Romarbrevet kapitel 6

Synd per definition är överträdelse av Guds lag (1Joh.3:4). Vad du talar om här är något annat. Självfallet missar alla syndare målet med sitt s k sökande efter Gud. I den mån människan inser att hon inte kan eller förmår detta så beror det i så fall på att Gud har uppenbarat det för henne. Hon kan inte av sig själv förstå detta. Detta måste betonas och understrykas så att det inte råder minsta tvivel om saken.

Sedan trycks ju inte människan ned av undervisningen om hennes totala syndafördärv, det är ju synden som trycker ned henne. Den som gör synd är syndens slav säger Jesus. Och så är det ju med alla människor! Men fariséerna tyckte inte att synden var en så allvarlig sak. Vilket var ett grovt felande. För där synden blir liten blir också den frälsande Guden liten.



Det intressanta är ju hur människan kan inse sin egen synd. Samt att om människan fortfarande tror att hon med egen kraft, om än så till mikroskopisk del, kan bidra, samverka, förbereda eller på något vis göra så att hennes synd tas bort så kan hon ännu icke ha kommit till insikt om saken.


Oklart om Paulus personligen mördade kristna (minns vad han sade i Apg.25:11), men han samtyckte helt klart till det. Sedan måste man göra viss skillnad på enskilda synder och synden som natur och väsen. Det senare kan alla (som kommit till insikt om vad synd är) referera till.


Jag tycker din uppfattning om detta har mer med psykologi och samtida kulturella etiketter att göra än med biblisk undervisning. Sedan menar jag att du gör ett tankefel här. Den protestantiska läran om människans syndanatur och syndabenägenhet är varken avsedd att deprimera människor eller att få dem att tro att det en dygd att uppleva syndens nedbrytande tyngd. Det handlar om vara ärlig inför en faktisk och objektiv verklighet. Så illa är det med oss, helt enkelt.

Jag har sagt det tidigare och säger det igen: att samvetet kan uppleva skuld, skam och bedrövelse över synden är en gudagiven gåva. Den ödmjukar oss till att söka förlåtelse och nåd hos Gud, den gör oss inte högmodiga och får oss att tro att vi kan klara av att göra det omöjliga.


Det fanns visst bra fariséer, många av dem blev kristna. Men då de blivit kristna så gjorde de bättring från sina människobud, människostadgar och människotankar, inklusive deras syn på människan.

Frågan kan ställas om dessa människor som avfaller verkligen någonsin var frälsta. Inget att förundras över. Det talas ju t ex om ett ogräs som växer tillsammans med gräset.


Nej, här säger du diametralt emot dig själv. Du skrev ju tidigare, klart och tydligt, att frälsningen beror på dina egna gärningar. Enligt dig är det ju dina egna gärningar som avgör slutdestinationen himmel eller helvete. Inte Jesu gärning. Enligt ditt synsätt kan alltså inte Jesu försonande blod eller tillräknade rättfärdighet som sådana betyda någonting för frälsningen. Den beror ju på syndarens gärning.

Så, vad är det för nåd du talar om? Nåd att arbeta lite bättre för att i bästa fall kanske kunna bli frälst? För dig är frälsning en möjlighet för människan, trots att Jesus säger att det är en omöjlighet för människan. Du kan inte vara frälst idag med en sådan lära. Du tror väl inte ens att du kan vara frälst idag? Att sedan frälsningen för med sig trons gärningar som en frukt är sant, men det är något helt annat än vad du talar om här.


Förutsatt att man verkligen vet vad Guds goda och fullkomliga vilja är, ja. Vi har sannolikt olika uppfattningar om den saken. I synnerhet om du är romersk-katolik.


Förstår fortfarande inte din logik om att "trycka ned sig". Principiellt är jag med på att man kan glädjas över en god gärning. Men jag ser ingen orsak att kunna berömma mig av, eller sätta mitt hopp till, något annat än Kristi kors eftersom den egna gärningen ändå aldrig blir riktigt fullkomlig. Kristi gärning, däremot, är fullkomlig, för dem som den var avsedd för.


