2012-01-15, 10:43
  #157
Medlem
Jag har tidigare lagt upp detta inlgg p trden "Vad krvs fr att f jobb p Utrikesdepartementet", men finner att denna trd r betydligt mer aktuell och levande. Jag fr urskta till dem som redan lst trden, och hoppas att den fr vriga kan vara till hjlp!


Introduktion
Mycket har tidigare sagts angende hur man kommer in p UD, vad man ska studera, hur man kommer in p Diplomatprogrammet och liknande. Jag vill komplettera vad som tidigare nmnts med mina egna erfarenheter, och med den information som jag lyckats utrna efter samtal med strre delen av den diplomatiskt och administrativt utsnda personalen p en ambassad dr jag arbetat under ett rs tid.
Detta ska frmst ses som en guide till en generell profilering infr UD - en frvnansvrd bredd av olika bakgrunder kan leda till ett jobb p UD, men det finns vissa profiler som r extra slagkraftiga.

Profilering/utbildning/vem r du
Lmpliga utbildningar infr ett arbete p UD br rra sig inom trekanten juridik, ekonomi och statsvetenskap. Av dessa r juridik och ekonomi mer eftertraktade, av den enkla anledningen att de r mycket mer efterskta p arbetsmarknaden i stort, och sledes r det frre med denna bakgrund som sker sig till UD n de med en statsvetarexamen i ryggen. En mycket slagkraftig kombination fr att mta UD:s behov r t ex Handelshgskolan kombinerat med en juristutbildning frn Uppsala, allt med en utprglad EU-profil. En god, dokumenterad frstelse fr EU r ndvndig, p i princip samma stt som det r ndvndigt att frst hur Sverige fungerar.

Det andra benet din utbildning mste st p r sprk. Du frvntas vara flytande i engelska, varfr en mycket hg niv p engelska knappast kan sgas vara en merit utan snarast ett grundkrav. Ytterligare ett sprk r ndvndigt fr att komma ifrga, grna ett sprk som sticker ut. Det gr 13 p dussinet som r flytande i franska, tyska eller spanska, men ganska f som t ex behrskar ryska. Genom det udda sprket blir du anvndbar fr UD, och dina mjligheter att komma in i organisationen kar dramatiskt. Detta hindrar inte att goda kunskaper i ovan nmnda sprk alltjmt r meriterande.
Fr den som inte knner till institutionen "Frsvarets Tolkskola" freslr jag att du lser alla trdar som rr detta hr p flashback. Det finns ingen merit som kan vara bttre n att ha gtt igenom TolkS, srskilt med det efterkommande rets ambassadtjnst i Moskva, Kiev samt p senare r ven t ex Kabul eller Kairo. Dock vill jag hja ett varningens finger fr de frndringar som skett i samband med frsvarsmaktens nya rekryteringssystem, som vad jag frsttt frlnger utbildningen till 1,5 r istllet fr sedvanliga 1 r, samt ven infr ytterligare moment som gr att tidstgngen blir totalt sett tre r. Var detta slutar, och om det obestridliga meritvrdet i utbildningen i och med detta kommer att minska terstr nnu att se.

En sak som har frvnat mig i mina samtal med medarbetare inom UD r statsvetarutbildningens relativt lga meritvrde i rekryteringen till UD. Det verkar snarast som att du frvntas ha de kunskaper som man lr sig p statsvetarutbildningen, men inte ndvndigtvis br g utbildningen. Det r i princip bara UD som kan anvnda sig av de kunskaper som du tillgnar dig frn en statsvetarutbildning, men behovet r i princip lika stort (eller strre) inom UD fr skickliga ekonomer och jurister. Statsvetarutbildningen tenderar (numera) att ge en ganska dlig allmn kunskap om hur Sverige fungerar, dr juridikutbildningen faktiskt ger en allmnt bttre och djupare frstelse fr vrt eget samhlle, vilket r av mycket stor vikt fr ett arbete inom UD.

