Citat:
Du förefaller tro att varje paradigm ogiltigförklarar det tidigare, men det är inte så paradigmskiften går till i naturvetenskap. Varje nytt paradigm måste innesluta och förklara de tidigare paradigmen. Newtonsk mekanik är inte felaktig bara för att vi idag vet att det också finns relativistisk mekanik. Den relativistiska mekaniken kompletterar den newtonska, den ersätter den inte. Det runda jord-paradigmet ifrågasätter inte att jorden är platt när vi går på den, den är bara tillämplig också över jordiska avstånd där plattjordsmodellen inte fungerar, osv osv. det betyder att vår förståelse förbättras för varje nytt naturvetenskapligt paradigm, den kullkastas inte. Naturvetenskaperna är fortfarande kumulativa vetenskaper som bygger på, och måste förklara, alla tidigare data och teorier
knacklnack,, Hamilkar! knackknack,, Hamilka! knackknack,, Hamilkar!
Nej, jag argumenterar inte emot dej här egentligen. Jag förbluffas bara av att så många människor uttalar sig med sådan säkerhet om saker som dem egentligen inte har någon aning om. Dem har hört/läst något av någon som dem anser vara en pålitlig källa till visdom. (nej jag menar inte dej Hamilkar smartass!!

)
Problemet för mig ligger mest i: vad jag egentligen ska tro på här i världen när man bombarderas av åskiter och faktum(oider)

från höger och vänster. Vem ska man lita på? Och på vilka sinnen ska man inte lita på?
Om jag hade sagt till dej år 1542, att en organisation om 450 år (från det nyupptäckta amerika, som kommer att kallas NASA). Kommer skicka upp en rymdforkningsfarkost till en planet kallad Saturnus. Och landa på en av dess månar och upptäcka att det finns en tät atmosfär! Och att rymdfarkosten lyckas skicka högupplösta bildbevis från månens yta tillbaka till jorden för allmän beskådan. Skulle du ha trott mig då? Förmodligen skulle jag blivit arresterd för kätteri om jag hävdat detta.
Jag förstår mycket väl att 2*2 alltid kommer vara 4 och att Newtons lagar fortfarande gäller trots kvantmekanik och strängteorier men till sist kommer vi få lämna över stafettpinnen till nästa stor upptäckt. För att även om jorden faktiskt både är platt och rund beroende på vart ifrån man observerar, så har själva uppfattningen om att jorden är platt tappat sitt egentliga egenvärde. Liksom när den geocentriska världsbilden tappade sitt, när den heliocentriska tog över.
Det skulle förmodligen vara precis lika sannolikt att du skulle tro på mig back in the days at medeltiden som att jag nu skulle hävda att:
Universum är egentligen något som
jag programmerat och personen bakom den fula avataren också är en ful avatar av mitt riktiga
jag som finns i en annan dimension där riktiga
jag styr över tid och rum. Big Bang var ögonblicket då jag tryckte på startknappen till min dator. Om du frågar mig vad som finns i min dimension så ställer du precis fel fråga. Det är på något sätt väsentligt här!
Prove me wrong!
Bazinga!
Nu är jag så snurig att jag inte ens kommer ihåg vad den här tråden har för frågeställning och antar att jag förmodligen gått grovt OT, ska släcka datan och sova nu så god natt! Ni har alla varit hedersamma medspelare i mitt lilla expreiment... piz out
Bazinga!!
PS. The frigging fish still confuzez!!! Den Samme