Det handlar inte om vad jag tror utan om vad du själv säger. Det handlar inte heller om att man kan lyda eller inte lyda det du kallar för tilltal. Du säger att det delvis är din egen kraft, delvis Guds kraft. Hela tänkandet är synergistiskt. Mitt tänkande är monergistiskt, jag vet att skall det bli något gjort enligt "mönsterbilden", och det faller väl ut, så är det Gud som verkar i och genom mig (Fil.2:13). Jag kan inte annat än ge Gud hela äran om så sker.


Så Gud ger gåvor "på prov" som Han sedan tar tillbaka om vi inte hanterar dem som brukligt är? Vad är då gåvan och nåden i detta? Tror du någonsin att getterna var rättfärdiga? Eller var fåren bara lite bättre och frommare än getterna?

Vad är Guds nåd, enligt dig?

Grundbetydelsen av ordet "synd" kommer från hebreiskan och betyder "att missa målet", vilket det också gör i Grekiskan.
Det betyder enligt katolsk teologi att vi är födda med en förmåga att missa målet. Målet i detta fallet, är en gemenskap med Gud.
Många nyare kristna rörelser, såsom baptismen och pingströrelsen, tar avstånd från läran om arvssynd. Detta är en konsekvens av att man definierar synd som verksynd, det vill säga medveten och avsiktlig handling mot sitt samvete och det man förstår är rätt.

"Arvsynden innebär att människan är berövad sin ursprungliga helighet och rättfärdighet, men den mänskliga naturen är ändå inte helt fördärvad: den är skadad när det gäller dess egna naturliga krafter, den är underkastad okunnighet, lidande och dödens herravälde, den är böjd för synd (denna böjelse för synden kallas ”begär”). (Katekesen 405)"

Enligt katolsk tro så föds inte människan till världen som ond. Men vi föds med ett arv från Adam, som gör att vi dels dör, och tenderar att missa Gud.
Därför får man skilja verksynder från människans ursynd åt, när vi talar teologi..


fariseerna trodde inte att det fanns en arvsynd. Därför trodde man att det gick att bli helt rättfärdig synden genom att hålla lagen.. Jesus visar att det inte går..




Du måste själv be om syndernas förlåtelse. Det tvingar inte Gud någon människa till.. Du måste själv göra bättring och ångra dig.. Du måste också i framtiden inte försätta dig i situationer som gör att du faller i just den verksynden igen.. Har man problem med alkohol, skall man inte till systembolaget tex.. Gud kommer inte att hindra dig från att gå dit.. Du har en fri vilja att agera utifrån..







Det är den helige ande som överbevisar människan om synden.. Det är en inre process som sker mellan människan och Gud...
Man kommer inte närmare Gud för att man intar en hållning där man ser sig själv som usel.. '
Det är en farlig heretisk irrlära som trycker ned människor.. Det skapar splittring och förvirrning.. Vilket är den frukt som blivit när protestanter gav sig bort från moderkyrkan.. Splittring och åter splittring..

Man kan såklart aldrig veta om människan var frälst eller inte..



Förlåtande av verkningssynder, har inget att göra med arvsynden att göra..
Då Jesus förlät folks synder när han vandrade här på jorden, innan han blivit korsfäst.

”Men ni skall veta att Människosonen har makt här på jorden att förlåta synder” (Luk 5:24)

Jesus ger även apostlarna befogenheter att förlåta folks synder:

"Amen säger jag er: Allt vad ni binder på jorden skall vara bundet i himlen, och allt vad ni löser på jorden skall vara löst i himlen." (Matt 18:18)

"Om ni förlåter någon hans synder så är de förlåtna, och om ni binder någon i hans synder så är han bunden." (Joh 20:23)

Behövde Jesus, som är sann Gud och sann människa dö på korset för att kunna förlåta folkets synder? Nej, det behövde han inte, då han faktiskt förlät folks synder redan när han vandrade här, vilket fick fariseerna att reagera på hans beteende.

Vad handlar då korsfästelsen om? Varför behövde han dö?
Jo Jesus är sann Gud och sann människa. Han är en ny skapelse. Han är den nya Adam. Han besegrar syndens makter.. Han visar oss att döden inte kan behålla honom. Därför ger han upp sitt liv och låter sig bli fångatagen. Den absolut största frestelen Jesus fick genomlida, var det faktum att folket hånade honom, när han hängde på korset, och sade till honom, att han som var sänd från Gud, borde kunna agera och ta sig ner med Guds hjälp. Men han gjorde inte detta, utan han hängde kvar.