I valet av studieort br endast traditionellt erknda studieorter komma ifrga, det vill sga fr statsvetare eller jurister Uppsala eller Lund. Uppsalas nrhet till Stockholm gr det till det bttre valet, eller mjligen en kombination av bda. Vad gller ekonomi r Handelshgskolan att fredra, samt mjligen Lund eller Uppsala.

Ngon form av specialisering kan ven vara lmplig, med specialstudier mot en speciell region, grna i kombination med specialkunskaper i sprk. Dessa studier br d gras vid sidan av ordinarie studier, fr att inte alltfr mnga r ska g till utbildning. Att studera utkad kurs visar ocks p en stor kapacitet, vilket efterfrgas av UD.
Gr dock inte misstaget att plugga 200 % bara fr att du kan, och i och med detta bli begrnsad i dina vriga aktiviteter. UD eftertraktar breda och allmnbildade personer, som r dokumenterat sociala. Aktiviteter som improvisationsteater, musikaliskt engagemang, krverksamhet, utrikespolitiska freningen i Uppsala, talklubbar visar att du klarar mer n att bara studera. UD har inget behov av asociala bokmalar. Du mste kunna fra dig i salongerna, vilket bland annat inkluderar att kl sig oklanderligt, ha ett vrdat sprk och vara duktig p att konversera.

Du br under eller efter dina studier komma ivg p ngon slags praktik p en ambassad eller kanske minst lika grna inom EU. Om du har ngra preferenser angende region/sprk br du sjlv vnda dig till ambassaden ifrga, och inte g via UD:s personalavdelning. Du ska inte skicka massutskick till ambassaderna, d detta snarast kan gra att du inte kommer ifrga fr en praktikplats. Jag har hrt sgas av flera UD-anstllda att det absolut viktigaste fr en UD-karrir, ja, faktiskt s viktigt att det kan sgas vara en absolut grundpelare - r att du behrskar det svenska sprket. En mycket god svenska, bde muntligen och skriftligen, r ofrnkomligt. De dokument du sledes skickar in till UD br i allra grligaste mn vara korrekta och vlskrivna. Du br ven vara beredd p att du kommer att bli tillfrgad att snda in ett exempel p en av dig skriven uppsats, dr det r av yttersta vikt att din sprkanvndning r god.
Mrk att det finns mnga olika typer av praktikplatser att ska p en ambassad, tminstone de lite strre. Om du vill bli diplomat ska du enkom ska platser med inriktning mot diplomati/ekonomi, och undvika praktikplatser med inriktning mot administrativa/konsulra uppgifter eller migrationsrenden. Dessa grenar r avskilda frn UD:s verksamhet i vrigt, och det r mycket svrt att i efterhand byta inriktning.
UD vill ha anvndbara medarbetare. Genom utlandserfarenhet visar du att du klarar att bo utomlands. Att praktisera i ett skallat "hardship"-omrde, det vill sga i princip alla afrikanska lnder, ngra asiatiska lnder och ngra rysksprkiga lnder visar du att du klarar att anpassa dig till ett mycket annorlunda samhlle jmfrt med Sveriges. ven en utbytestermin i ngot land du har ett specialintresse fr kommer att vcka UD:s intresse. Visa grna en riktning i dina studier, din praktikplats och din framtida karrir inom organisationen. Om du kan visa var du passar in inom UD, kar dina chanser att komma ifrga.

Vrt att ppeka r att ovan nmnda studievgar alls inte utgr de enda vgar som leder dig in till UD. Utbildningens syfte fr ses vara att tillgna sig ett tillvgagngsstt, en metod fr att bryta ner information. Om det lrs ut genom juridik, ekonomi, statsvetenskap eller ngon annan inriktning spelar mindre roll. Det som i slutnden behvs fr arbetet som diplomat kan variera mycket, och det mesta lr du dig nd frst nr du r ute och arbetar.

