Bostadsbubbla i Sverige?

Du glömde ett alternativ.

USA börjar plocka ut skatter så att intäkterna motsvarar kostnaderna.

Ett tips: Kolla på vad marginalskatten varit i USA historiskt.

Jag säger inte att det är det bästa alternativet men det är ändå ett alternativ.

Bor man i ett hus och har hand om ekonomin och det går back varje månad men det samtidigt finns massa inneboende i huset som har det väldigt bra och utnyttjar husets alla faciliteter så kanske lösningen inte är att sälja huset utan att börja ta in intäkter istället.

En snabbanalys av mig:

Skiten började gå utför i USA sen Reagan körde igång sina aggressiva skattesänkningar. Det blev lite bättre under 90-talet med Clinton för att sedan gå åt helvete igen under Bush.

Hoppas det inte går för OT här, men USA:s ekonomiska utveckling påverkar verkligen vår. Särskilt som våra centralbanker koordinerar sig extremt intimt med varandra.

Skattehöjningar med 10% av BNP lär ju avhjälpa den massarbetslöshet som redan råder, och hur skulle det gå med bostadspriserna som återigen faller over there, om 5 bruttoveckolöner om året måste betalas bort till staten utöver dagens skatter som redan går över 40% för de som har över medellön? Att tvinga miljoner företag till konkurs och tiotals miljoner amerikaner ut i arbetslöshet, bara för att kunna fortsätta dagens helt ohämmade statliga slöseri, vore ett säkert recept för en tvär depression i USA, men utan att lösa något av deras grundläggande problem.

Sen fokuserar du tokmycket på mikrosocialism i form av skatter och regleringar, medan du verkar ignorera den helt dominerande makrosocialismen i form av att staten skapar pengar ur tomma intet, dikterar att räntan måste vara för låg hela tiden och reglerar vad bankerna måste göra. Det är på den nivån som en ekonomi ödeläggs i grunden. När själva pengarna sköts på planekonomisk sovjetiskt manér, så är ju ena halvan av varje transaktion socialiserad!

Det är viktigt att lära sig vad pengar och krediter är och hur de skapas, samt hur detta orsakar prisbubblor och hela konjunkturcykeln.

Värd att ses för dig som tror det räcker att beslagta lite. http://www.youtube.com/watch?v=661pi6K-8WQ

Vad jag menar med att styra undan problemen någorlunda snyggt, är att vi undviker en krasch. Det är mycket möjligt att man lyckas skära lite åt gången för att sakta men säkert stabilisera ekonomin. Visst kommer det kosta men man slår inte ut stora delar under en väldigt kort period. För att inte gå OT tror jag svenska bostadspriser kommer sjunker, om än sakta, de kommande åren. Oavsett hur, man måste ta sig igenom skiten vilket garanterat ger spridningseffekter.

Jo, och det är såna kontrollerade nedskärningar som Ron Paul förespråkar. Men han kallas "extremist" för att han vill balansera budgeten, alltså lägga ned ca halva den federala staten, inom 4 år. Men så "små" är de "snygga styrningar" som krävs nu, för att undvika kollaps i form av hyperinflation.

Samt införa marknadsränta genom att successivt tillåta vemsomhelst att starta konkurrerande marknadsvalutor vars penningmängd och ränta staten/FED inte har något som helst inflytande över. Bara då kan tillgångspriser börja läka och verkligt sparande inför framtiden påbörjas i ekonomin. Nästan som i Sverige på 1800-talet, vårt i särklass allra mest finansiellt stabila sekel. Oreglerad kapitalism är organiskt självstabiliserande. Statliga regleringar leder däremot nödvändigtvis till kaotiska prisoscilleringar, centraliserade, punkntsårbara och oanpassningsbara som de per definition är. Centralbanker producerar depressioner på löpande band.

