Citat:
Ursprungligen postat av Tubbo
Jag vet inte om du lägger märke till att i inget av de citat du hänvisar till säger Jesus att han är Messias. Det är andra som säger det
Fast detta är semantik. Om en åklagare säger "du har mördat den här kvinnan" och du säger "ni är duktiga, för ingen har uppenbarat detta för er, utan ni har analyserat bevisningen korrekt"; har du då sagt att du är mördare? Om någon säger till Jesus att han är messias, och han säger att de har rätt - t.o.m. att fadern uppenbarat det för dem - så säger Jesus att han är messias, i dessa meningar. Detta är ju även konsistent med vad evangelierna i övrigt menar, att Jesus är Guds son och messias.
Citat:
och det finns faktiskt även exempel på att lärjungarna säger att Jesus också är Gud( jfr
Joh 20:28).
Det gör det, men detta är ändå på väldigt få ställen, jämfört med passagerna där han beskrivs som Guds tjänare, Guds son, Guds lamm, en man, en människa, o.s.v.
Citat:
Jag kan faktiskt inte svara på vad vårt fullkomnande, vilket uttrycks genom föreningen med Gud, "består" i och på vilket sätt det skiljer sig från Jesus enhet med Fadern. Jag kan enbart säga dig att jag tycker det verkar som att det finns en distinktion, bl.a av det skäl jag redan nämnt( alltså Jesu preexistens), samt att när Jesus talar om att vi alla ska bli delaktiga i, eller förenas med Gud förutsätter det att vi även förenas med Jesus( jfr
Joh 17:21).
Ja, men om Jesus och Gud är förenade krävs förstås att förenas med Jesus och Gud för att vara ett i detta. Om även person X, Y och Z är förenade så krävs det, för att vara ett med alla dessa, att vara förenad med dem, och Jesus och Gud. Som det uttrycks i Rom 8, som
"Guds arvingar och Kristi medarvingar", är det ju inte alls konstigt. För att förenas måste vi förenas med Gud, den messias han sänt och de andra som "är ett". Som det uttrycks i Joh 17:22
"Den härlighet som du har gett mig har jag gett dem för att de skall bli ett och för att liksom vi är ett" verkar det ju ändå förutsätta att Jesus inte är Gud, utan har
fått sin härlighet, sitt budskap, sin kraft, o.s.v. av Gud.
Om Jesus själv är Gud, varför uttrycker han det så ofta som att Gud
gett honom härlighet, kraft, budskap? Varför beskrivs han som mänsklig förmedlare mellan människa och Gud? Varför beskrivs han som Guds son, Guds tjänare, o.s.v.? Varför säger han att han inte gör något själv, utan att Gud verkar genom honom?
Varför är det dessutom så att det bara är i Johannesevangeliet, enligt forskare det senaste evangeliet som skrevs, som Jesus kallas gud eller Gud; varför står detta inte i något tidigare evangelium? Och varför står det även i Johannes också att Jesus är "Guds utvalde", "Guds son" den som Gud "sänt till världen", att Jesus tackar Gud, att Jesus inte talar av sig själv utan genom Gud (en uppdelning som inte är möjlig ifall Jesus
är Gud), varför skriver författaren om
"den ende sanne Guden, och honom som du har sänt, Jesus Kristus" (Joh 17:3) - hellre än bara "den ende sanna Guden", om Jesus ingår i honom och dessutom inte blivit
sänd av honom utan är en del av sändaren?
Medan Jesus alltså beskrivs som gud i Johannes är detta inte helt enkelt att tolka, givet att han oftast - även i Johannes - beskrivs som något annat, som någon
sänd av Gud som däremot inte
är Gud. Moses beskrivs ju även på ett liknande vis i 2 Mos 7:1 -
"Herren svarade: ”Nu gör jag dig till en gud för farao, och din bror Aron skall bli din profet"; som någon som Gud talar med och genom, som någon som lär ut och gör mirakel genom Gud - och som också kallas gud. Hur ska detta förklaras? Är Gud en "fyrenighet" bestående av Fadern, Sonen, den Helige Ande och Moses? Denna enighet kanske även måste utökas med domarna som fått Guds ord, i.o.m. Ps 82:6 -
"Jag säger: Ni är gudar, alla är ni den Högstes söner" (dvs stycket som Jesus hänvisar till i Joh 10:34-35)? Hur ställer du dig till dessa texter? Borde inte Jesu titel "gud" i Johannes gå att tolka på ett liknande vis, givet att den inte dyker upp i andra evangelier, och givet att Jesus fortfarande i Johannes beskrivs som någon
sänd av Gud?