Mitt meddelande var tydligen fr lngt, s jag terkommer med en del tv direkt under detta meddelande.
Citera
2012-01-15, 10:46
  #158
Medlem
Diplomatskolan/Diplomatprogrammet/Handlggarutbildningen
Detta torde vara den mest sgenomspunna utbildning som str att finna i Sverige, kanske matchad av det som en gng var frsvarets tolkskola (som tidigare nmnts gr de ofta hand i hand). Det r ungefr 2000 skande till 20 platser, och utbildningen ges inte varje r. Jag tnker inte g in p vad som formellt krvs, hur man frbereder sig, hur antagningen gr till, frmst eftersom jag nnu inte sjlv skt/gtt igenom dessa steg. Den intresserade br g in p UD:s hemsida och lsa vad de skriver, samt gra de trningsprov som ligger upplagda. Bli inte frtvivlade om ni inte klarar frgorna - det gr inte de som kommer in heller.

Hur viktig r d diplomatskolan fr en diplomatkarrir? Den r i mnga fall ndvndig, om du vill gra en snabb karrir, utan 10-tals rs knegande p bottenniv utan fast anstllning. Det finns mnga vgar in p UD, ven utan diplomatskolan, men det finns en viss risk att du d anses vara en "andra rangens diplomat" eller inte fr fast anstllning. En annan mjlighet fr den som redan lyckats f anstllning p UD r att anska till Diplomatskolan, bli antagen och sen inte g utbildningen. Det rcker att ha blivit antagen.

Det florerar rykten om att antagningen beror uteslutande p kontakter, rtt frldrar, namn Sen ngra r sker rekryteringen av fristende bedmare, och anskningarna avgrs oberoende av de skandes namn, varfr sdana rykten till viss mn kan sgas vara ogrundade.
Det viktigaste fr att komma in p skolan, samt att klara ditt jobb som diplomat, r att ha en gedigen kunskap om ditt eget land. Frvnansvrt ofta r det vad du kommer att tala med dina samarbetspartners om, och det ger dig en bas fr att frst ett annat samhllssystem.

Personer som gr Diplomatskolan r uttriktade, glada och sociala med specialkunskaper. De r mellan 25 och 30, inte grna ldre. Efter utbildningen, som tar ett r och r betald, skickas du ut till ett hardshipomrde (du kan lsa mer p UD:s hemsida om vad som rknas som hardshipstationeringar). Du har inte mjlighet att pverka (mer n marginellt) vart du skickas frrn efter din frsta stationering. Normalt blir du utskickad som en 2:e sekreterare p minst tre r, med mjlighet till frlngning och kan ganska snabbt stiga till en 1:e sekreterare om du presterar bra (vilket frutstts). Lnelget fr en 1:e sekreterare r betydligt hgre (cirka 40 000 i mnaden + frmner och eventuella tillgg). Sen kan du t ex ta en vnda hemmavid p ngon analytikerplats i hemmaorganisationen, fr att sedan fortstta ut igen p en lngre stationering.

Information om diplomatprogrammet: http://www.sweden.gov.se/sb/d/2722/a/39401
Ls ven de CV som finns publicerade hr - det ger en intressant inblick i vilka bakgrunder som kan leda till anstllning inom UD.

UD som arbetsgivare/arbetet
UD tar, trots allt som ofta sgs, hand om sina medarbetare. Nr du vl r inne och har en fast anstllning, kan du trampa i klaveret ganska rejlt och nd behlla jobbet, mjligen utsnd lite lngre bort. UD avskyr skandaler.

Ekonomiskt finns det rimligen bttre alternativ fr ngon som r s driven att denne kommer ifrga fr UD. Villkoren r acceptabla, men knappast verddiga. Vlj inte UD fr pengarna. Srskilt p en hemmastationering med en hemmafru/hemmamake (vilket tyvrr ofta r fallet) kan det ekonomiska lget bli krvt.

