Högern vinner valet i Chile 2010

Jaha så dom anser inte sig vara chilenare?
Kommer bli intressant att följa utvecklingen.
Hur är utbildningsystemet? Pratade med en chilenska och hon sa att de flesta skolor och univeristet är privata och att man knappt talar dom Pinochets och vilken påverkan de hade på landet.

Utbildningen är i världsklass - den privata.
För resten är det dyrt och i princip omöjligt (om man sikta på högastudier) ända chans som finns är att vara bland de främsta studenterna i landet för då får allt betalt.

Om man tiger om pinochets brutaliet vet jag faktiskt inte, kan vara så.

Hur kommer det sig att all utbildning är privat trots en socialistisk regering i 20år?

För det är inte samma socialism som på Allendes tid.
Dagens Socialister måste regera i högerns taktpinne, det eftersom det står i grundlagen därmed kan inga dratiska förändringar ske.

Så tror jag och så finns de som helt enkelt har det för bra för att riskera sin post, då det är verkar vara tabu att förändra för mycket.

Utbildningsystemet är det absolut inget fel på-Det jag mest reagerade över däremot var att många pratade latin eller franska i skolkorridorerna men engelskan var det lite si så där med,iaf bland de äldre.

Det finns många privata skolor och universitet men även en hel del statliga,de har oftast inte samma status som de privata och ger inte samma kvalifikationer inför arbetslivet.Sedan är det vardagsmat att studerande som tillhör överklassen per automatik få de bästa toppjobben i samhället,oavsett om de är kvalificerade för dem eller ej. Antagligen arvet efter det feodala systemet som fortfarande genomsyrar samhället.

Angående "Pinnen"så brukar han ,i t.ex skolor och media, kallas för "generalen",väldigt sällan kallas han för diktatorn(förutom på gator och torg) och det beror antagligen på att många fortfarande är rädda och att många fd junta anhängare styr och ställer i bakgrunden.

Pinnen och hans hökar såg helt enkelt till att man inte skulle kunna ändra på hans system så lätt i framtiden.Något som senare regeringar har fått erfara.Det var t.ex inte så länge sedan man inte kunde döma alla dessa livstids senatorer och militärer,och jag tror att chilenarna i exil har fortfarande inte rösträtt.

Det hade jag ingen aning om. Trodde inte junta anhängare fortfarande hade makt och att folk inte vågar yttra sig om "pinnen"
Men vad var de för reformer som Bachelet genomförde?
Så man kan inte ändra på binomiala reformen?

Detta är väl en del i liberaliseringen utav Sydamerika. En motkraft mot Chavez och hans gelikar där folk blivit rädda om att återigen gå miste om en plats i världssamfundet p.g.a. svag ekonomi, korruption och marxism. Sydamerika, med Brasilien, Argentina och Chile som huvudexempel, tjänar verkligen inte på att fortsätta med protektionism. Om tjugo- trettio år tror jag mycket väl Argentina och Sverige kan vara utvecklingsmässigt jämförbara. På gott och ont, för det är verkligen inte smickrande för oss...

Underbart, framåt konservativa i Chile, även om jag har svårt för deras glorifierande av USA-marionetten Pinochet.

Man får hoppas de inför demokrati då det var just de som tog bort den.

Som sagt, politik i Sydamerika är lite speciellt till skillnad från Sverige. De flesta länder har en demokratisk tradition sen sin självständighet. Däremot har inget land varit utan diktatur och då kan man fråga sig hur demokratin såg ut innan diktaturtiderna. Det finns egentligen bara 1 stark och nästan avgörande regel ifall du i regeringsmakten vill genomföra vilka reformer du vill. Du måste ha generalerna på din sida. Har du inte militären på din sida är det svårt att genomföra de tyngsta ekonomiska/politiska besluten. Anledningen till att Chavez kan styra och ställa som han vill är tack vare att generalerna har svurit lojalitet till presidenten. Antagligen för att Chavez själv har historia i det militära. Men det är mycket ovanligt. Morales i Bolivia har majoriteten av militären på sin sida då Bolivias invånare består till mer än 90% indianer och Morales är landets förste president med indianskt ursprung. Morales har gått in i utländska bolag och rört om mycket. Det har varit uppror i landets rika delstater men militären har alltid stått på Morales sida och upprätthållit stabilitet.

Lula i Brasilien är ett mycket starkt exempel på byråkrati och militär problematik i systemet. Men som har utecklats åt rätt håll. Han lovade guld och gröna skogar, men kunde de första åren knappt genomföra något pga olika politiska instanser som oppositionen dominerade och de alltför många generaler som fått sina poster av tidigare generaler från 60-talet. Många satt också kvar men mycket har genom åren förändrats. Lula har suttit mycket länge och hunnit förändra mer och mer. Idag är han enormt populär i Brasilien, mycket förståligt, både av folk och av militär. Lula satsar mycket på militären och forskning/utveckling.

I Peru kandiderade en gammal general som var öppet kommunistisk. Nu vann han dock inte men det var snarare pga inblandning av CIA-agenter. Visst, var han också ganska extrem och antagligen ett hot mot regionen. Jag vet inte varför han förlorade. Colombia har lång tradition av paramilitära grupper ute på landsbygden, för att nämna ett exempel på militär högerdominans.

Men så finns det länder som ser annorlunda ut. Argentina, Uruguay och Chile är typexempel. Där har det funnits vänsterledare, men som inte vågat eller velat ta itu med de riktiga reformer, dels av rädsla för en militärkupp och dels för ett politisk, byråkratisk och korrumperad samhällssystem. Militären och dess generaler har ingen kunnat ersätta till politiskt neutrala personer. Militären i både Argentina och Chile domineras fortfarande av veteraner, arvingar och ättlingar från diktaturtiden. Det gäller även domstolar. Det är mycket gammalspansk aristokratisk kultur som dominerar i länderna. Alla ser vi tex hur Silvio Berlusconi lattjar runt med rättsväsendet i Italien. Han skapar immunitet åt sig själv. I Europa visas detta öppet tack vare Europas starka gemenskap och öppenhet. Ändå känns detta helt bisarrt. I Sydamerika har liknande pajaser som Berlusconi funnits och verkat sen kolonialtiden, i militären, domstolen, politiken, näringslivet osv.

I Chiles fall är därför valet av Piñera inte så överraskande för min del. Folket vill ha en ny handlingskraftig ledare som hellre får något konkret gjort än något diffust ogjort.

Minus de där åren då han och ingen annan höll i Chiles gryta? Kompenserat för internationella konjunkturer som ingen kontrollerar?

Ganska bra analys nu har Chile allafall fått sin pajas eller Berlusconi.
Argentina har varit nära en militärkupp nu på senare tid.