Citat:
Dessutom är det väldigt lätt att lära sig att hitta i innerstan med sitt pedagogiska rutnät än i många förorter med sin arkana stadsplanering. Faktum är att många stockholmare hittar lättare i innerstan än i sin grannförort.
Ursprungligen postat av WhiteZombie
Att utifrån detta dra slutsatsen att han bor på östermalm i närheten av telefonkiosken känns rätt magert.
Han skulle lika gärna kunna kryssa sig genom kvarteren ner mot stureplan/östermalmstorg. Varför springa Sturegatan rakt ner om du är på flykt undan ett så allvarligt brott?
Jag tror inte den här killen bor i närheten av telefonkiosken eller på östermalm heller för den delen. Han driver planlöst runt i stan, så som pundare och småtjuvar gör, han känner väl till stan. Men sitt hem (om han nu har något) det har han i någon av Stockholms förorter.
Han skulle lika gärna kunna kryssa sig genom kvarteren ner mot stureplan/östermalmstorg. Varför springa Sturegatan rakt ner om du är på flykt undan ett så allvarligt brott?
Jag tror inte den här killen bor i närheten av telefonkiosken eller på östermalm heller för den delen. Han driver planlöst runt i stan, så som pundare och småtjuvar gör, han känner väl till stan. Men sitt hem (om han nu har något) det har han i någon av Stockholms förorter.
Citat:
Så oerhört stelbent. Om det nu var så farligt för ambulanspersonalen att vistas där, varför utrymde man inte hela NK?
Ursprungligen postat av Supermarine
Rätta mig om jag har fel men är inte det första som vittnet/GM säger att det ligger en knivskuren snubbe vid Valhallavägen, Swartlings ridskola? Vad är det som inte framstår klart för telefonisten? Det är ju det första som personen som ringer in berättar. Rätt lokalisering? Sedan säger vittnet/GM att "det ligger en knivskuren snubbe" så budskapet om vad som hänt är ju irrelevant. Ligger en person knivskuren så är det ju så att personen i de allra flesta fall år i akut behov av hjälp men det frågar inte ens telefonisten om. Telefonisten är ju mer intresserad av varifrån och hur vittnet/GM ringer än att fråga om offret. Vaddå frågorna tog inte många sekunder och var inte irrelevanta? Frågorna kräver ju svar också och det tar ju också tid. Eller? Telefonisten ställer åtminstone 4-5 frågor om den plats vittnet/GM ringer ifrån innan telefonisten bryr sig om att ställa frågor om var offret ligger? Ska det verkligen vara på det viset? Ska en telefonist som inslaget i Veckans Brott är anställd för att personen besitter god simultanförmåga verkligen bli förvirrad av att personen inte vill ge sitt telefonnummer? Tror knappast att det är första gången som telefonisten är med om att någon ringer in som inte vill ge sitt telefonnummer. Hur kan du tycka att det är relevant att vara mer noga med att ta reda på var vittnet/GM ringer ifrån, än att ta reda på var det offer som redan ligger knivskuret och inte får hjälp finns? Om det vore dig det handlade om, vilket hade du då sett att telefonisten koncentrerade sig på? Dig eller den okända person som ringer in? Var personen ringer ifrån går ju ändå att ta reda på. Det behöver ju inte telefonisten nödvändigtvis veta. Det är ju polisens jobb i en utredningssituation och polisen kommer ju ändå att ta reda på var samtalet ringdes ifrån eftersom den inte kan vara säker på att vittnet/GM talar sanning kring var han är. Alltså kommer polisen vara tvungen att ta reda på var samtalet ringdes ifrån och därför är telefonistens angelägenhet i att ta reda på var samtalet rings ifrån irrelevant.
Telefonisten hinner fråga i tur och ordning:
Telefonnummer till dig?
Vaddådå? Var ringer du ifrån då?
Jaha, vad ringer du ifrån för ställe nu?
Är det en telefonkiosk eller är det?
Först efter alla dessa frågor kommer telefonisten på att ställa frågor om var brottet skedde och då ställer han alltså en fråga om det efter redan ha fått höra detta en gång. Brottsplatsen och att det låg ett offer på marken var den första informationen som sades i samtalet.