Han föll aldrig efter syndens frestelser, som Adam och Eva gjorde. Han valde det goda när han vandrade här.. Han är därför värdig att äta av trädet som ger evigt liv. Adam och Eva var inte värdiga att äta av detta pga av att de gick emot Guds vilja.

Så när vi då väljer att tro på Jesus och följa honom. Så är vi en ny skapelse i honom iom dopet i vattnet. Vi har blivit döpta från gamla människan och blivit en ny skapelse från ovan.. Vi blir då genom Jesus, Guds barn. Likt Adam en gång var.

Detta handlar korsfästelsen om för mig.. Alltså ett nytt förbund som gör att människor kan bli Guds barn.
Förlåtande av verksynder har han gett sin kyrka nycklar att förlåta och lösa på jorden..
Nåd är en oförtjänt gåva, som vi får..
Vi kan välja hur vi vill agera efter denna gåva.. Du kan gräva ner den, eller få den att växa... Det är upp till dig..


Jo jag ser mig som en Romerk katolik. Även om jag inte är upptagen i den fulla gemenskapen än.. Men kommer så att bli..


Sätt ditt hopp till eget kors i stället.. Det är som är avgörande för dig.. Har du inte tagit itu med det, då hjälper det inte att blicka mot Jesu kors..
En billlig nådlära lurar människor till att tro att Jesus redan har fixar allt för dem.. Det är en obiblisk och farlig lära som lurar människor bort från evangeliet..

Jesus talar om för lärljungarna att de med skall dricka kalken (Matt 20:22-23), och ta på sig sina kors och följa honom (Matt 16:24)
Vi måste också fullkomnas på samma sätt som Jesus.. Han gick före och visade hur det är möjligt..
Följ den vägen, och hoppas att det räcker till.


Du måste trots allt agera utifrån tilltalet.. Gud tvingar dig inte att söka upp vännen.. Det måste du själv göra. Om man därimot väljer att göra det som Gud uppmande mig till... Då tackar man Gud för att han vet vad som är bäst för mig.. Det bästa var att besöka vännen, för han behövde min hjälp.. Även om jag kanske hade velat skjuta på besöket pga rädsla..


Ja herrens ord säger så:

"Ta därför ifrån honom talenten och ge den åt honom som har tio talenter. Ty var och en som har skall få, och det i överflöd, men den som inget har, från honom skall tas också det han har. Kasta ut den oduglige tjänaren i mörkret här utanför. Där skall man gråta och skära tänder." (Matt 25)

Nota bene att splittring varit ett faktum trots att man inte alltid haft denna syn på människan (jag menar inte att den synen är en innovation utan att den inte alltid har betonats i alla tider). Orientaliska kyrkorna tar avstånd från både romersk-katolska och ortodoxa, ortodoxa tar avstånd av de gammaltroende, katoliker tar avstånd från gammelkatolska. Mycket av splittringen mellan "protestanter" har sin grund i att man inte brytt sig särskilt mycket om synlig enhet (det tror jag åtminstone)."Moderkyrkan", vilken moderkyrka? Samtliga kyrkor som är kristna idag härstammar ifrån en kyrka, men att påstå att detta är den romersk-katolska kräver historierevisionism som bara katoliker kan utföra. Den tidiga kyrkan var betydligt mer decentraliserad än vad romersk-katolska kyrkan är idag, dess struktur idag är faktiskt en ganska sen utveckling.

I Bibeln förekommer det väldigt ofta hårda ord om hur usla människor är, det krävs bara att läsa den. Jag erkänner att jag är en fruktansvärd människa som bryter mot Herrens Lag dag in och dag ut, det jag vill det gör jag inte och det jag inte vill det gör jag. Jag vet att om jag vore utelämnad till mig själv så skulle jag vara förintad och det är ingen tvivel om det. Min egna kapacitet räcker ingenstans och Guds Straff skulle drabba mig - om inte min Herre Jesus Kristus dog för mina synders skull. Vad är deprimerande med det?

Jag överlämnar mitt liv helt åt Kristus som dog för mig, fullständigt. Det är väl sann lycka att veta att min frälsning inte hänger på min egen styrka, annars är jag säker på att jag skulle förgöras för evigt.

