– Det är förskräckligt. Jag har sagt många gånger och säger det igen: Alla sju partier som sitter i riksdagen i dag är demokratiska partier. Sverigedemokraterna är det inte. Det fattas någonting i demokratisynen om man inte kan se skillnad på ett vänsterparti och Sverigedemokraterna.
Hon fortsätter att tjata om att SD inte är demokratiska, samtidigt som hon samarbetar helt öppet med en kommunist.
Det roliga är att Aftonbladet förmodligen tror att den här artikeln skulle vara dålig för alliansen...
Just det, Aftonbladet tycks ha drabbats av panik och publicerar just nu varenda manus dom kommer över som innehåller ordet Sverigedemokraterna. Man lägger ut en bombmatta av uselt skrivna och onyanserade anti-SD artiklar utan att fundera över att de flesta i själva verket gynnar SD pga av lättgenomskådade överdrifter och stollig irrelevans.
En människa med extra diffus verklighetsuppfattning.
Hon hade behövt bli berikad av ett gäng somalier. Det hade gjort henne gott, rättat till henne och gjort henne lite mer ödmjukt inställd till verkligheten.
En människa med extra diffus verklighetsuppfattning.
Hon hade behövt bli berikad av ett gäng somalier. Det hade gjort henne gott, rättat till henne och gjort henne lite mer ödmjukt inställd till verkligheten.
Säker på det? Jag tror inte du förstår riktigt hur djupt hjärntvätten går hos människor:
By Amanda Kijera, civic journalist and activist in Haiti
Two weeks ago, on a Monday morning, I started to write what I thought was a very clever editorial about violence against women in Haiti. The case, I believed, was being overstated by women’s organizations in need of additional resources. Ever committed to preserving the dignity of Black men in a world which constantly stereotypes them as violent savages, I viewed this writing as yet one more opportunity to fight “the man” on behalf of my brothers. That night, before I could finish the piece, I was held on a rooftop in Haiti and raped repeatedly by one of the very men who I had spent the bulk of my life advocating for.
It hurt. The experience was almost more than I could bear. I begged him to stop. Afraid he would kill me, I pleaded with him to honor my commitment to Haiti, to him as a brother in the mutual struggle for an end to our common oppression, but to no avail. He didn’t care that I was a Malcolm X scholar. He told me to shut up, and then slapped me in the face. Overpowered, I gave up fighting halfway through the night.
Accepting the helplessness of my situation, I chucked aside the Haiti bracelet I had worn so proudly for over a year, along with it, my dreams of human liberation. Someone, I told myself, would always be bigger and stronger than me. As a woman, my place in life had been ascribed from birth. A Chinese proverb says that “women are like the grass, meant to be stepped on.” The thought comforted me at the same time that it made me cringe.
A dangerous thought. Others like it have derailed movements, discouraged consciousness and retarded progress for centuries. To accept it as truth signals the beginning of the end of a person–or community’s–life and ability to self-love. Resignation means inertia, and for the past two weeks I have inhabited its innards. My neighbors here include women from all over the world, but it’s the women of African descent, and particularly Haitian women, who move me to write now.
Truly, I have witnessed as a journalist and human rights advocate the many injustices inflicted upon Black men in this world. The pain, trauma and rage born of exploitation are terrors that I have grappled with every day of my life. They make one want to strike back, to fight rabidly for what is left of their personal dignity in the wake of such things. Black men have every right to the anger they feel in response to their position in the global hierarchy, but their anger is misdirected.
Women are not the source of their oppression; oppressive policies and the as-yet unaddressed white patriarchy which still dominates the global stage are. Because women–and particularly women of color–are forced to bear the brunt of the Black male response to the Black male plight, the international community and those nations who have benefitted from the oppression of colonized peoples have a responsibility to provide women with the protection that they need.
The United Nations, western women’s organizations and the Haitian government must immediately provide women in Haiti with the funding that they need to build domestic violence and rape crisis centers. Stop dividing Black families by distributing solely to women, which only exaggerates male resentment and frustration in Haiti. Provide both women and men with job training programs that would allow for self-sufficiency as opposed to continued dependency on whites. Lastly, admit that the issue of racial integration might still need addressing on an international level, and then find a way to address it!
I went to Haiti after the earthquake to empower Haitians to self-sufficiency. I went to remind them of the many great contributions that Afro-descendants have made to this world, and of their amazing resilience and strength as a people. Not once did I envision myself becoming a receptacle for a Black man’s rage at the white world, but that is what I became. While I take issue with my brother’s behavior, I’m grateful for the experience. It woke me up, made me understand on a deeper level the terror that my sisters deal with daily. This in hand, I feel comfortable in speaking for Haitian women, and for myself, in saying that we will not be your pawns, racially, politically, economically or otherwise.
