Min sambos dotter- lite funderingar

Jag vänder mig hit för lite allmänna råd efter jag själv inte har haft barn innan jag flyttade ihop med min sambo, hon har två barn. En tonåring och en fyra år gammal tös, jag börjar bli riktigt frustrerad på tösen men samtidigt så beror det också på att jag har lite svårt att hantera det hela. först och främst måste jag påpeka att jag älskar barnen som om de vore mina egna, men har väldigt svårt att "stå ut" med med tösen. Hon grinar i en timme om hon inte får som hon vill, bestämmer allt, får allt det hon vill ha osv osv. Hon kan inte sova om inte någon nattar henne, detta tar allt från 45 min till 2 timmar, hon vaknar flera gånger om natten och kommer då och sover hos oss. Det blir oerhört svårt att ha ett avslappnat sexliv, hon kan dumpa in när som helst, så oftast skiter man i att ha sex eftersom man vet att hon kommer...

Mitt argument till min sambo har varit att, visst hon är liten. Men ska man inte dra vissa gränser? Men samtidigt så vet inte jag heller om jag har fel eller inte. Men jag har sett hur andra behandlar sina barn när dom verkligen gör deras föräldrars liv till ett rent helvette, de brukar bli tillsagda, få gå till sitt rum osv osv.

Men min sambo säger att hon är alldeles för ung för sådant, utan hon ska få göra allt hon vill tills hon blir ca 7 år...

Skulle uppskatta lite feedback och tankar

Barnet är väl fortfarande ungt, men att bara störta in erat rum utan att knacka eller någonting är ju lite väl grymt. Lär henne att ge fan i att komma in i erat rum.

Alternativt lär henne att knacka för att ni håller på att "fixar" och inte vill bli störda.

Varför vänta tills hon fyllt 7 år? Uppfostran är något man ger under barnets uppväxt, man börjar inte vid en viss ålder som ni nu tycks ha bestämt. Säg som det är och sätt gränser, annars kommer "tösen" aldrig lära sig veta vare sig in eller ut.

Det låter som din sambo är ganska undfallande, hela situationen påminner mest om tv-programmet nanny eller vad det heter (ja, ni vet...).
Att låta ett barn göra som det vill tills det fyller 7 är nog ingen bra idé, det äldre barnet, bor det hemma och tar någon del av familjen?
På något sätt måste du nog ändå visa karaktär här, alltså vara ett föredöme.
Att en fyraåring fortfarande vill sova med föräldrarna är nog inte så konstigt, det får du nog leva med men om din sambo konsekvent tar hennes parti när hon misstycker annars också så kanske du bör ta upp det med din sambo. Kan nog vara svårt att inte ge efter men kanske om ni lyckats få barnet att istället för att kräva mer kan känna sig otillräckligt genom att ta mer eget ansvar (jag talar här inte om att tex lägga sig när man vill etc) kan ändra beteendet.
Hursomhelst att mamman talar om 'sina' barn tror jag inte håller i längden, det är ju din familj också nu, right

Jag har inte bestämt det, men min sambo är bestämd och tycker att hon är liten och att jag inte kan något om barn, men är tösen för ung för att man ska lära henne att inte gnälla över allt om hon inte får som hon vill? T.ex ibland vill jag vara för mig själv när jag jobbar vid datorn, men det går ju inte om tösan har bestämt sig att hon ska vara hos mig. Oftast så sitter hon tyst och är ett trevligt sällskap , men ibland är hon väldigt jobbig och jag kan inte koncentrera mig på mitt jobb. Hon lyssnar inte på sin mor, vad kan göra i en sådan situation?

Hur fan kan man ens komma på idén att låta ett barn göra som dom vill tills dom är 7?

Totalt vansinne! Här handlar det om hierarkier som redan skall stå klara för det lilla ynglet. Den där ungen skall inte få utöva makt, det kommer bara att bli värre att försöka ta det ifrån henne. Nej visa att du bestämmer, över dem bägge, eller dra till någon kvinna som du kan skaffa egna barn med.

Du kan ju lugnt utgå från att 4-åringen inte kommer in i ert sovrum för att störa er eller jävlas med dig i synnerhet.
Förmodar att det rör sig om en allmän otrygghet som inte går att uppfostra bort, glöm alla hobbypsykologer här på FB som förmodligen fått ungar som behöver hjälp av Bup senare i livet.
Det är en jobbig period som går över, bara att tugga i sig.

Sex kan man väl ha på andra ställen än i sovrummet??

Ha ha. absolut. Men tycker du att barnen ska få styra ens liv så pass mycket?

Man lever ihop barn och vuxna, en del perioder är jobbigare/intensivare än andra och gemensamt för alla perioder är att de går över.
Hang in there man!!

Bor du med en psykopat eller O.0 väntar hon/ni så länge kommer det vara försent. Man ska börja redan vid 1-2 har jag fått höra från mina kusiner iaf och de har riktigt pli på sina ungar faktiskt.

Om det gäller ett barn på 4 år så bör det nog få komma och gå som det vill under natten om det vaknar och inte är trygg. Sex får ni ha i dushen eller planera in det på annat sätt.

Däremot ska inte nattning ta några timmar och ungen ska inte få styra och ställa som den vill annars. Barn mår bäst av regler och fasta runtiner och dessa börjar man med på en gång. Väntar man tills barnet är 7 år kommer det aldrig att gå. Köp några böcker i barnuppfostran och nattningsrutiner och se till att vara mer påläst än din sambo så kan du ju ta upp det och ha belägg för det du säger om hon har en annan åsikt.