även enligt din egen definition här om att inflation är planbyråkraternas statistiska KPI-mått, snälla, förklara för oss alla här hur högre matpriser och högre energipriser gör det lättare för dig som bolånetagare att klara av din fasta månadsamortering!
Säg att en familj har 3 miljoner i lån.
De betalar 5% effektiv ränta. Amorterar gör de inte.
Då betalar de 150 000kr i ränta per år. Detta är deras ränteutgift.
Efter ränteavdrag så blir kostnaden 105 000kr per år.
Har vi 2% inflation så blir den reala ränta endast 3 %.
Utgift: 90 000kr
Kostnad: 63 000kr
Skillnaden blir: 105 000 - 63 000= 42 000kr
Tror du att en ökning av matkostnader med mera på 2% motsvarar 42 000kr?
I verkligheten så tar dock banker hänsyn till inflationen när de sätter räntan.
Likaså så sker löneförhandlingar utifrån rationella förväntningar av inflationen.
Fan nu så jag att jag har en massa stavfel i föregående inlägg. Jag skylller på att jag skrev allt för fort.
__________________
Senast redigerad av Triremer 2012-05-17 kl. 00:43.
Enligt Finansinspektionen så har medelsvensson en skuldsättningsgrad på cirka 70% av värdet på deras bostad.
Är detta högt? Bör vi oroa oss över en bubbla? Är belåningen för hög?
Faktum är att jag skulle vilja hävda att belåningen inte är för hög. Det svarar dock inte på om vi har en bubbla eller inte.
Enligt SCB så la svenskarna i snitt 6,3 % av sina nettoinkomster på ränteutgifter. Räntekostnaden är något lägre på grund av ränteavdraget. År 1993 så la svenskarna i snitt 11,3 % av sina nettoinkomster på ränteutgifter.
I dagsläget så är det svårt att se att räntorna skulle gå upp mot 10%. Enligt min bedömning så kommer räntorna på lång sikt inte överstiga 5%.
Med den rörliga växelkursen så behövs inga plötsliga räntehöjningar för att skydda kronan mot spekulation. Därmed så är räntenivån jämnare över tiden. Den är också lägre då inflationen är hyfsat jämn och låg.
Tar man med inflationen i beräkningarna så är det ännu billigare att låna.
Med detta sagt så vill jag hävda att medelsvensson har råd att betala de priser som råder på marknaden idag.
Däremot så menar jag att det är högst sannolikt att priserna sjunker vid lägen som inte är unika.
Att ett hus i låt säga Staffanstorp kostar 3-4 miljoner är helt galet. Att en lägenhet på Strandvägen går på 20 miljoner är dock mer förståeligt på grund av dess unika läge.
Belåningsgrad är ju precis som du säger, en grad av belåning och bygger på ett marknadspris. Marknadspriserna bygger på räntor, som inte är helt under Riksbankens kontroll. Upplåning sker även utomlands. Räntorna är extremt låga nu. Att medelräntan inte kan gå över 5 % stämmer knappast och är inget som Riksbanken kan bestämma. Om räntorna går upp går priset på bostäder ner. Då blir belåninggraden lätt 100 % eller mer.
Har märkt av att på sista tiden via jobbet, typ sista året, att det ombildats väldigt mycket till bostadsrättsföreningar i stockholmsförorterna, (hyresgäster vill tjäna pengar och slippa socialfall och invandrare). Lägg till all nyproduktion.
Tror ni priserna kommer sjunka för att det skapas ett överutbud av bostadsrätter?
Har märkt av att på sista tiden via jobbet, typ sista året, att det ombildats väldigt mycket till bostadsrättsföreningar i stockholmsförorterna, (hyresgäster vill tjäna pengar och slippa socialfall och invandrare). Lägg till all nyproduktion.
Tror ni priserna kommer sjunka för att det skapas ett överutbud av bostadsrätter?
Priserna kommer sjunka när folk inte längre får låna samma summor som idag (av olika anledningar).
Stockholmare överlag ligger tydligen näst sämst till (strax före Båstad) enligt Swedbanks boindex vad gäller boendekostnader som procentuell andel av inkomsterna.
