Rekommenderad partionering för Linux samt Windows?

Hur rekommenderar ni som kan att man ska partionera upp sin hårddisk om man tänkt försöka lära sig Ubuntu samtidigt som man vill ha en installation av Windows på den? Program för ändamålet och storleksmässiga lägsta-gränser?

Det är en laptop, så det är bara en hårddisk. 320 GB. Meningen är att jag ska kunna dualboota in till Windows i normala fall och in till Ubuntu när jag har tid. När jag börjat känna mig bekväm med Ubuntu så är tanken att jag ska ska kunna ersätta det med t ex Arch. Jag vill inte riskera att Windows-installationen förstörs vid en formatering om jag råkat göra fel i Linux-delen av datorn, det ska väl inte vara någon risk med partioner?

Jag har klämt och känt på Ubuntu via VirtualBox och känner att det är dags för att testa det lite mer på riktigt.

Tacksam för hjälp.

Hej
Om du bara ska testa det, så räcker det med att du bara gör en SWAP och en ext2/3/4-partition för allt

Vissa föredrar att ha flera partitioner, exempelvis en egen för /home, /boot, /var, /usr och/eller /tmp men det är bara onödigt och krångligt om du bara ska testa dig fram.
Att ha /home i en egen partition kan vara bra, eftersom det är där alla dina egna grejer kommer att hamna, allt du tankar alla dokument etc. Har man den för sig själv så behöver man inte oroa sig för att fylla upp hela systemet.
I /boot ligger det som är nödvändigt för att boota, linux-kärnan etc.
I /var hamnar loggar. Kör du tex servrar som har får återkommande fel, så kan det resultera i enorma loggar, då kan det vara bra att begränsa utrymmet på detta vis.
I /usr ligger många installerade program och dokumentation. Tror att man vill ha den för sig själv för att undvika att fylla upp systemet.
/tmp har all temporär data, konstiga program kan skriva ut väldigt mycket tempdata, så därför kan man ha den som en egen partition.

Swapen fungerar som ett extra ram-minne. Swapens storlek beror på hur mycket ram det finns i datorn, är det flera gig så behöver den inte vara speciellt stor, kanske 1gig.

Installera Ubuntu efter du installerat Windows. Windows kör nämligen gärna över MBR utan att ta hänsyn till Ubuntu.

(Om jag får tycka lite, så borde du gå direkt på Arch, eftersom Ubuntu är bara massa söta themes och skräp, vilket gör det svårt att lära sig något. Eller varför inte Debian, som är grunden till Ubuntu?)

Hoppas det hjälpte!
Go' Jul!

jag vill lägga mig i lite av vad ovanstående sa

swapen är också den plats där operativsystemet lägger sig om du går ner i vilo-läget (suspend to disk). datorn tar alltså och kopierar allt i ram-minnet ner till din swap för att sedan starta upp med att skriva tillbaka det till ram-minnet. därför om du vill kunna gå ner i vilo-läge så MÅSTE du ha minst lika mycket swap som ram.

utöver det så är ubuntu faktiskt ett bättre start-alternativ än arch för den som aldrig varit i linuxvärlden innan och bara vill prova på. du kan om du vill själv komma åt terminalanvändandet och systemfils-redigeringen som många säger är fördelen med arch. en annan anledning är att ubuntu fungerar oftast utan problem direkt vid installationen, så din första provomgång med linux är inte ett fel, utan ett fungerande os.

sen lite förslag på partitionsstorlekar utifrån vad jag skulle gjort med en 320gb disk:

windows: 100 GB
linux: / (root-mappen) 30 GB
linux: /home/ (där dina egna filer finns) 100 GB
linux: swap -> 2* ram
tom partition med ntfs som filsystem: resten

windows får mycket för en varför inte. Windows är enligt mig inte bra, men itne roten till allt ont. det är bra med stort utrymme så slipper du tänka så mycket på vad du gör med den partitionen.
/-partitionen är där allt utom /home/-filerna hamnar. det är i /home/ som dina egna filer och sånt sparas, så genom att skilja på dem så om något skulle hända så förlorar ud inte massa filer. utan du installerar bara om på /.
båda får väl tilltaget utrymme för att du skall slippa tänka så mycket på vaddu lägger där.
swapen är först hela ditt ram för du kanske vill använda viloläge (vilket jag gör ofta på min). sen lika mycket till utifall du skulle använda upp allt ditt ram så har du ordentligt med extra swap.

den tomma partitionen är till för att flytta filer mellan dina två os. medans linux har stöd för att läsa ntfs (vilket är det filsystem som windows använder) via programmet ntfs-3g ( som ingår i installtionen av ubuntu, men annars är lätt att lägga till själv), så vägrar windows läsa av annat än ntfs och fat32 och andra fat-system. windows har haft mycket med fat och äger bland annat patent på vissa fat-versioner.

filsystemet för / och /home/ partitionerna rekommenderar jag ext4. det är typ som ext3 men det går snabbare att läsa av systemet för att hitta trasiga filer, då ext4 "minns" vilka filer som inte rörts sedanförra kollen.

sen om du itne gillar ubuntu, men fortfarande vill kolla in grafiska linux-distros, så föreslår jag Fedora och openSUSE. båda använder också väldigt mycket sig av "just works" som ubuntu använder sig av.

lycka till och välkommen till världen av GNU/Linux!

