Finans och penningpolitik

Hur kan riksdag och regering påverka;

• Tillväxt
• Full sysselsättning
• Låg inflation

Någon som har lust att hjälpa mig? Kan ingenting om ekonomi...

Det är riksbanken som påverkar inflationen, de är "fristående" från regering, men står under riksdagen. Riksbanken bestämmer hur mycket värdepapper som ska vara till förfogande för bankerna, de kan därmed påverka priset på dessa genom tillgång-efterfrågemetoden, dvs de påverkar räntan på dessa papper. Vid stort utbud på papper binder riksbanken kapitalet och andel pengar i samhället minskar, och därmed inflationen. Om Riskbanken köper tillbaka dessa värdepapper till ett högre pris så vill bankerna sälja, och får således mer pengar i omlopp, ger högre inflation. Sammanfattningsvis, ju mer pengar riksbanken tillåter bankerna ha desto högre inflationstakt.

Tillväxten mäts genom Bruttonationalprodukten. Ju mer Sverige producerar desto högre BNP. Regering och Riksdag kan påverka detta på många olika sätt, bland annat genom att öka exporten och minska importen (åtminstone på kort sikt). Att underlätta och göra det attraktivt för industrier att stanna kvar i Sverige istället för att flytta produktionen till låglöneländer bidrar positivt till både sysselsättning och BNP. Detta kan göras med justering av lagar, skattefrågor mm. Full sysselsättning är inte önskvärt, det skulle innebära problem vid lönesättning. Det måste finnas en viss del arbetslösa för att en effektiv löneförhandling ska äga rum. Men att öka andel sysselsatta kan göras med hjälp av att sänka skatter, reducera arbetsgivaravgifter, införa subventionerade arbeten, instegsjobb, restriktivitet vid arbetslöshetsersättning mm.

Man kan använda penningpolitik, det vill säga att ändra räntan. Lägre ränta hettar upp ekonomin medan högre ränta kyler ner den.

Finanspolitiken funkar på samma sätt. Ökade bidrag, lägre skatter och offentlig konsumtion och investeringar hettar upp ekonomin medan motsatsen kyler ner den.

Högkonjunktur innebär i allmänhet hög tillväxt, hög(re) inflation och låg arbetslöshet, medan lågkonjunktur ger motsatsen.

Det skall inte bedrivas finans- och penning-politik.

Riksdagens uppdrag åt riksbanken skall vara att bevara penningvärdet stabilt och till regeringen att anpassa utgifterna till inkomsterna.

Och för att göra det så måste man bedriva penning- och finanspolitik.

Riksbanken bedriver penningpolitik genom att trixa med reporäntan, och därmed hålla kontroll på inflationstakten.

Riksdag och regering ägnar sig åt finanspolitik genom att påverka de offentliga konsumtions och investeringsutgifterna (keynesiansk stabiliseringspolitik), offentliga transfereringarna och nettoskattesatsen.

Riksdagen kan stifta lagar som ökar avkastningen för kapital och arbete inom innovationssektorn. Endast teknologisk utveckling kan ge tillväxt enligt Neoklassisk skola.

Enligt den halvt ålderdomliga solowmodellen. Finns ju flera teorier som är accepterade som t.ex. den endogena tillväxtteorin.

För övrigt så kan riksdagen inte påverka någon av punkterna långsiktigt genom finans eller penningpolitik utan det leder endast till höjda prisnivåer.

Solow-modellen gör inget anspråk på att förklara hur teknisk utveckling skapas, som endogen tillväxtteori gör. Menar du att endogen tillväxtteori säger något annat än att teknisk utveckling, på lång sikt, föder tillväxt? Det finns teorier om vilka förutsättningar som är gynnsamma för att en högre tillväxttakt skall vara möjlig, t.ex. teorier om socialt kapital. Kinas tillväxt kan ju till exempel inte förklaras av Solow-modellen, det är inte rimligt att tro att Kina på lång sikt skulle ha en tillväxttakt på 10 %.

Jag skulle vilja säga att en ålderdomlig tillväxtmodell är Harrod-Domar-modellen. Den är helt fel ute.