Stesolid (diazepam, Valium, Apozepam) vanliga frågor och svar.

Jag är redan narkoman. Jag förstår din poäng, bättre det att ta livet av sig och du har rätt - utan droger hade jag nog inte varit vid liv.

Men när jag försökt mig på att begå självmord så kör mina nära och kära in mig till läkaren och det står i min journal att dem måste ge mig starka lugnande tabletter - tyvärr finns inte Heroin på recept.

Människor som har självmordstankar blir inte tagna på allvar av läkarna - dem blir erbjudna SSRI(som har självmordstankar som biverkning) och blir hemskickade med Lergigan, Propavan och Atarax förutom detta rävgift. Har ätit Cipralex en gång, varje gång jag börjat med SSRI så ökar mina självmordstankar x10.

Jag brukar få Valium eller Xanor när jag antingen har självmordstankar eller blir inkörd av ambulans efter att ha försökt begå självmord. Står i min journal med typ stora bokstäver att ansvarig läkare MÅSTE skriva ut starka lugnande tabletter och ta mig på allvar efter allt skit som hänt sedan 2010. Det står även att jag är narkoman, våldsam osv.

Nu tänker säkert mågna hur jävla svårt det kan vara att ta livet av sig, att det är ett rop på hjälp. Det är det inte. Jag har bara haft turen att nära och kära hunnit hitta mig det fåtal gånger jag försökt. Just nu är jag glad över att jag överlevde. Jag håller på att gå i terapi över min impulsivitet. Har också suttit för misshandel ett par gånger(inte oprovocerat och har inte slagit kvinnor, det har blivt slagsmål och så har jag vunnit(eller förlorat) och åkt in för detta)). Bland annat så knivade jag en person som misshandlade min syster.

Har inte ADHD utan Aspergers Syndrom(hatar att nämna det eller slänga med några jävla diagnoser) men psykologerna säger att jag fastnar i tankemönster som jag inte kan bryta. Jag har en onormal hög förmåga för detaljseende, dock är jag efterbliven när det gäller att se helheter och tänka utanför boxen. Därför om jag fått för mig att jag vill dö idag så "fastnar" jag i den tanken och gör det bara, istället för att tänka att det blir bättre och att det inte är värt det. Jag sårar de få som bryr sig osv. Detta är också anledningen till att jag är narkoman säger dem. Jag kan inte bryta mönstret, tänka utanför boxen att det blir bättre i framtiden.

Aja, Stesolid hjälper mig att lugna ner mig om jag är självmordsbenägen iaf OnT. Heroin och Amfetamin är kul att använda när man vill festa. Aja det är lugnt nu, hade ett infall häromdagen men det är bättre. Blir uppföljning med psykolog och allt möjligt nu.

Tråkigt att höra!

Kämpa broder!

Det läskiga med benso är att man inte får någon super knarkeffekt som vissa verkar tro. Har man ångest så försvinner bara ångesten subtilt i det undermedvetna, om det nu inte är panikångest för där kan man känna att ångesten blåses iväg. Men att knapra för vardagsångest, där fastnar man lätt. En dag blir två, två dagar blir tre, på fjärde dagen händer den där pissgrejjen och man tar ett par st igen, och sen är karusellen igång... För man mår ju trots allt bättre med noll ångest och man känner sig helt nykter, men plötsligt slutar benson fungera och man måste höja dosen för samma effekt, sen sitter man där med värre ångest än innan man tog sitt första benzpiller...

Själv tar jag enbart vid behov och kanske lyxar till någon fredag här och där med 50mg stesolid framför en rulle och ett par folkisar.

Har experimenterat själv och lärt mig den hårda vägen... Kommer aldrig någonsin bruka mer än en dag i rad, aldrig mer än en gång i veckan. Ät aldrig benso dagligen. Det kommer på ett eller annat sätt, för eller senare, gå åt helvete för de flesta, majoriteten, som knaprar dagligen.

Benso är något av det lurigaste som finns. Ha en enorm respekt för det där lilla myspillret. Sköter man det kan man bevara effekten livet ut utan beroende samt till och med mysa till på det nån gång då och då, men ha en djävulsk respekt.

Och som jag alltid säger, vill ni ha ett ångestfritt-gaba-rus, sup istället. Mycket bättre rus om man nu inte är en jävla idiot som ställer till med skit. Sup!

Ta hand om er

Tack det värmer.

Du har rätt. Bensodiazepiner ska användas när man MÅSTE, inte när man KAN eller VILL. Det är helt meningslöst då enligt mig. Som du säger, det kan vara skönt ibland efter en arbetsvecka att ta några Stess/Xanor och några öl på det och bara koppla av. Lite som att vissa njuter av att ta en joint på samma sätt.