Det finns bara en kyrka... Jesus startade inte en församling med tusetals olika samfund... Det finns bara en kyrka som består. Det är den romersk katolska..
Så har det även varit historiskt..

Irenaeus av Lyon skrev:
“Petrus och Paulus evangeliserade i Rom och lade grunden till Kyrkan” (Mot heresierna, 3, 1:1, år 189)

“Men eftersom det skulle bli för långt att i en volym som denna räkna upp successionen i alla kyrkorna, skall vi förbrylla alla dem som på något sätt, antingen genom självbelåtenhet eller högfärd, eller genom blindhet eller syndig opinion, samlas på annat ställe än där det är lämpligt, genom att här peka ut biskopssuccessioner i den största och äldsta kyrkan, känd av alla, som grundades och organiserades i Rom av de två högst ärorika apostlarna Petrus och Paulus, den kyrka som har den tradition och den tro som förs ner till oss sedan den har tillkännagetts för människor av apostlarna. Med den kyrkan måste alla kyrkor, d v s alla troende i hela världen, vara ense på grund av dess överlägsna ursprung, och det är i henne som de troende överallt har bevarat den apostoliska traditionen”

Tertullianus skrev;

“Men om du är nära Italien, har du Rom, där auktoritet finns till hands för oss också. Vilken lycklig kyrka den är, i vilken apostlarna öste ut hela sin lära med sitt blod. ((Invändning mot heretikerna 36, år 200)

Kyrkans auktoritet är från Rom, sedan långt tillbaka i historien..


Uselheten kan bli en dygd för människan.. Det kan bli ett självbedrägeri att Gudsrelationen skulle ha något att göra med hur man uselt man ser på sig själv.. Även där kan man låta köttets gärningar stå i vägen... Dvs när jag är usel så är Gud nära mig.. Det är fel, Gud är nära dig, även om du inte ser dig själv som usel.

Ett litet förtydligande.. Givetvis är det Jesu offer på korset som räddar oss.

Men det jag menar är detta..

Gud blev en av oss, han dog som en av oss. Han visar oss en väg att följa honom.. Han visar att vi måste själva bära våra kors och följa honom..
Därför ser jag den kristna frälsningen som en lång vandring.. En vandrig med vårt kors.. En inte helt enkel vandring, det var den heller inte för Jesus, som är Gud..
Men han visar också, att döden inte kan behålla oss, om vi följer den vägen. Det är det löfte han givit oss..

Ingen motsägelse till 1Joh.3.4 då överträdelsen av Guds bud ger precis detta. Det är därför profeten Jesaja säger att våra synder avskiljer oss från Gud.


Syndaren är i sitt opnyttfödda tillstånd död i synder och överträdelser, genom sin natur hemfallen åt vredesdomen. Helt omedveten är hon dock inte i detta tillstånd. Men, hon kan inte bidra till, förbereda, eller samverka i mottagandet av nåden. Det är stor skillnad mot vad du framför här. För är det inte så att du lägger rättfärdiggörelsen till viss del i syndamänniskan? Att du till viss del ger den opånyttfödda människan samma egenskaper som den pånyttfödda?



En skillnad kan göras vad gäller arvssynd och självvald synd, ja. Men vad ger detta i fråga om rättfärddiggörelsen?


Du skriver "helt" rättfärdig. Men halvt rättfärdig kan man bli genom att hålla lagen?


Ingen motsägelse mot detta. Den avgörande frågan är vad som motiverar och driver mig till att i positiv måtto göra det ovanstående.


Modern psykologi och humanism kallar jag dessa sofisterier. Det enda som trycker ned oss är synden. Vi skall vara mycket tacksamma om vårt samvete under Guds ords förkunnelse anklagar oss och vi kan uppleva skuld, skam och ånger. Det är ett Guds verk!


Moderkyrka hit och dit. Kyrkan existerar endast i den mån hon håller sig till sund lära, i allt i enlighet med Guds ord. De verkliga splittrarna är de som håller fast vid falska läror. Som i Trient t ex där man förkastade Augustinus lära om nåden. Nej, det där splittringssnacket går jag inte på.

Visst, men syndare behöver inte endast förlåtelse, de behöver försoning och förlossning också. Där krävs utgjutande av fläckfritt blod.