Hur arbetet rent praktiskt ser ut beror p en mngd faktorer, ssom: land/region, storlek p ambassaden, Sveriges intressen i landet ifrga, din specifika arbetsuppgift/profilering. Det kan vara saker som kulturattach med mer Sverigefrmjande uppgifter, ekonomisk attach med rapportering och ven hr frmjande av Sverige ekonomiska intressen i landet, du kan vara delansvarig fr bistnd (om inte Sida skter det), gna dig t rent politisk rapportering samt sklart arbetet som Sveriges ansikte utt - ambassadren.

Generellt arbetar du hrt, med frtroendearbetstid. Detta innebr p mnga arbetsplatser att du arbetar vertid i princip dagligen, utan extra ersttning. Du arbetar ungefr frn mellan 08.00 - 18.30, + luncher och middagar med nyckelpersoner inom relevanta omrden. Du arbetar ven ibland p helger. Tidstgngen r bedmt ngot lgre n fr motsvarande arbete inom affrsjuridik eller ekonomi.

Som tidigare nmnts krvs fr arbetet som diplomat en frmga att snabbt frst ett land eller en region. Detta krver en djup systemfrstelse bde av ditt eget land och mnga frmmande lnder. Du mste veta vem som drar i trdarna, vem som har den formella och den informella makten i samhllet.
Du mste kunna trffa mnniskor p alla niver, och inte skrmmas av mnniskor p hga poster. Du mste hlla dig a jour med vad som hnder hela tiden. En lngtgende allmnbildning r ndvndig.

Fr ett arbete som diplomat krvs en lojalitet till UD som arbetsgivare, men samtidigt r det relativt hgt i tak. Det frvntas att du alltid fretrder Sveriges sikter, och i detta ligger ven en demokratisk aspekt: vr Regering/Riksdag har valts av folket, och de riktlinjer de ger dig skall sledes representera folkets vilja. Arbetet som diplomat gr nstan oundvikligen in ven i ditt privatliv. Du representerar Sverige under dygnets alla timmar. Du kan till exempel inte bli sammanboende med ngon utan att meddela UD om detta, och blir tvungen att ge avkall p stora delar av ditt privatliv.

Lt oss titta lite nrmare p arbetet som ambassadr. Du blir ambassadr vid ungefr 40 rs lder, och d mste du tidigare ha haft en ansvarsfull postering ngonstans i vrlden. En ambassadr r numera mer av en myndighetschef n en utsnd fr Sveriges rkning och har huvudsakligt ansvar fr att myndigheten skts p ett fredmligt stt. Ambassadren skriver ven p de flesta ambassader egna politiska rapporter som skickas hem till Sverige, men p ngra av de strre ambassaderna kan administrationen av ambassaden utgra heltidsarbete.
Du tillbringar upp till 60 % av din arbetstid med olika mten. Med dina medarbetare p ambassaden, med Exportrdet, Sida, Frsvarsattachn och kolleger frn andra ambassader respektive representanter fr vrdlandet. Vid sidan av massmedia r det du fr fram av dessa mten det som du sedan rapporterar hem till Sverige. Rkna med att du skriver rapporter cirka tre timmar/dag (med en arbetsvecka om 50-60 timmar).

Varfr d vlja UD? Jag listar tre anledningar:
Du kan bjuda ut precis vem som helst p lunch utan att ange en anledning, och de kommer att infinna sig, och dessutom knna sig hedrade av din inbjudan.
Fr den som r politiskt intresserad och tycker de politiska processerna r intressanta, kommer du sllan nrmare verkligheten n detta.
P mycket f arbetsplatser omges du av s kunniga, mngsidiga och intressanta kollegor.