Sedan använder jag benso för att landa på Amfetamin. Det är det bästa medlet som finns mot det. Benzo får man inte rus av. Däremot om man har panikångest eller har gått med ågnest extremt länge så upplever man det som ett rus när alla spänningar, all oro släpper.

Dock stämmer det inte att det är bäst att INTE äta benso OM man behöver det för tillfället. Atarax, Lergigan och Propavan ska man INTE ge till en individ som mår så pass dåligt att man överväger självmord, jobbet/studier blir lidande och så vidare. Dessa läkemedel är inte ens mot ångest utan är antihistaminer som har "mild effekt mot oro" som biverkning. Löjligt är det.

Bensodiazepiner är extremt besvärligt att sluta med. Kommer ihåg sommaren 2018 när jag körde ett 2 månader långt Tramadol + Xanor-stavar race. Dvs Tram en dag(över 1g/dygn) och sedan landade jag på Xanor-stavar 2 mg. Har aldrig mått så jävla dåligt(abstinensmässigt) i hela mitt liv som den gången. Var vaken i 5 dagar utan att kunna sova och för varje natt blev jag mer "orolig" över att inte kunna sova. Man låg och tänkte "måste sova, måste sova" och då somnade man inte och pulsen slog i skallen som att öronen skulle sprängas. Det var mitt i sommaren, varma 2018-sommaren. Det var det värsta jag varit med om och då har jag slutat med Oxy, Heroin i efterhand. Till fick jag "grunda" med Flunitrazepam en natt, när jag vaknade var Opiat-absen borta helt men benzo-abstinensen satt i 2-3 veckor så jag bad läkaren om Imovane och trappade ner från 22,5 mg till 3,75 mg innan jag klippte helt. Fungerade riktigt bra.

Dock KAN man ha kronisk ångest - GAD eller som mig - jag kan må hur bra som helst ibland och helt plötsligt få en panikattack som gör att jag nästan kolar vippen pga att jag försöker ta självmord(fegt är det tycker jag, men som sagt som jag skrev tidigare har jag grova impulsproblem).

Jag får därför 100 st Diazepam i månaden(5 mg) och kan i stort sett få vilken benso jag vill men jag föredrar Diazepam för att de är lättast att sätta ut OM man skulle ta lite för mycket ett tag. Xanor däremot är MYCKET besvärligt att sluta med. Ska jag vara ärlig gillar jag Diazepam mer också. Förut innan Flunitrazepam slutade tillverkas föredrog jag den.

Sorry för alla långa inlägg, ska sluta skriva nu. Blir bara trött på folk som säger att ingen ska röra benso när man mår skit och "gå ut och röra på sig" och sånt skit. Att det går människor genom livet som aldrig ens får reda på vad en panikattack/ångest är gör mig sjukt avundsjuk.

Men som sagt, man MÅSTE ha respekt för dessa läkemedel. Och om man missbrukar sin ordination av läkaren så är det ens eget ansvar, INTE läkarens. Blir så trött på alla lipsillar som inte följer läkarens ordination och förstör för människor som behöver dessa.

Finns en anledning till varför bensodiazepiner frekvent används som behandling mot svår ASD med mycket goda resultat. Tyvärr är det så att det ofta skylls på läkarna då patienterna inte kan hålla sig till förskriven dos och personligt ansvar verkar de sakna.

Du har rätt i att om man mår så jävla illa att man inte får något gjort i livet, då kan man behöva en spark i röven med hjälp av bensos, även om det är dagligen i säg någon månad. Misstaget de flesta dock gör är att de fortsätter knapra sina piller trots att de egentligen kommit på fötter och inte behöver dem längre, att det akuta läget är över så att säga. Eller som jag nämnde, de som knaprar mot lite vardagsångest. Det är ett spiral-helvete lätt att fastna i.

Jag vet vad ångest och panikångest är. När jag började få dom så fick jag väl 10-20 panikattacker per dag, låg hela dagen och var helt paj. Pågick i månader. Fick SSRI och alla möjliga former av antihistaminer och annat skräp, även benso lyckades jag tjata till mig. Problemet var dock inte brist på mediciner i kroppen utan mitt liv i övrigt med stress, ångest, droger etc. Hade jag börjat i den änden hade jag nog mått bra idag, men det gjorde jag inte. Läkaren ville inte fortsätta skriva ut Xanor till mig då de var "beroendeframkallande". Just då tyckte jag han var dum i huvudet som inte ville ge mig det som tog bort min ångest, och jag kunde inte förstå hur han tyckte att jag skulle lida bara för att benso var beroendeframkallande.

