Citat:
Ursprungligen postat av
Upplyften
Man gillar förståss alla hans dragplåster (Sjunde inseglet,Persona,Sommaren med Monika ....osv)
Efter det jag köpt Studio S -boxen med nästa alla hans filmer, så har man skaffat sig fler favoriter
Det regnar på vår kärek (1946) Oväntad skarp kritik mot ett förstelnat och bedrägligt tjänstemannasverige gentemot ett ungt par som inte hittat sig tillrätta. Den avlutande rättegångscenen är oerhört rolig. Ett positivt slut
En Lektion i kärlek (1954) Största behållningen det äkta paret (Gunnar björnstrand och Eva Dahlbeck) som sliter varandra i stycken med sarkasmer av högsta kvaitet. Mycket sarkastisk humor i hela filmen
Sommarlek (1951) Strålande filmat. Långa tagningar, placering av symbolik här och där. Och en glimrande Maj-Britt nilsson som hittar sin avlidne pojkväns dagbok och minns sommaräventyret i skärgården.
Jungfrukällan - (1960) Filmatisering av 1300-tals balladen "Herr Töres döttrar i vänge" Bergman själv sa om den att vara "en av mina mest skumma filmer"
Jag såg nyligen om den i veckan, efter att inte ha sett den på många år. En intressant detalj är att den bakomliggande legenden, och balladen, är mycket lik en lokal sägen från mina egna hemtrakter i Sunnerbo härad, Småland. I en ödslig, och för moderna människor något svårtillgänglig skog full av små kärr och gölar, ett stenkast öster om den gamla landsvägen Hinneryd-Torpa, finns de så kallade "Systersjöarna".
Sägnen berättar, att tre vikingasöner till den rike bonden Truls i Änga, efter många års äventyr, var på väg till sina hemtrakter lagom till midvinterblotet*. I en allmänningsskog mellan Sunnerborg (en befäst gårdsanläggning varav spår finns än i dag) och Änga mötte de tre vackra flickor, och ovetande om att de var deras egna systrar, våldtog och mördade de dem (då de ej, som balladen beskriver det, ville bliva brödernas
viv), och sänkte ner deras kroppar i ett kärr, efter att först dragit av dem deras fina kläder.
Bröderna fortsatte sin vandring och kom till gården Änga, där deras mor stod ute på gården. De kände inte igen henne, då de skickats bort från hemmet redan som små, och erbjöd henne tre vackra klädnader i utbyte mot sovplats, mat och undfägnad över helgdagarna. Då modern fick se döttrarnas kläder i de främmande männens händer anade hon brottet, och gick och talade om sina misstankar för Truls. Han kom tillstädes och högg ner två av de tre "skogsrövarna" på fläcken. Den tredje skulle han "ha sanningen av". Då den unge mannen talade om att hans fader var Truls i Änga, blev Truls bedrövad, lät slå sig i järn och kastade sig, i den mer kända (och sorgliga) varianten av sägnen , i Stavsjön och dränkte sig. I den andra, mindre kända varianten, gick han "på skogen" som skogsman i sju långa år, tills han hade sonat sitt brott med den utmätta tiden. Då de sju åren gått, brast järnbanden, och Truls var fri.
Men på den plats där systrarna mördades uppstod tre små skogsgölar, sedan dess kallade "Systersjöarna". Om dessa har det sagts att då de förenas till en, skall världen gå under. De två östliga sjöarna har sedan länge (härom skrivs redan på 1880-talet) ha sammanflutit till en.
* En vanlig variant av sägen placerar sägnen i den tidiga kristna tiden, men flera upptecknare menar att den tid som skildras snarare ligger längre tillbaka, i den hedniska tidsåldern, eller åtminstone innan kristendomen helt lyckats uttränga de gamla sedvänjorna.