Familjebildning
Att finna en partner som r beredd att flja dig i ditt arbete p detta stt r i Sverige oerhrt svrt. Att f familjesituationen att g ihop r kanske det strsta offret du gr fr UD. Det erbjuds oftast inte av UD ngon sysselsttning fr de medfljande. Du fr rkna med hemmafru/hemmamake, mjligen med undantaget om din partner arbetar som engelsklrare. Din medfljande fr ln (cirka 13 000 SEK/mnad) utan att arbeta. Ls mer om villkoren p arbetsgivarverket med skorden UVA (utlandskontraktet fr statliga anstllda), samt URA (fr tidsbegrnsade anstllningar - betydligt smre villkor).
Rent krasst br du allts i skandet efter en partner ha detta i tanke, och betnka om det finns praktiska frutsttningar fr en fungerande relation. En eventuell partner mste ha en mycket internationell profil.
Att detta r ett allvarligt problem mrks inte minst p mngden utsnda som r singlar och barnlsa.

UVA: http://www.arbetsgivarverket.se/t/Pu...s____1617.aspx
URA: http://www.arbetsgivarverket.se/t/Page____461.aspx

Ngra vriga, liknande karrirvgar
Om du vervger UD som arbetsgivare, br du ven orientera dig kring de liknande arbeten som erbjuds utomlands, dr du ofta har liknande arbetsuppgifter och villkor. Ambassaden arbetar ofta helt integrerat med en frsvarsavdelning med en frsvarsattach (tillsatt av MUST - Militra Underrttelse och Skerhetstjnsten), med bistnd via Sida, med ekonomisk analys och projektarbeten via Exportrdet och med migrations/visumrenden via migrationsavdelningen.
ven organisationer som SKUT (Svenska Kyrkan i Utlandet), FN-observatr fr Sveriges rkning, olika tjnster tillsatta av EU eller vriga internationella organisationer har en liknande profil. Srskilt FN- och EU-tjnsterna erbjuder mycket goda anstllningsvillkor.

Lycka till... Det behvs!
Citera
2012-01-15, 12:47
  #159
Bannlyst
Efter att ha snabbt lst igenom de frvnande f frgor som var p Diplomatprovet 2009. ( fr att kunna utan problem ta in underpresterande personer? )

Det knns ganska tydligt som att en Juristexamen r att fredra, dessa frgor r visserligen vldigt allmna, men fr att prestera bra knns det som en vldigt stor frdel att vara insatt i juridisk terminologi och tillvgagngsstt, ekonomutbildningar knns vldigt frmmande fr de frgor som stlldes i vilket fall.
Citera
2012-01-15, 13:43
  #160
Medlem
Feadogs avatar
Tack fr ett par mycket intressanta inlgg Kr-Ut. Det var mycket spnnande att lsa. Sjlv har jag inte siktet instllt p diplomatprogrammet i dagslget, men jag r sjukt intresserad nd. Ibland kan man drmma om att bli diplomat, hlla p med ngot som r verkligt viktigt, ta del av vrldspolitiken frn frsta parkett, osv. Jag tror dock inte att det r vrt det fr mig. Fr mig r det fr viktigt att f pengar i framtiden fr att jag ska vlja den banan. Srskilt eftersom det skulle krvas en massa sprkstudier, utlandsstudier och annat frst fr att jag skulle ha en chans att komma in. S jag fr nog bli en sjlls, pengakt affrsjurist e.dyl. istllet. Men jag kommer nog alltid att sukta efter den dr knslan av att delta i ngot som verkligen r viktigt, att kunna representera Sverige och svenska intressen och ha ett jobb i hndelsernas centrum som r verkligt stimulerande och givande. Jag tror att jag hade haft hyfsade frutsttningar att n dit om jag hade haft siktet instllt p det frn brjan, lst sprk redan under hgstadiet och fortsatt i gymnasiet osv. Nu r jag halvvgs igenom juristprogrammet och dessutom halvvgs mellan 20 och 30. En teoretisk mjlighet finns det nog om jag skulle satsa 100% p det, men det r lite sent ptnkt, och som sagt, antagligen inte vrt det fr min del.
Citera
2012-01-15, 14:25
  #161
Medlem
Jag skulle sga den frmsta meriten r familje-medlemmar som redan jobbar fr UD. Utver det behver du en imponerande utbildning. Dock inte regelrtt en juristexamen. Att lst vid utlndska universitet r att fredra. Georgetown, Ivy-League, Oxford, Cambridge etc. Har du bott utomlands halva delen av din uppvxt r det ocks perfekt. Sg att du pluggat vid privatskolor i Sydafrika, Hong Kong, London, Boston etc.