Har märkt av att på sista tiden via jobbet, typ sista året, att det ombildats väldigt mycket till bostadsrättsföreningar i stockholmsförorterna, (hyresgäster vill tjäna pengar och slippa socialfall och invandrare). Lägg till all nyproduktion.
Tror ni priserna kommer sjunka för att det skapas ett överutbud av bostadsrätter?
folk är villiga att skuldsätta sej livet ut för en bostad i sthlm tydligen själv skulle jag aldrig under några omständigheter betala 2 miljoner för en bostadsrätt som man egentligen inte äger.det byggs ju inget i sthlm så det finns väl ännu gott om personer som vill bo i sthlm/förorter.
Jag skulle nog inte vilja bo i hyresrätt även om jag visste till 100% säkerhet att vår lägenhet skulle sjunka i värde. Det är helt enkelt inte värt det. Jag vill ha diskmaskin, äkta trägolv, stenskiva i köket, gamla stora fönster från 1800-talet, 3 meter takhöjd, takterass och lojala grannar. Känns inte som ett alternativ att sitta och trycka i Fruängen i 3 år för att eventuellt spara några hundra tusen, förlorad livskvalité går inte att mäta i pengar.
så man får inte ha diskmaskin i en hyresrätt?3 meter takhöjd du var lång du?vem bryr sej om vilket jävla golv man har lol.grannarna har man ändå ingen kontakt med.
Priserna kommer sjunka när folk inte längre får låna samma summor som idag (av olika anledningar).
Stockholmare överlag ligger tydligen näst sämst till (strax före Båstad) enligt Swedbanks boindex vad gäller boendekostnader som procentuell andel av inkomsterna.
Det är inte helt korrekt. Priserna på bostäder bör lägga sig på nybyggnadspriset + läge - ålder på bygget vilket innebär att många bostäder är underprissatta i Sverige idag.
Utlåningsproblematiken har man ju sett att de överbelånade Stockholmarna löser redan idag genom att föräldrarna får satsa sina bristfälliga amorteringar till happeningen åt barnen.
så man får inte ha diskmaskin i en hyresrätt?3 meter takhöjd du var lång du?vem bryr sej om vilket jävla golv man har lol.grannarna har man ändå ingen kontakt med.
Så säger man nog bara om man aldrig haft ett sådant boende. Jag har 3,70 i tak nu och jag skulle ha väldigt svårt att trivas i någon 70-talsbunker med 2,40 någonsin igen. Inget fel på hyresrätt per definition i min bok. Men hyresrätter med den standard man kan få i en BR växer inte direkt på träd.
Så säger man nog bara om man aldrig haft ett sådant boende. Jag har 3,70 i tak nu och jag skulle ha väldigt svårt att trivas i någon 70-talsbunker med 2,40 någonsin igen. Inget fel på hyresrätt per definition i min bok. Men hyresrätter med den standard man kan få i en BR växer inte direkt på träd.
ok har aldrig fatta det där om man är redo att skuldsätta sig hela livet och betala 100 tusentals kronor i räntor som går direkt till gnidiga bankmän för att få 3.70 i takhöjd så får man väl göra det.personligen tycker jag det är skrattretande.den här jäkla statusjakten har gått för långt helt enkelt.
ok har aldrig fatta det där om man är redo att skuldsätta sig hela livet och betala 100 tusentals kronor i räntor som går direkt till gnidiga bankmän för att få 3.70 i takhöjd så får man väl göra det.personligen tycker jag det är skrattretande.den här jäkla statusjakten har gått för långt helt enkelt.
Nu ska man ju inte reducera det bara till takhöjd, utan standarden och livskvalitén som helhet. Visserligen kan man lägga ner arbete på att få bra standard i en HR också, men det är nog ganska få som gör det.
Åtminstone för mig handlar det inte om statusjakt, utan om att trivas med mitt boende och därmed få högre kvalitet på livet, och då satsar jag gärna lite pengar på det. Så länge räntorna är så här låga så bor jag dessutom billigare i min BR än om jag skulle hyra.
Nej