Innan en justering genomförs, vare sig kontrolelrat eller okontrollerat, så är det fullt möjligt att bubblan tar ny fart ett tag med bl.a. stigande bostadspriser igen. Det finns ett utrymme på några år

Anledningen till dessa regleringar är att marknaden slår ut människor, vilket i sin tur alltid kommer få politiker att eftersträva kontrollerad kapitalism. Sen kan man ju alltid se till den faktiska situationen och fråga sig hur bra vissa länder/människor har det.

Framgick inte.
Men så fick han sparken av Reagan också.


Följande tabell kan vara lite intressant.

Growth of Domestic Nonfinancial Debt1
Percentage changes; Data för 2011 kommer i Mars.
Bush ärvde Clintons budgetöverskott, men iom skattesänkningarna (och antar jag internetbubblan) brände han på sedan med ordentlig skuldsättning. Man kan också se hur hushållens skuldsättning brakat på rejält fram till 2007. Sista året 2008 kunde Bush inte skjuta katastrofen framför sig och husbubblan som skapades under hans två perioder slog till och han fick öka på statsskulden med drastiska 24%.

Obama ärvde detta elände, men har minskat för varje år. I en långsam takt som inte bådar gott.

Här kan vi också se att hushållen minskar sin skuldsättning (Föga förvånande). Och här i ligger problemet. Det råder en balance sheet recession. Så länge hushållen amorterar finns ingen ökning i efterfrågan, och då varken anställer eller investerar företagen.
USA har en dynamik och flexibilitet när det gäller pris på arbetskraft, men vi få konstatera att det inte räcker. Arbetslösheten är omfattande och fortsätter så.
Så länge hushållen amorterar kommer eländet att bestå. Och ser vi till Japan efter 1990 så kan det pågå länge.

Skulle staten inte låna så skulle recessionen bli djupare. Kanske som på 30-talet.
Staten kan minska sina åtaganden, öka skatter och minska budgetunderskott, men det får göras långsamt om man vill undvika kravaller med den beväpnade befolkningen. Möjligen hade Obama kunnat reducera snabbare. Det räcker antagligen med att totalen är positiv. 2% hade nog kunnat skalas bort.

Och med nuvarande treasury-räntor är det inte dyrt att låna.

För Sveriges del lär inte vi bli opåverkade. Minskade orderingångar leder till uppsägningar. Och Sveriges mer stela löner kommer att dra upp arbetslösheten ytterligare. Att bostadspriserna här skulle klara sig har jag svårt att se.

Men jag ser inte heller någon hög inflation framöver.
Och några amorteringskrav kan vi helt glömma.

Antar att du generaliserar en aning då ökad efterfråga+amortering borde fungera. Kanske inte i nuvarande situation, men samtidigt, är det inte klokt att frigöra en del av den disponibla inkomsten? Å andra sidan, detta är kanske inte möjligt idag (ekonomin är för skör så ett krav blir tillväxthämmande?).

vad har marginalskatten med saken att göra?

skitbra ide att höja skatterna, då blir ju allt gratis. obegränsade möjligheter!
då kan vi kanske se fram emot en spending as part of gdp på 60% om 5 år.

sen finns inte gdp längre.

http://www.usgovernmentspending.com/us_20th_century_chart.html

Det är inte amorteringar, utan avskrivningar. När bostadens värde faller under dess belåning, så lämnar de bostaden till fordringsägaren, som då skriver av skulden (som alltså är kopplad till huset, inte personen). På motsvarande sätt kommer den federala staten att "spara" genom att helt enkelt INTE betala sina skulder (=gå i konkurs), om inte budgeten balanseras med Ron Pauls trillion-dollar-nedskärning av utgifterna.

Ser du skillnaden mellan att minska sin skuld genom att betala av lånen å ena sidan, och att ALDRIG betala av dem å andra sidan? Skillnaden mellan amortering och konkurs.

USA, både statligt och privat, har konsumerat över sina tillgångar. Därför måste konsumtionen nu sänkas mycket kraftigt. Hög BNP nu nu nu är inte ett självändamål. En rationell avvägning mellan konsumtion nu och sparande inför framtiden, är det som är eftersträvansvärt. Hur en sån balans ser ut, avgörs av en oreglerad marknadsränta där varje lånad krona är en krona som sparas av någon annan.