Då frågar alltså telefonisten, efter att han lagt ned en massa tid på irrelevanta frågor, var var det här någonstans efter att han ha fått reda på detta. Helt otroligt. Sedan fattar inte telefonisten att det är Swartlingsridskola efter att det nämnts två gånger utan han är tvungen att fråga ytterligare en gång. Det är ju bara att slå på det namnet så får man upp det i sökfunktioner så bara för att telefonisten inte känner till det så behöver han inte fråga samma sak tre gånger under samtalets gång. Det är helt åt helvete hanterat av telefonisten som sedan larmade polis fast han fått höra att: "det ligger en knivskuren snubbe", "jag såg ett rån", " han fick många knivhugg","han fick många hugg"...Och idioten larmar dit polis istället för ambulans???? Jag vill hävda att om offret var vid liv när hjälpen anlände, så hade offret förmodligen både överlevt och lämna ett bra signalement om idioten till telefonist skött sin primära arbetsuppgift istället för att ställa en massa frågor som ändå var tvungna att verifieras senare ändå.
Jag anser att telefonisten begår ett allvarligt fel när han inte i första hand försöker ta reda på var offret ligger utan istället koncentrerar på var samtalet kommer ifrån.
Jag vill nog gå så långt som att säga att studenten hade levt om telefonisten skött det här på det sättet som det skulle skötas och larmat ambulans istället för polis inte försökt leka polis med meningslösa frågor.
Anledningen till att jag skriver detta är också att det inte bara visat sig i det här samtalet, hur illa det är ställt med tillvägagångssättet för dessa telefonister, utan det pågår alltjämt både hos SOS alarm och hos polisen. Bl a så minns jag så sent som för bara några månader sedan, då jag bevittnade ett inbrott, varvid när jag i telefon efter att jag kopplats till polisen och fått vänta på svar i två minuter, att tjuvarna var på väg i en viss riktning, bort från platsen och jag i övrigt redogjort för vad som har hänt, så avbryter den kvinnliga polisen mig med att fråga: är du målsägare eller?
När de telefonister som sitter och tar samtal fungerar så illa på sin post är det inte konstigt att det går åt helvete med larmandet.
Det där misstaget kostade Per Häggströms liv. Det var inte så länge sedan som vi fick höra att Anna Lindhs liv kunde ha räddats när ambulansen stod och väntade i entrén till NK, på polis, istället för att gå upp på avdelningen där hon låg. Engagerade människor som kom nedifrån brottsplatsen och tänkte visa vägen för att det skulle gå fortare fann till sin frustration att ambulansen stod utanför på gatan utan att göra något och sa: vad står ni här för? Hon ligger ju på första våningen! Att stå och vänta på polis innan man själva kommer till platsen, är en policyfråga eftersom räddningstjänsten, har löst den billigaste försäkringen, som innebär att personalen inte får utsättas för fara om man inte vet om en eventuell gärningsman finns i närheten eller inte fast det finns massor av människor på allmän plats runtomkring. Varför en gärningsman skulle ge sig på räddningspersonalen i så fall är också en fråga som man får ställa sig men allt detta alltså för att arbetsgivaren inte velat lägga ut för mycket pengar i försäkringar. Det är samma resonemang som att hemtjänstpersonal inte får gå upp på en stol och hjälpa gamla med att skruva i glödlampor eller hjälpa dem komma åt saker som står i höga skåp, för att det finns risk för att hemtjänstpersonalen kan skada sig. Man tar sig för pannan...
Endast i Sverige är det på detta sätt vill jag avsluta med.
Nästa gång kostar larmsjabblet från telefonister någon annans liv som förspills för att de, som svarar inte fattar vad som är relevant och inte.
Telefonisten hinner fråga i tur och ordning:
Telefonnummer till dig?
Vaddådå? Var ringer du ifrån då?
Jaha, vad ringer du ifrån för ställe nu?
Är det en telefonkiosk eller är det?