Några hopp till ett par år senare så började jag självmedicinera med benso, det gick 7 år, men ingenting blev bättre. Stod bara o stampade och ångesten blev värre, trots benso i blodet. Lyckades klippa skiten efter 7 års dagligt användande och har varit utan i över ett år. Har nu börjat "Gå ut och röra på mig och sånt skit", och det är det överlägset bästa jag gjort mot mitt psykiska mående. Jag var ute och traskade under min bensoavtändning till och med, kändes riktigt skit och jag kände att jag aldrig kommer att kunna vandra mer än bara några hundra meter i framtiden. Men nu för tiden går det bra att gå en mil om dagen. Har fortfarande panikpåslag ibland orsakat av overklighetskänslor, men det är ingenting emot vad det brukade vara. Har inte haft en fullskalig panikattack sen jag slutade med benso, vilket är lite ironiskt då det väl ska förhindra att man får en från första början. Men utan benso i systemet känner jag mig mycket mer stabil, om än lite mer bräcklig.

Nu är det inte bara promenader som magiskt hjälpt mig, men en kombination av det och andra "naturliga" grejer som fått mig på banan igen. Jag önskade bara att jag gjort det här tidigare innan jag började självmedicinera och förstörde mitt liv så otroligt mycket på så många sätt.

Alla blir hjälpta på sitt sätt, men jag tror det är väldigt få som egentligen behöver gå på benso resten av sitt liv. Jag var helt övertygad om att jag var en av dom som behövde göra det. Men nu när jag slutat inser jag att det inte är så, det är snarare folk som gett upp hoppet, precis som jag hade gjort. Ångest kan vara riktigt jävla förjävligt, och jag försöker inte säga att det inte är det. Men det går att repa sig ifrån på naturlig väg, kan jag så kan dom flesta.

Jag tar inte Stesolid dagligen. Vill ha full effekt av dem när jag börjar må dåligt. Oftast blir det tio milligram, en liten dos alltså.

Det är extremt lurigt verkligen och att ha respekt för det är fundamentalt. Jag är glad att jag kom på mig själv innan jag fastnade i träsket. Dessutom så hjälper benso mig inte att ta tag i saker och ting. Kanske delvis för att jag tar rätt hög dos, men för mig blir det lite samma effekt som att röka en gås, dvs ingen produktivitet. Jag slappar framför Netflix samtidigt som allt det jag innan kände ångest över slutar spela någon roll.

Jag har haft GAD hela mitt vuxna liv och har alltid varit skeptiker till all form av psykofarma. Egentligen är jag fortfarande det, men corona har tagit hårt på mig och jag längtade efter att bara få stänga av. Min ambition är att träna, ta CBD, meditera och återuppta KBT. Jag vet att det är den konstruktiva vägen och det som kan leda till ett långsiktigt förbättrat liv.

Nu har jag dock en liten mer pragmatisk syn på det. Det känns skönt att ha stesoburken i skåpet och veta att jag KAN ta den om jag har en riktig helvetesdag. Den insikten bringar lugn i sig självt. Steso är helt underbart när man väl tar det. Jag har mycket spänningar i kroppen och uppskattar därför de muskelavslappnande effekterna väldigt mycket. Det som retar mig lite är att halveringstiden är sanslöst lång, jag gillar inte vetskapen att man har kvar det i kroppen såpass lång tid. Samtidigt är det ju nice att man känner sig skön i kroppen även dagen efter.

Hur som, det viktiga är precis som du säger att ha en väldig respekt för benso och till varje pris undvika frekvent bruk. Klarar man av att ha det förhållningssättet kan benso säkert vara ett hjälpmedel till ett bättre liv, men det är en svår balansgång.

Helt enig med dig där. Det är lätt att raljera över det när man befinner sig i ett avgrundsmörker, men sanningen är att fysisk aktivitet är oerhört viktigt för att förbättra sitt mående långsiktigt. Att börja smått är en bra idé för då är det lättare att faktiskt bygga upp en kontinuitet. Rekommenderar även Mindler/Kry för de som inte får hjälp av psyk. Alla psykologer är inte bra, men det finns kompetenta människor att hitta och priset är överkomligt.

Vad gäller medicin hoppas jag mycket på psykideliska nu när det äntligen börjat forskas på det. Är själv för rädd för att våga självmedicinera mig med det, men av det jag läst mig till känns det lovande.

Fint Heroin från darknet

Ja benso är absolut inte ofarligt men alkohol gör störst skada av alla droger som finns.
Du kan hellre ta heroin varje dag och leva ett normalt liv så länge du har råd och ta samma dos hela tiden. Att rekommendera att börja supa va det dummaste jag hört. Alla super väl men när man är riktig alkis förstör man sitt liv nåt så oerhört och dessutom andras.

Har ca 18 års erfarenhet av grov alkoholism och benso missbruk.
Började supa när jag fyllde 20 och slutade aldrig,,, vid 21 års ålder var jag fulltidsalkis som åkte till bolaget så fort jag vakna och satt precis var som helst bara jag fick dricka.