Diplomatprogrammet funkar nog lite som intagningen till amerikanska universitet. Det vill sga, vill du komma in p enbart kunskap krvs det rejlt mycket mer, fr det r mnga som kommer in med kontakter och knsla.

Dremot r det vldigt f av dom som ker grdd-filen som vill jobba i tex. Kabul etc. S dit r det perfekt att skicka de riktigt smarta slitvargarna. Dremot, jobben in Washington D.C, New York, London, Paris, Madrid etc. kan du glmma. Dit skickar dom slktingarna frn stermalm.
Citera
2012-01-15, 15:51
  #162
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av nordkorean
Jag skulle sga den frmsta meriten r familje-medlemmar som redan jobbar fr UD. Utver det behver du en imponerande utbildning. Dock inte regelrtt en juristexamen. Att lst vid utlndska universitet r att fredra. Georgetown, Ivy-League, Oxford, Cambridge etc. Har du bott utomlands halva delen av din uppvxt r det ocks perfekt. Sg att du pluggat vid privatskolor i Sydafrika, Hong Kong, London, Boston etc.

Diplomatprogrammet funkar nog lite som intagningen till amerikanska universitet. Det vill sga, vill du komma in p enbart kunskap krvs det rejlt mycket mer, fr det r mnga som kommer in med kontakter och knsla.

Dremot r det vldigt f av dom som ker grdd-filen som vill jobba i tex. Kabul etc. S dit r det perfekt att skicka de riktigt smarta slitvargarna. Dremot, jobben in Washington D.C, New York, London, Paris, Madrid etc. kan du glmma. Dit skickar dom slktingarna frn stermalm.

Man blir knappast frvnad att du gng p gng lyckas fylla dina inlgg med s mycket betydande svammel. Det r vl din grej, att snacka strunt och/eller trolla, eller s r du enkom fullkomligt vrldsfrnvnd
__________________
Senast redigerad av DjTenman 2012-01-15 kl. 16:01.
Citera
2012-01-15, 16:27
  #163
Medlem
Feadogs avatar
nordkorean: Du verkar ha ungefr lika bra koll p lget som nordkoreaner i gemen s ditt nick r ytterst passande. Du hade gjort gott i att lsa inlggen ovan frn en med lite mer koll som skrev jkligt utfrligt och bra om hur det frhller sig. Antagningen idag r i princip anonym vad jag frstr s till vida att du kommer in genom en samlad bedmning av dina meriter och dina resultat p prov, etc. De som bedmer dig r utomstende som anlitats till det (ej knutna till UD) och de ser inte ditt namn. Har vl ven att gra med att man vill gra det jmlikt mellan kn och etniciteter ocks. Rtta mig om jag har fel Kr-Ut.
Citera
orkarNs avatar

Moderatormeddelande

Postat av orkarN 2012-01-16, 13:17
Medlem
OT raderat. Tycker ni att en annan skribent har fel, vnligen glm inte att ppeka varfr/hur s att era inlgg inte bara bli lnga svador utan innehll.

/mod
__________________
Senast redigerad av orkarN 2012-01-16 kl. 13:27.
2012-02-09, 18:33
  #165
Medlem
Genomfr episk trdnekromanti hr, men nja.