Japanska staten har en skuld på ca 200% av BNP, så mycket för din keynesianska "stimulans" i form av ökad statlig skuldsättning!

Du verkar inte alls resonera om ekonomi, utan uteslutande om bokföring. Enligt dig är tillväxt bokförd BNP, och kostnaden för ökade krediter är räntan. Förstår du inte att konstlat låg ränta ökar BNP nu, men minskar den i framtiden? Detta därför att låg ränta skapar illusionen av att det finns ett överflöd av sparande i ekonomin och därför ökar konsumtionen nu samtidigt som nuvärdet av investeringars framtida avkastning ökar. Konsumtionen genomförs ju löpande, men den framtida avkastningen förverkligas aldrig, eftersom investeringskalkylerna inte baserades på en verklig marknadsränta som balanserade lånande med sparande, utan var en planekonomiskt påhittad fantasisiffra. Och den verkliga kostnaden för de nyskapade krediterna är inte ränteutbetalningarna, utan att enorma felprissättningar och felinvesteringar genomförs t.f. av att penningmängden skenar, enorma omfördelningar av köpkraft genomförs, och alla beslutsfattare saknar information om vilken ränta som hade balanserat lånande med sparande, och saknar därför möjlighet att agera rationellt.

Ta gärna den diskussionen i forumet för liberalism. Kort sagt är sambandet det totalt motsatta mot det du implicerar. Statens inflation och straffbeskattning mot arbete slår hårdast mot de fattigaste, och nästan inga av statens utbetalningar går ut som bidrag till de fattiga, så gott som alla statens utbetalningar går till de rika och medelklassen i form av upphandlingar, löner och icke-behovsprövade bidrag.

Men HUR och NÄR tror du detta kommer förändras? Vad händer om man inte släpper loss marknadsräntan utan fortsätter? Tror du förtroendet för USA går ner så pass mycket att de får låna till skyhög ränta och därmed rasa?

Ja, vid en tidpunkt kommer långivarna att kräva ränta för att låna ut till USA-staten. Ännu är det ju MÖJLIGT att genomföra en Ron Paul-liknande reform för att halvera staten och avreglera dollarn, och USA anses kortsiktigt inte utgöra större risk än andra skuldsatta stater. Men så fort skulden blir uppenbart obetalbart stor, så kommer det att krävas en riskpremie på räntan, och så fort räntan stiger så blir skenar ju underskottet och skulden blir snabbt ännu mer obetalbar. Med en ränta på 10% så skulle det federala budgetunderskottet fördubblas, alltså upplåningsbehovet fördubblas, vilket skulle kräva ännu högre ränta...

Det staten kan göra är att bara trycka upp pengar och spendera dem. Men det leder ju till prisinflation. Och det kan lätt göra att omvärlden överger dollarn som världshandelsvaluta. Man vill ju helst inte förlora allt för mycket i dollarinflation om man köper rysk olja som man säljer till Indien, så man går lätt över till att använda någon annan valuta istället. Liksom pundet övergavs som världshandelsvaluta p.g.a. deras statsskuld under kriget. Och när alla dollar i världen bara har efterfrågan hemma i USA, så lär de snabbt söka sig dit, med ett rejält inflationsskutt som följd.

Inflation är inte att alla priser och löner stiger lika mycket samtidigt. Inflation är ett kaos av oförutsägbara prisrörelser som styrs av hur de nyskapade pengarna (respektive krediterna) sprider sig genom ekonomin. Om husägarens inköpspriser för mat och energi stiger med 100% om året, men hans lön står stilla, så lär han nödgas sälja sitt hem. Om bolåneräntan stiger från 5% till 25% med påslag för förväntad inflation, så lär ju knappast bostadspriserna stiga. Inflation är en statlig skatt. Syftet med inflation är att omfördela folks köpkraft till staten. Varje dollar staten skapar, är en dollars köpkraft som konfiskeras från andra. Exakt hur det slår är oförutsägbart. Därför är inflation den allra mest destruktiva av alla slags skatter.