Synen på historiesynen (historiematerealism vs. historieidealism)

Jag ska nu försöka reda ut hur man kan se på historien.

Det finns en skala som går från historiematerealismen till historieidealismen. Denna brukar vanligen uppfattas som att materealisterna är mer deterministiska och tror på en framåtsyftande kraft i relationen mellan klasserna. Så långt är allt riktigt. Vad som därtill brukar antagas är att historieidealismen är mer tar mer hänsyn till slumpen i form av människors val och infall. Detta är HELT FEL. Absolut historieidealism är precis lika deterministisk som absolut historiematerialism.

I verkligheten är kan alltså historiesynerna liknas vid en skala som går från historiematerealismen (som bara tar hänsyn till fysiska, matereella förhållanden) till historieidealismen (som bara tar hänsyn till psykiska, idemässiga förhållanden). Någonstans i mitten av skalan finner vi den vanliga synen på historien där infall och initiativ och slump spelar roll.

Frågeställningar:

Vad tycker ni om min uppställning ärade flashbackare?

Finns det ytterligare aspekter som jag inte tänkt på?

I vilken del av skalan återfinner man din historiesyn?

Jag är väldigt ambivalent till vart min historiesyn finns men jag antar att det är mer på den historieidealistiska sidan.

Här finns ytterligare läsning för den hugade:

http://en.wikipedia.org/wiki/Absolute_idealism

http://en.wikipedia.org/wiki/Dialectical_materialism

Ingen?

Historiematerialistisk syn på krig och konflikt är oftast mer politiskt korrekt. Samtidigt är det absurt att förneka individernas roll. T.ex. Mellanösternkonflikten började materialistiskt men drivs i modern tid av ideologi (islamism, sionism). Ofta är det en kombination av idealism och materialism. Min kunskap om ämnet är dock liten.

Ja även jag är ute på rätt hal is i detta ämne. Jag hoppas bara att någon ska komma här och visa vart skåpet ska stå så jag slipper tänka på detta själv.

Jag har funderat en del kring uppfinningar och liknande. Om jag inte missminner mig lämnades två patent in på telefonen från olika personer relativt samtidigt. Det kan ju inte bara vara slump utan måste kunna hänföras till en bakomliggande faktor så som teknisk utveckling osv.

Kasten kan tyckas tvära men både tekniska, filosofiska och politiska skeenden går att förstå utifrån stora penseldrag i form av "tidsanda" i brist på bättre ord. Samtidigt kan rörelserna kokas ned till enstaka personer, kanske till och med enstaka formuleringar, och dessa personers interaktion är av vikt för hur det sedan ser ut.

Världen hade sett annorlunda ut ifall amerikanska revolutionen misslyckats. Den hade sett annorlunda ut men idégodset den populariserade hade förmodligen funnit sin väg, determinerad av tidsandan, igenom franska revolutionen, etc. Som att idéerna söker sitt utlopp.

Historiematerialismen får förkastas av så enkel anledning att vi hela tiden är beroende av våra tolkningar, eller "hur man tar det snarare än hur man har det".

Som jag har förstått det så var det ungefär så Hegel tänkte. Men han drog det till sin extrem och reducerade bort nästan alla persoliga initiativ så att bara "tidsandan" eller "anden" (der Geist) återstod. Därefter vände Marx uppochner på den tanken och menade att anden inte existerade.

Summa summarum så verkar båda initiativen varit ganska tokiga. Den ena förnekar ju att den fysiska världen betyder något och den andra förnekar att ideerna betyder något och vi är tillbaka där vi började.

Jaja, jag vill iaf famhålla att idealism är en deterministisk ide på samma vis som materialismen. Detta brukar missuppfattas i den gängse diskussionen vilket upprör mig. Marxisterna har fått sätta agendan så att bara halva skalan syns vilket är mycket missvisande.

Ja, fri vilja borde vara en fråga skild från frågan om historiesyn.

Nu måste jag erkänna att jag inte förstår nånting. Vill du utveckla?

Bara en parafras på när du skriver "idealism är en deterministisk ide på samma vis som materialismen".

Det som determineras bort är ju individens möjlighet att påverka historien. Huruvida idéerna eller de materiella förutsättningarna styr skeendet spelar inte så stor roll i frågan om den fria viljan utan man borde kunna luta åt alla fyra positionerna (materiell-ide: fri vilja-determinism). Att socialismen i mindre grad betonar ansvar och därmed fri vilja, till förmån för predicerande social faktorer (e.g. det är synd om), är ju inte en självklarhet utifrån en materialistisk människosyn, utan snarare en ett försök att ursäkta slashasar och trasproletärer .

Haha, tyvärr, nu förstår jag ännu mindre. Menar du att du ser det som en tvådimensionell skala med två axlar? Ja, det kanske funkar, får försöka tänka på det lite.

Jag brukar se det som en axel med bara meteriell-ide som värden och nånstans i mitten kan man påverka utvecklingen.

Dags att ta fram skissblocket.

Nu har jag klurat lite till. Om man vill ha en illustration av de möjliga synsätten på historien i ett tvådimentionellt system så får man använda sig av en cosinuskurva:

http://www.alphaquark.com/Mathematiq...es/Cosinus.gif

Inom kurvan finns de möjliga perspektiven man kan ha på historien.
Den vertikala axeln representerar alltså skalan mellan förutbestämt och slump. Den horisontella representerar skalan mellan materialism och idealism.

Man kan även uttrycka det som att möjligheten att ha ett synsätt där slumpen spelar en stor roll ökar ju närmre mitten man kommer.

Nu har jag reflekterat lite till och jag tror jag förstår vad du menar.

Kanak är determinism ett olyckligt ordval i sammanhanget då de flesta menar att determinism styr allt i detalj.

Jag syftar här till en determinism som styr de stora dragen i historien. Det är viktigt att hålla de två determinismerna åtskillda.