Går det att försvara Irak kriget ur ett utlitaristiskt perspektiv?

Går det att försvara Irak kriget ur ett utlitatiriskt perspektiv

Har den allmänna nyttan ökat i samband med att Saddam avsattes?

Vad har detta att göra med liberalism?

Det går inte att försvara irak-kriget ur non-agression principle, vilket är vad jag tror de flesta liberaler håller fast vid.

Det går att försvara så gott som vad som helst ur ett utilitaristiskt perspektiv. Hur stor nytta något har för en viss grupp är nämligen helt öppet för tolkning.
Man kan exempelvis hävda att amerikanska vapenindustrin och allehanda blodtörstiga krigsförespråkare blir så oerhört lyckliga av att få döda irakier att det lätt uppväger det lidande som orsakats.

Jag förstår dock inte varför du placerade denna tråden under liberalism, den klassiska liberalismen har inget med utilitarism att göra. Även om det finns utilitarister som förespråkar ekonomisk och personlig frihet när det passar dom, och de anser att detta maximerar det allmänna välståndet.

Jasså? Liberaler i allmänhet är för skatt , låg förvisso men skatt ändå.

Det går väl att försvara Irak-kriget ur ALLA perspektiv, utom möjligtvis det islamistiska och Saddam-nationalistiska perspektiven då förstås.


Eh? Det går att försvara vadsomhelst som är bra ur ett utilitariskt perspektiv. Att däremot försvara något dåligt ur ett utilitariskt perspektiv, är omöjligt.

Icke-aggressionsprincipen är något som nationalister och diktaturkramare använder i FN för att minska antalet krig. Det har inget med liberalism att göra. Om något sprider liberalism eller minskar icke-liberalism, så anser den sanna konsekvensinriktade nyliberalen att detta bör göras.

Om den totala lyckan i världen har ökat iom Irak-kriget, jämfört med vad den skulle ha varit om det inte hade införts, så är det utilitaristiskt okej att argumentera för Irak-kriget, annars inte.

Om lyckan ökats med Saddams avsättande vet jag inte, jag har svårt att tänka mig att allt krigande kan väga upp mot ett regimskifte.

Förresten så kan ju syftet med en åtgärd ha varit en viss filosofi (här då utilitarism), även om utgången nu inte blev som man hade hoppats. Konsekvensresonemanget och den faktiska utgången är ju två separata saker.

Så du menar att man inte kan mäta lycka alls på ett godtyckligt sätt? Det verkar högst osannolikt att lyckan arbetare på en vapenfabrik känner av att efterfrågan på deras produkter ökar skulle kunna vara lika hög som olyckan för modern som ser sin dotter dö. Försök sätt dig in i bådas perspektiv, så tror jag att du ser att den sammanlagda lyckan inte kan väga åt vilket håll som helst. D.v.s. om du får alternativet:

1) Inget händer.

2) Din dotter dör i krig, men efterfrågan på de produkter du skapar ökar.

Kommer du sen att välja (2) för att det ger högre lycka?

EDIT: Och ifall det handlar om fler personer, så blir det den här situationen:

1) Inget händer.

2) X av dina vänners döttrar dör i krig, men efterfrågan på Y av dina vänners produkter ökar.

I vilket förhållande skall X och Y stå till varandra för att du skall välja (2). Jag gissar att Y måste vara ett ofantligt antal gånger större för att du skall tycka det skulle uppväga din andra väns lidande. Jag tror nog att de flesta upplever saken på ett liknande sätt.

Resonera utifrån en filosofisk inriktning i en fråga som inte per se är liberal. Det blir -> Filosofi med denna.

/mod

Ur ett islamistiskt perspektiv går det väl utmärkt, med tanke på att kriget ersatte en sekulär regim med en islamistisk. Är man shiit kan man kanske tänka sig att detta leder till att fler hamnar i paradiset och att det därmed också ur ett utilistiskt perspektiv var gott.

Vad jag menar med nytta i det här fallet är valdeltagande och rösträtt.
Om fler personer har rätt att rösta på personer som uppfyller deras preferenser, är kriget i så fall rättfärdigat ur ett utilitaristiskt perspektiv?