Djurplågeriet inom hästsporten

Könet sys ihop på travston. Mulen rakas på dressyrhästar. Enligt en ny rapport far många hästar illa.

– Något som få utomstående känner till är att könet sys ihop på ston inom trav- och galoppsporten, säger Sara Asteborg, som på uppdrag av Djurens Rätt har granskat hästvärlden.

– Vulvaläpparna sys ihop och en liten öppning lämnas för att de ska kunna kissa.

Anledningen är att hästar som suger in luft i vulvan blir ovilliga att springa.

– Operationen betraktas av många veterinärer som en bland flera, trots att stona riskerar att spricka mer okontrollerat vid fölning, förklarar Sara Asteborg.

Hon har gått igenom forskningsrapporter, och gjort intervjuer med veterinärer och företrädare för sporten.

Enligt hennes rapport har 70 procent av travhästarna i Sverige magsår, något som forskare tror kan orsakas av intensiv träning och mycket kraftfoder.

Inom dressyr och hopp är det viktigt att hästarna ser vackra ut i tävlingssammanhang.

– Men en rakad mule betyder också att hästarna har svårt att orientera sig. Jordbruksverket skriver uttryckligen att ”hästarna bör inte klippas”. Men det är bara rekommendationer, säger Sara Asteborg.

Förra året drog statskassan in 1,25 miljarder kronor i totalisatorskatt från ATG (Aktiebolaget Trav och Galopp).

– Blodspengar, säger Anders Darenius, banveterinär vid Mantorps travbana sedan 13 år.

– Staten tillåter att hästens tunga binds fast vid underkäken, att man amputerar gomsegel och syr igen könsöppningen.

– Tungan binds vid underkäken på 50 procent av hästarna. Travtränare har alltid gjort så, säger han.

Anders Darenius och Sara Asteborg ser fram emot den nya djurskyddslagen som håller på att arbetas fram. Något större hopp att travsporten själv ska göra förändringar har inte Sara Asteborg.

- Hittills har sporten kört med två strategier: Den ena är att det inte finns några problem. Den andra att de jobbar med problemet. Men efter viss påtryckning har piskning av hästar på upploppet minskat.

Mats Fransson, informationschef vid Svenska Travsportens Centralförbund (STC), tillbakavisar kritiken.

– Att 70 procent av travhästarna skulle ha magsår faller på sin egen orimlighet. En häst med magsår kan inte tävla. Däremot förekommer slemhinneförändringar men det är en normal följd av parasitangrepp, säger han.

Att könsorganet på ston sys ihop sker fortfarande, även om det har minskat. När det sker är det alltid i dialog med en veterinär, enligt Fransson.

– Det är klart att enstaka hästar kan fara illa, men generellt tror jag att få hästar i Sverige är så välskötta som just travhästar.

Genom fyraåriga stoet ”Work To Capacity” ges en bild av hur livet för en travhäst kan se ut. Hon är till salu i juli 2008 för 5 000 kronor och det går att läsa hennes träningsdagbok på tränarens hemsida. Den första träningsrapporten är från 2006 och allting verkar börja bra, men redan efter åtta månaders träning blir hennes framknän ”dåliga” och hon får behandling. I slutet av april 2007 drabbas hon av hög feber och är snorig, men börjar tränas igen redan efter en knapp vecka. I mitten av juni ”låter hennes hals dåligt” och hon sätts på behandling i fem dagar. Hon drabbas av en hovböld i juli som senare spricker upp av sig själv. Under augusti konstateras att behandlingen för halsen inte har hjälpt, men senare samma månad är hon frisk igen. Under året startar hon i flera olika provlopp men galopperar vid ett flertal tillfällen. Man provar att även starta henne utan framskor i ett lopp, vilket inte fungerar bra. Hon drabbas av muskelkramp vid ett tillfälle då banan var tung (blött underlag).

I början av 2008 behandlas hon återigen i båda framknäna och får efter att ha presterat dåligt i ett provloppen viloperiod på tre månader. Därefter påbörjas träningen på nytt vilket går bra till en början, men i juni står det i dagboken: ”Var med i provlopp i torsdags, men tröttnade åter och lät mycket illa i halsen. Travade perfekt annars, men nu ger vi upp med henne, då en operation kan vara enda lösningen”.

Beslut tas då om att sälja henne. Work To Capacity’s karriär inom travet är därmed över innan den knappt ens hann börja. Nu är hon fyra år gammal, ett år äldre än vad de flesta ridhästar är när deras inridning påbörjas, och hon har skadade framknän och problem med luftvägarna. Vad ska hända med henne nu? Hon har troligtvis omkring 20 år av sitt liv kvar att leva men inom travet har hon ingen framtid. Det är möjligt att hon kan bli ridhäst, men även som ridhäst behöver hon friska knän och luftvägar. Om ingen vill köpa henne är risken stor att hon skickas till slakt.

Work To Capacity är ett exempel på hur det kan gå för en travhäst. Träningen av travhästar är associerad med en ökad risk för både hälso- och träningsrelaterade problem. Enligt Torbjörn Jansson som är professionell travtränare är problem med framknäna den vanligaste skadan som drabbar travhästar. Men det är även vanligt med sen- och gaffelbandsskador och inflammationer i olika leder. Magsår är vanligt förekommande hos travhästar och har satts i samband med både försämrad hälsa och prestation.

En studie som undersökte hur vanligt det är med magsår hos travhästar i Sverige visade att det förekom hos 70 procent av hästarna. En av frågorna i Djurens Rätts enkätundersökning var hur vanligt tränaren trodde att det var med magsår. Det var 53 procent som svarade att de trodde att det var mycket ovanligt eller ovanligt med magsår.