Jag tycker inte man ska börja med arch. Det framgår också ganska tydligt av deras wiki, man bör ha grundläggande Linux kunskaper innan man försöker sig på det.

Med en 320GB hårddisk blir det ungefär:

1. 160GB NTFS (Windows här)
2. 1GB Swap (Linux "växlingsfil" Det ska helst vara lika mycket som du har RAM)
3. 159GB ext4 (Linux)


Som sagt, installera först Windows, och sedan Ubuntu.

Tack så mycket för input.

Om jag kan komma åt ntfs från linux, vad finns det för fördelar med att ha fyra partitioner (Win, swap, ext4, ntfs)? Det verkar rent spontant som att jag skulle kunna ha en ganska liten linux-partition och mounta \user\Durkheim från Windows-partitionen för att komma åt de filer som ligger i Mina Dokument, Min Musik och så vidare, finns det några argument till varför man inte kan eller bör göra så?

Så undrar jag även vilket program som rekommenderas. Jag har läst om Partition Magic som ska gå att använda direkt under Windows, men det kanske finns något bättre alternativ? Jag har redan windows installerat på disken, är det möjligt att partitionera den as-is eller rekommenderas en partition redan innan installationen av Windows?

Slutligen - bootloader. Om jag installerar Windows först och sedan en Linux-dist kommer det bli GRUB och inte Windows-bootloader som används, inte sant? Hur gör man för att vara säker på att få till det redan från början så man inte hamnar i den situationen att man inte kan boota in till Windows alls?

Jag skulle ha paritionerat på följande sätt.

1. ~50GB NTFS (Windows OS)
2. ~50GB ext4 (Linux root /)
3. 1GB Swap (Samma som RAM)
4. 219GB NTFS (Alltså resterande plats)

Sedan hade jag laggt så mycket som möjligt av alla filer samgt programinstalllationer på NTFS partitionen. Nyaste Ubuntu har fullt stöd för att läsa och skriva NTFS. Och eftersom att det är krångligare att göra så att windows har stöd för ext4 så är det bäst om den är NTFS så både Ubuntu och Windows kan läsa den. Antar att samma gäller för Arch, om inte så får man väll installera stödet när det blir aktuellt.
Installerar du Linux efter att du installerat Windows så blir det inga problem. Gör du däremot tvärtom kommer GRUBen försvinna.

Menar du att NTFS-partitionen ska vara /home eller missförstår jag dig?

Näe jag tänkte ingen specifik home partition utan bara en tom NTFS helt enkelt.
Beror på hur seriöst du vill köra. Tycker det är mest för att ha lite ordning och kunna installera om OSet enkelt utan att formatera hela disken som man skulle dela upp det noga.
Ska du migrera till Arch sen kanske du ändå vill starta om på nytt med Linux diskarna.
Själv kör jag bara en / partition, swap och en windowsdisk. Dock har ju jag bara 80GB på den datorn jag har nu.
Men självklart bör du dela upp windows separat iaf. Allt beror på hur du planerar att köra. Lät ju som om du mest testar Linux och försöker bekanta dig med det och inte försöker köra helhjärtat på det. Själv nyttjar jag Linux så mycket som möjligt och ser det som ett helvete när jag måste in i Windows.

Fler fördelar med att partitionera upp systemet rejält är förutom det som redan nämnts att du kan slänga på olika mount options som t.ex. nodev, nosuid, noexec, readonly osv där det passar för att boosta säkerheten lite. Eller iaf köpa lite tid, kanske

Dessutom, om man kör mycket experimentellt stuff så får man ju lite krascher då och då, och det en jävla tid att köra fsck på stora partitioner. Då kan man spara tid på att ha mindre partitioner.

Hur kommer det sig att du har en Windowspartition då, skulle inte en virtuell maskin i Linux kunna vara ett alternativ?

Det är upp till dig hur mycket du kommer att använda Windows. En virtuell maskin är inte lika snabb som en riktig installation, speciellt inte på svagare datorer.

Spelar i Windows pga att det inte finns tillräckliga drivrutinertill mitt graffe. Skulle aldrig gå att spela på denna dator i ett virtuellt os