Jag r fr tillfllet utomlands, arton r och siktar p att eventuellt bli diplomat eller dylikt i den statliga frvaltningen, och jag har den hr planen:

- Slutfr utbytesr i Frankrike, tar nsta r studenten i Sverige. 20 r gammal vid examen, Samhllsvetenskap. Tar i trean CAE (Cambridge Certificate of Advanced English) efter engelska C.
- Genomfr GMU om jag blir antagen, jobbar ihop pengar under hstterminen, lser under ett halvr tyska eller hollndska (har inte bestmt mig n) p heltid p en sprkskola i Nederlnderna eller tysksprkigt land.
- Brjar p internationell ekonomutbildningen i Linkping (en civilekonomutbildning, dr man vid sidan av lser ett sprk och tar ett r utomlands innan mastern) med antingen tyska eller franska som inriktning, beroende p vilket sprk som behver mest frbttring. Ser under utbildningen till att inrikta mig s mycket som det bara gr p nationalekonomi och tyngre kurser.
- Tar Mastern utomlands. Utexad vid 26 r. Skriver upp mig fr intagningsprov hos UD.

Vad tror ni om detta? ven om jag inte kommer in p Diplomatprogrammet s r det ju en helt okej meritlista, tycker jag.
Citera
2012-02-09, 19:25
  #166
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Geopol
Genomfr episk trdnekromanti hr, men nja.

Jag r fr tillfllet utomlands, arton r och siktar p att eventuellt bli diplomat eller dylikt i den statliga frvaltningen, och jag har den hr planen:

- Slutfr utbytesr i Frankrike, tar nsta r studenten i Sverige. 20 r gammal vid examen, Samhllsvetenskap. Tar i trean CAE (Cambridge Certificate of Advanced English) efter engelska C.
- Genomfr GMU om jag blir antagen, jobbar ihop pengar under hstterminen, lser under ett halvr tyska eller hollndska (har inte bestmt mig n) p heltid p en sprkskola i Nederlnderna eller tysksprkigt land.
- Brjar p internationell ekonomutbildningen i Linkping (en civilekonomutbildning, dr man vid sidan av lser ett sprk och tar ett r utomlands innan mastern) med antingen tyska eller franska som inriktning, beroende p vilket sprk som behver mest frbttring. Ser under utbildningen till att inrikta mig s mycket som det bara gr p nationalekonomi och tyngre kurser.
- Tar Mastern utomlands. Utexad vid 26 r. Skriver upp mig fr intagningsprov hos UD.

Vad tror ni om detta? ven om jag inte kommer in p Diplomatprogrammet s r det ju en helt okej meritlista, tycker jag.
Varfr vljer du ekonom samt genomfr GMU?
__________________
Senast redigerad av mark.knopfler 2012-02-09 kl. 19:32.
Citera
2012-02-09, 19:54
  #167
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av mark.knopfler
Varfr vljer du ekonom samt genomfr GMU?

Att gra vrnplikt var lite av en pojkdrm som jag hade, och jag skulle grna "testa" hur det r i armn. r dock inte intresserad av att bli anstlld soldat, och GMU r ju allt som finns kvar av vrnplikten.

Ekonomi, dels fr att det intresserar mig p ett rent personligt plan, och fr att det knns mer sannolikt att det leder till jobb n pol.kand eller jurist, om diplomatin gr t Hlsingland. Dessutom finns inga, enligt min knnedom, internationella profiler p juridiska eller statsvetenskapliga utbildningar, och att spendera tid utomlands r ju ngot som jag br prioritera.
Citera
2012-02-09, 20:07
  #168
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Geopol
Att gra vrnplikt var lite av en pojkdrm som jag hade, och jag skulle grna "testa" hur det r i armn. r dock inte intresserad av att bli anstlld soldat, och GMU r ju allt som finns kvar av vrnplikten.

Ekonomi, dels fr att det intresserar mig p ett rent personligt plan, och fr att det knns mer sannolikt att det leder till jobb n pol.kand eller jurist, om diplomatin gr t Hlsingland. Dessutom finns inga, enligt min knnedom, internationella profiler p juridiska eller statsvetenskapliga utbildningar, och att spendera tid utomlands r ju ngot som jag br prioritera.


Statskunskap vimlar ju av internationella inriktningar, betydligt mer internationellt n ekonomi skulle jag sga. Juridik dremot r mer nationellt lagd.
Citera

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in