Bostadsbubbla i Sverige?

Du har ju två parter i affären. Ingen vill sälja med förlust och bli stående med bara en skuld. Därmed lägre omsättning med stabila priser (just nu). Så priset är vad köpare och säljare möts på = marknadspris.

Jag vill sälja dyrt = ingen köpare.

Jag vill köpa billigt = ingen säljare.

Resultat = låg omsättning.

Tanken är inte att man ska tänka, då pajar ni ju hela bank-ponzie-systemet.

Exempel:
I Ponzieborg jobbar 100 personer på en fabrik och tjänar lika mycket.

A) Arbetarna har tjänat ihop 100.000 kr vardera som de nu vill köpa bostad för. De går på en auktion där alla 100 arbetare har 100.000 kr att köpa bostad för. Det finns bara 1 bostad till salu på auktionen. Vad blir priset på huset tror ni?

B) Nu öppnar en bank utan en enda krona i ägo i byn där arbetarna bor. Banken erbjuder arbetarna att låna 1.000.000 kr om de sätter in 100.000 kr i deras bank eftersom Banken kan skapa 900.000 kr med 100.000 kr. Två av arbetarna har varit på banken och tagit lånet. Vad blir priset på den enda bostaden nu på samma auktion?

Facit:
A) 100.000 kr
B) 1.000.000 kr

Bonusfråga:
Vad lärde sig de andra 98 arbetarna som inte tog ett lån inför budgivningen?

Sluta tänk, man blir bara arg

Väl uttryckt. CarlitoBrigante svamlar precis lika osammanhängande som vanligt.

För att försvara packet något så är multivariat statistik, matris-normalfördelning etc. väldigt trevlig matte att räkna på. Finns mer än ett par vettiga tillämpningar som kan ha stor nytta för företag. Du har dock en poäng med att det inte går att styra ett land på dessa gissningar.

Ja just det, entreprenörerna klarar av allt. Allt utom att fatta att räntan är tillfälligt låg.

Det är otroligt att de kan missa det trots att alla vet om det. Då är de ändå vanligtvis utbildade på att göra den typen av kalkyler. Klart att de gör en långsiktig kalkyl med utgångspunkt vad räntan är f.n.

Det är så dumt så det inte är sant. Fråga om du får praktisera på något företags investeringsavdelning några dagar så att du kan se om det verkligen fungerar på det sättet i verkligheten.

Men fatta hårt!
Statens planekonomiska räntediktat har raderat information. De har inte flyttat informationen eller gömt den så det går att hitta den om man letar lite hårdare. De har raderat informationen om vilken ränta som hade balanserat sparande med lånande.

Och för att du ska förstå vad entreprenörskap är i verkligheten:
Entreprenörer använder priser eftersom de på en marknad sammanfattar miljontals människors lokala, specifika, aktuella information om sånt som andra inte har eller kan ha någon insikt i. Entreprenören använder existerande priser, han/hon sysslar inte med att spå om framtiden. Får man låna i banken till 2%, fine! Entreprenörer är oftast helt okunniga om finansmarknader och valutasystem. Och denna okunnighet är en nödvändig förutsättning för entreprenörskap eftersom den är en förutsättning för den specialisering som möjliggör produktivitet! Entreprenörskap kan därför uteslutande förekomma där det finns priser. Och när somliga priser inte alls avspeglar människors lokala, specifika, aktuella information, utan istället har förfalskats med statsvåld, ja då spårar entreprenörens kalkyl ur.

Du borde en gång lägga ekonometriboken åt sidan och läsa en bok om ekonomi istället. Jag rekommenderar Economic Calculation In The Socialist Commonwealth av Ludwig von Mises eftersom den bara är drygt 40 sidor och fokuserar just på att en ekonomi består av distribuerad information. Dessutom är den ett banbrytande verk för ekonomisk vetenskap och en historisk förutsägelse av Sovjetunionens sammanbrott och hör därför till allmänbildningen (för ekonomer och historiker). Informationsdelningen är arbetsdelningens moder och därmed hela orsaken till varför det finns handel och pengar. Och informationsdelningen är ett väldigt konkret fenomen här och nu bland människor. Den består inte av en datamängd som argument till en kontinuerligt deriverbar funktion. Den består av att varje individs omvärldsinformation är lokal, specifik och aktuell, som du ju vet gäller för dig själv om du nu vill verifiera det empiriskt...

Här är länken:
http://mises.org/econcalc.asp

Nummerekonomernas "tro" på att entreprenörskap uteslutande består av att sia om framtiden, kommer av deras absurda teori som antar att människor är gas och att ekonomins funktionssätt beskrivs av termodynamikens matematiska formler. Då råder jämvikt och ingen gör någon övervinst (all vinst går åt till kapitalkostnaden som är en funktion av risktagandet så att det på sikt inte spelar nån roll alls hur man investerar). Det enda sättet som någon KAN göra någon övervinst i enligt den "teorin", är genom att förutspå nån yttre chock som för en kort stund rubbar balansen. Så siandet om det yttre, det som finns utanför det homogena gasmoln i en trycksatt behållare, som mänskligheten antas vara, är enligt nummerekonomerna förklaringen till övervinster och entreprenörskap är att sia om detta övernaturliga. Eftersom entreprenörer är trollkarlar som klarar av detta övernaturliga, så borde de också klara av att förutse de chocker som staten skapar genom att diktera att räntan ska oscillera kaotiskt i intervallet -0.25% till +500%

Staten är enligt "teorin" f.ö. Gud själv som sitter utanför gastanken och skakar om den på exakt det sätt som maximerar alla molekylers kollektiva nytta. Nummerekonomerna ser som sin självpåtagna livsuppgift att räkna ut hur Gud ska utföra detta skakande, han antas höra deras bön...