Samma svar som ovan.


Det är en aspekt av saken, som också måste belysas. En annan är att Han är Guds lamm som borttager världens synd. Vi kan inte själva bära bort våra synder.


Det är inte fråga om en oförtjänt gåva om den beror på vad människor gör. Du blandar ihop nådens verkningar med dess ingjutande.


Får jag fråga om du tidigare har varit pingstvän eller karismatiker?


Du har inte förstått vad jag menar. Jag tror inte på någon "billig nåd", jag säger klart och tydligt att Guds nåd inte blir utan frukt och varnar för dem som förslösar Guds nåd till lösaktighet eller falskeligen "tar emot" den. Däremot förstår jag den grundläggande skillnaden mellan lagen och evangelium, även om de helt hänger samman. Du blandar helt ihop dem.


Om man inte tror att Kristi gärning i sig är tillräcklig så vandrar man som fiende till Kristi kors, hur många fina devotionals om "korset" man än kan spotta fram.


Visst, men det är en annan sak. Jag påstår inte att vi inte kan vara olydiga. Vad jag påstår är att i den mån vi är lydiga så är det ett Herrens verk.


Och med det menar du att en get kan förvandlas till ett får, och tvärtom, bara deras viljor är tillräckligt starka? Är det din slutsats?

Redivivus..

Du har fört fram många bra punkter där. Jag tänker inte bemöta dina argument.. Utan ta dem till mig.


Ps, jag har varit pingstvän ja..

Vem kräver utgjutande av blod?
Den himmelske Fadern krävde inte, och kräver inte, att vi människor skall mörda någon oskyldig för att få förlåtelse. Du är helt fel ute i denna din spekulation.

Idel goda gåvor komma ner ovanifrån. Ifrån himlaljusens Fader där ingen växling sker mellan ljus och mörker. Den himmelske Fadern kräver inte att vi skall synda för att få förlåtelse för synd. Man kan nämligen, enligt Jesu egna ord, inte driva ut belsebub med belsebub.

Ja, Jesus tager bort världens synd, men HUR detta sker har du inte förstått. I Jesaja 53 kan vi nämligen läsa: "genom sin kunskap skall han göra många rättfärdiga." Alltså inte alla, utan bara "många". Och då de som förstår den kunskapen och lever efter den. De som inte lever efter den kunskapen kastas i Gehenna.

Far inte vilse mina bröder; det människan sår det skall människan också få skörda. Människosonen skall komma och då skall var och en få igen sitt jordelivs gärningar. Och han skall samla alla inför sig och han skall som herden skilja fåren från getterna utifrån hur var och en har handlat..

Jag skulle vilja uppmana dig att läsa Jesu egna predikningar. Där kan du se vad människan ska göra och inte göra enligt Jesu egen lära. Jesus har sagt sitt så nu beror det helt och hållet på människan själv om hon vill leva rättfärdigt eller inte.


Din djävulska lära om att vi måste mörda en oskyldig för att blidka Fadern är fullständigt sataniskt.

Nu vet ju vi som läser Jesu egna predikningar att det är på människan det beror om hon kastas i Gehenna eller inte. Ni kristna som är sådana besatta sataniska motståndare till Jesus borde lära er att läsa och försöka förstå vad sanning och rättfärdighet är innan ni kastar er på den himmelske Fadern med era lögner.

Att Herren skulle vara skyldig till allt elände här på jorden är ju bara allt för djävulskt för att kunna accepteras av oss som tror på Jesus.



.

Det är ingen nyhet. Redan på GTs tid i templet förekommer offer för folkets synder.


Kunskap, ja. Framför allt kunskapen om Guds rättfärdighet, som är Jesus. Den som saknar den insikten är ännu förlorad, även om hon är nitisk för Gud. Rom.10:1-3.


Så du menar att du kan frälsa dig själv? Håller du allt som står i Bergspredikaren? Är du helt syndfri?

Jesus säger att det är omöjligt för människan att frälsa sig själv. Endast för Gud är det möjligt - Matt.19:25-26. Men du verkar mena att det möjligt för människan att frälsa sig själv?


Det där är inte min lära.


Det är på människan det beror om hon kastas i Gehenna. Men skall hon bli frälst beror det på Gud.