Först efter alla dessa frågor kommer telefonisten på att ställa frågor om var brottet skedde och då ställer han alltså en fråga om det efter redan ha fått höra detta en gång. Brottsplatsen och att det låg ett offer på marken var den första informationen som sades i samtalet.
Då frågar alltså telefonisten, efter att han lagt ned en massa tid på irrelevanta frågor, var var det här någonstans efter att han ha fått reda på detta. Helt otroligt. Sedan fattar inte telefonisten att det är Swartlingsridskola efter att det nämnts två gånger utan han är tvungen att fråga ytterligare en gång. Det är ju bara att slå på det namnet så får man upp det i sökfunktioner så bara för att telefonisten inte känner till det så behöver han inte fråga samma sak tre gånger under samtalets gång. Det är helt åt helvete hanterat av telefonisten som sedan larmade polis fast han fått höra att: "det ligger en knivskuren snubbe", "jag såg ett rån", " han fick många knivhugg","han fick många hugg"...Och idioten larmar dit polis istället för ambulans???? Jag vill hävda att om offret var vid liv när hjälpen anlände, så hade offret förmodligen både överlevt och lämna ett bra signalement om idioten till telefonist skött sin primära arbetsuppgift istället för att ställa en massa frågor som ändå var tvungna att verifieras senare ändå.
Jag anser att telefonisten begår ett allvarligt fel när han inte i första hand försöker ta reda på var offret ligger utan istället koncentrerar på var samtalet kommer ifrån.
Jag vill nog gå så långt som att säga att studenten hade levt om telefonisten skött det här på det sättet som det skulle skötas och larmat ambulans istället för polis inte försökt leka polis med meningslösa frågor.
Anledningen till att jag skriver detta är också att det inte bara visat sig i det här samtalet, hur illa det är ställt med tillvägagångssättet för dessa telefonister, utan det pågår alltjämt både hos SOS alarm och hos polisen. Bl a så minns jag så sent som för bara några månader sedan, då jag bevittnade ett inbrott, varvid när jag i telefon efter att jag kopplats till polisen och fått vänta på svar i två minuter, att tjuvarna var på väg i en viss riktning, bort från platsen och jag i övrigt redogjort för vad som har hänt, så avbryter den kvinnliga polisen mig med att fråga: är du målsägare eller?
När de telefonister som sitter och tar samtal fungerar så illa på sin post är det inte konstigt att det går åt helvete med larmandet.
Det där misstaget kostade Per Häggströms liv. Det var inte så länge sedan som vi fick höra att Anna Lindhs liv kunde ha räddats när ambulansen stod och väntade i entrén till NK, på polis, istället för att gå upp på avdelningen där hon låg. Engagerade människor som kom nedifrån brottsplatsen och tänkte visa vägen för att det skulle gå fortare fann till sin frustration att ambulansen stod utanför på gatan utan att göra något och sa: vad står ni här för? Hon ligger ju på första våningen! Att stå och vänta på polis innan man själva kommer till platsen, är en policyfråga eftersom räddningstjänsten, har löst den billigaste försäkringen, som innebär att personalen inte får utsättas för fara om man inte vet om en eventuell gärningsman finns i närheten eller inte fast det finns massor av människor på allmän plats runtomkring. Varför en gärningsman skulle ge sig på räddningspersonalen i så fall är också en fråga som man får ställa sig men allt detta alltså för att arbetsgivaren inte velat lägga ut för mycket pengar i försäkringar. Det är samma resonemang som att hemtjänstpersonal inte får gå upp på en stol och hjälpa gamla med att skruva i glödlampor eller hjälpa dem komma åt saker som står i höga skåp, för att det finns risk för att hemtjänstpersonalen kan skada sig. Man tar sig för pannan...
Endast i Sverige är det på detta sätt vill jag avsluta med.Nästa gång kostar larmsjabblet från telefonister någon annans liv som förspills för att de, som svarar inte fattar vad som är relevant och inte.
Och kunde man inte redan på 90-talet ha ett system som talade om för telefonisterna vilken telefonkiosk som användes?
P.S. Fail på bild 8/12 i bildgalleriet. S:t GW står vid ett av de kvarstående ridhusen eller stallen. Han är inte i närheten av KTH, derp.