Allvarligt, nationalsocialekonomerna resonerar så!
Ayn Rand fångade det utmärkt i sin roman där planbyråkraterna var oroliga över att ekonomin gick utför så snabbt: "(entreprenören) Hank Rearden fixar det, han hittar en lösning som får ekonomin på fötter igen!"

Först och främst så är det nog ingen som säger att entreprenörer klarar av allt, snarare motsatsen. Entreprenörer specialiserar sig i regel på ett område. Ifall de nu också måste lägga ner tid på att förutspå räntan så uppstår i absolut bästa fall bara en alternativkostnad, där tid och resurser som går åt till att förutsäga centralbankens planer är tid och resurser som inte kan gå till mer produktiva ändamål.

För det andra så introducerar man i vilket fall som helst en potentiell felfaktor. Även om det går att förutsäga vad staten ska göra så är och förblir det bara en prognos, och den kan vara fel. Hur många förutsåg egentligen staternas ränteförändringar 2008?

För det tredje, och det här är österrikarnas viktigaste poäng, så spelar det ingen roll ifall man kan förutsäga den statliga räntan eller ej. Statlig manipulering av priser leder till felallokeringar av kapital även om de kan förutsägas med perfekt precision (vilket de aldrig kan).

Tänk dig att staten skulle dubbla priset på bilar (genom att exempelvis skjuta till 100% av vad konsumenterna är villiga att betala). Detta skulle innebära att lönsamheten för biltillverkning skjuter i höjden och att resurser kommer allokeras från övriga sektorer i ekonomin till bilproduktion, även om alla skulle ha full insyn i programmet. Det hjälper inte att man vet hur programmet kommer ändras i framtiden. Tror man att österrikarna menar att problemet är att biltillverkning riskerar att bli olönsam ifall staten ändrar programmet så har man inte förstått deras poäng. Problemet är att biltillverkningens lönsamhet inte härrör från konsumenters preferenser, så att begreppen vinst och förlust förlorar sin mening.

Samma sak gäller räntan. Jag tror du kan ha missförstått vad österrikare menar med felallokering. En felallokering kan fortfarande vara lönsam. Problemet är att räntan under en centralbank blir en funktion av statliga preferenser istället för konsumenters tidspreferens, och att vinst då inte nödvändigtvis innebär att du uppfyller konsumenternas högst värderade behov. Därmed så kan inga förutsägelser i världen lösa de problem som räntemanipulationen orsakar.

Läser med stort intresse men jag är inte så kunnig inom området. Vilken ränta är det som avses? Reporäntan?

Självklart, det är ju grundläggande kunskap.

Frågan är ju bara vilken part som tvingas sälja billigt eller köpa dyrt i slutänden. Min filosofi säger att det är lättare att tvingas sälja än att tvingas köpa.

Får jag välja på att tvingas köpa en, enligt mig, dyr bostad eller bo kvar så hade jag nog valt det sistnämnda. Därför tror jag att många andra idag också resonerar på detta sättet och avvaktar tills folk verkligen måste sälja och pressa ned priserna. Vad jag hört "på bygden" var det några som hade ute sitt hus till försäljning, för ett väldigt högt pris om man ser till husets planlösning och framtida möjligheter. Efter ett par månader försvann huset utan försäljning och var sedan ute för uthyrning. Allt verkar vara för att inte sälja med förlust, alternativt få högre vinst i slutänden.

Självklart finns det objekt som alltid går bra oavsett. Men den låga omsättningen gör att spikarna uppåt och nedåt dras isär betydligt mer.

Tja, tittar på man på bostadsannonser så ser man ju att var och varannan lägenhet är topprenoverad, nånstans inser väl folk att det inte lönar sig att renovera en redan nyrenoverad lägenhet ( förutom några jag känner som köpte en maxrenoverad lägenhet, för att sedan börja fundera på att renovera den igen - de ville ha andra material...)


20 % om året i 20 år blir en 38-dubbling... dina föräldrars hus har stigit i värde med ca 8.5 % om året. Har de underhållit/renoverat huset under den tiden så är ju den "riktiga" värdeökningen mindre. Men visst, även 8.5 % är orimligt på lång sikt, när löneökningarna ligger på 2 % - det ska till att orten blir mer attraktiv än förväntat för att det ska hålla.

Ja, och varför ska folk få äga bostad när staten kan dra in alla dessa pengar och ta bort skatter?

Vi kan också ser på det så här.

I staden finns det 50 hus. Dessa hus ägs av 50 arbetare.

Problemet är att det jobbar 100 personer på fabriken och alla vill bo nära fabriken.

En byggherre har räknar ut att det går att bygga hus för 400.000 kr men ingen har råd att betala detta för arbetarna har bara 100.000 var sparat.

Det byggs inga hus.

Nu erbjuder en bank att låna ut pengar. Nu kan en arbetare låna 300.000 kr.

Helt plötsligt kan byggherren bygga hus i staden som arbetarna kan köpa. Staden utvecklas.