We are women, not weapons of war. Thankfully, there are organizations here in Haiti who continues to fight for women’s human rights like, MADRE, SOFA and Enfofanm.
Rather than allowing myself to be used in such a fashion, and as opposed to submitting to the frustration and bitterness that can be born of such an experience, I choose to continue to love and educate instead. My brothers can be sensitized to women’s realities in Haiti and the world over if these are presented to them by using their own clashes with racism and oppression as a starting point.
They must be made to understand the dangerous likelihood of the oppressed becoming the oppressor if no shift in consciousnesses takes place and if no end to the cycle of trauma occurs. I intend to see that it does…by continuing to live and work fearlessly with justice in mind, through the creation of a safe space for women in Haiti and by creating programming for Haitian men that considers their needs, too. Weapons annihilate, dialogue bears fruit.
It’s the fruit I’m interested in now, no matter how strange or bruised it might appear.
En människa med extra diffus verklighetsuppfattning.
Hon hade behövt bli berikad av ett gäng somalier. Det hade gjort henne gott, rättat till henne och gjort henne lite mer ödmjukt inställd till verkligheten.
Hehehe, människan är ju bevisligen helt galen av sitt hat mot sig själv och alla svenskar!
Citat:
Därför vill jag en gång för alla här klargöra: Tro för guds skull inte på något som Sverigedemokraterna säger, skriver eller på annat sätt uttrycker.
Hon fortsätter att tjata om att SD inte är demokratiska, samtidigt som hon samarbetar helt öppet med en kommunist.
Jag har väl visserligen inte haft några illusioner när det gäller Mona Sahlin, men ändå: nu handlar det inte om "ett vänsterparti" - vilket som helst - utan om efterföljarna till Stalins Kommunistiska international som när det begav sig stod och applåderade åt nazisternas och sovjetkommunisternas styckning av Polen. Fram till murens fall var det öststatsdiktaturernas lojala tjänare och även sedan dess har de hyllat Castro och andra dubiösa filurer. Om Mona Sahlin läser på om sitt eget partis historia så kommer hon att se att Per Albin Hansson och Tage Erlander aldrig tog i detta parti ens med tång. Men nu när socialdemokratin har fallit till sådana nivåer att deras fortsatta inflytande i svensk politik är avhängigt ett öppet samarbete med detta parti, ja, då finns inte längre de historiska spärrarna kvar. Det är ett beklagligt faktum att några av SD:s grundare hade ett förflutet i obskyra organisationer med en demokrati- och människosyn som var precis lika osympatisk som kommunisternas, men i de flesta fall rensades de ut redan innan VPK strök den sista bokstaven i sitt partinamn. För övrigt skall väl Göran Hägglund inte heller sätta sig på några höga hästar. Också hans parti har genomgått en fullständig omvandling sedan det grundades som en frikyrkligt orienterad antiabortrörelse i mitten på 1960-talet.
Riktigt skön debattartikel, professor i etik av alla ämnen vill avveckla demokratin för SD.
En perfekt valarbetare för SD. Det är sådana som han som gör att många som inte skulle röstat på SD, nu kommer att göra det. Hela hans artikel lyser av hån mot det demokratiska systemet. Det gillar inte folk. Det kommer de bli varse den 19 september 2010.
Riktigt skön debattartikel, professor i etik av alla ämnen vill avveckla demokratin för SD.
Det är det mest absurda jag någonsin har sett publicerat i en svensk tidning. Kan den ansvariga utgivaren verkligen stå för att vi ska avveckla demokratin och att vi helt och hållet ska negligera hundratusentals svenska väljare?
Riktigt skön debattartikel, professor i etik av alla ämnen vill avveckla demokratin för SD.
Han verkar säker på att hans system kommer att utesluta SD för alltid. Det är ett ganska djärvt antagande en vecka innan valet, för att inte tala om hur det kan komma att se ut 2014, om hans system skulle komma att användas.
Hela den här karusellen är så bisarr. Politiker och journalister har alltid stolt hävdat att den mångkulturella modellen är fullkomligt demokratisk, eftersom folk har röstat på partier som förespråkar den (Hint: Inga riksdagspartier har tagit i frågan). När väl ett parti som vill ta avstånd från mångkulturen blir aktuellt är det genast odemokratiskt, och måste bekämpas. För alltid.
Jag tycker att det säger en del om deras syn på demokrati.