Citat:
Ursprungligen postat av
Ajogen
Grundfrågan är ifall Elsa LVUades på korrekta grunder eller ej.
Det var ej. Allt det här andra är en icke fråga.
Det finns inga tecken på osämja mellan föräldrarna. Du försöker bara dra undan fokus och splittra.
Har du inte tänkt på att systemriddarna bara kan bevisa att allt gick rätt till med hjälp av generell lagstiftning och allmänna principer för hur en LVU-process ska gå till enligt gällande regler?
Problemet i det här fallet är att lagar och regler inte följdes. Det är därför det blev en reportageserie i Kaliber. Och det är därför socialsekreterare som själva arbetade i fallet till slut gjorde en Lex Sarah-rapport om sin egen handläggning.
Och när den generella lagstiftningen inte räcker, tar systemriddarna till ett av följande knep. Vi har sett alla i den här tråden:
1. Lagtexten som bevis. “Det står i 21 § LVU.” “Det är gällande rätt.” Att lagen säger hur det ska gå till bevisar inte att det gick till så.
2. Domskälen som bevis. “Allt är tydligt i domslutet.” “Det räcker med domskälen från 2025.” Det som har hänt sedan dess räknas inte.
3. Dimridån. “Vi kan inte veta.” “Vi har inte hela bilden.” Men bara när det talar för föräldrarna. Det som talar emot dem är “faktum” och “tveklöst”.
4. Det omöjliga beviset. “Visa journalen.” “Visa IVO-anmälan.” “Visa vårdplanen för tarmvilan.” Dokument som ingen i tråden har, och som därför aldrig kan visas.
5. Citatet som inte finns. Lilla My: “Kammarrätten prövade det och landade i att mammans påstående inte är trovärdigt. Alls.” Men när man ber om målnummer, sida och de exakta orden, kommer ingenting.
6. Bevisen som “borde ha lagts ut”. Lilla My igen: “Hade det funnits belägg hade mamman lagt ut bevisen för länge sedan.” Hon menar alltså att en mamma borde publicera sitt sjuka barns medicinska journal på nätet för att bli trodd. Och om hon hade gjort det, hade samma systemriddare kallat henne oansvarig.
7. Efterhandskonstruktionen. Lilla My, en gång till: uppgiften om droppet är “en efterhandskonstruktion”. Det bekräftades av Elsas egen läkare, i förhör inför domstol, och lämnades in av socialnämnden själv. Det måste vara den mest misslyckade efterhandskonstruktionen i svensk rättshistoria.
8. Avfärda experten. Granskaren saknar medicinsk kompetens. Lex Sarah-rapporten är bagatellartad. Specialistläkaren är en “kompisdoktor”. Centrum för rättvisa har inte förstått.
9. Byt grund. Först var det misshandel. Sedan rapporteringen av matintaget. Sedan LSS. Sedan fysiologin. Grunden byts ut, men slutsatsen står kvar.
10. Angrip budbäraren. När inget annat fungerar, är den som frågar sjuk, gränslös, AI-styrd, tjatig och saknar probleminsikt.
Gemensamt för alla tio knepen är att de aldrig handlar om vad som faktiskt står i handlingarna. Det är just där systemriddarna inte vill vara.