Dödsstöten för mrkoll,Lexbase och liknade sidor är GDPR

Precis så är det och som du säger så tvivlar jag på att ett sådant fall (begäran om att få ett mejl raderat / dolt från offentlighetsprincipen) har prövats i EU-domstolen. Samtidigt så ser man i ovanstående fall som Willeeso har lagt upp att det som trycks konstant på av domstolen är just relevansen och allmänintresset över sådana uppgifter. Ett enskilt mejl från en privatperson till en myndighet faller nog inte under något allmänintresse om det skulle dras upp till EU-domstolen.

Hur ett sådant fall skulle sedan utveckla sig (skulle mejlet bli raderat, helt enkelt nekas till att lämnas ut eller status quo?) är väl en annan sak. Men jag skulle inte vara så säker på att EU-domstolen skulle döma till fördel av hur det funkar nu.

Ja, en stor fråga för filosoferna rallykalle!

Jag håller med din syn på det hela till 100%! Dock så som allt annat behövs det prövas av EU i domstol vilket kanske inte kommer ske alls eller om en längre tid, svårt att se i kristallkulan.

Vi får vara nöjda med denna (i mina ögon garanterade) vinst för oss integritetsälskare vi vunnit nu tack vare GDPRwarrior!

Jag har läst lite nu, så vart är vi med hela frågan?

Jag tror att konsensus i tråden är att databaserna kommer att ryka, men enbart vänta in IMYs arbete.

Jag har känslan av att IMY:s beslut kan komma att påverka mer än bara rättsdatabaserna. Jag tror (och hoppas) att beslutet i praktiken inte bara kommer sätta stopp för rättsdatabaser, utan även alla andra som säljer folks privata uppgifter (t.ex. bilinnehav, civilstatus, tidigare adress, inkomstuppgifter etc). I det mailsvar jag fått från IMY angående frågan om när beslut kommer verkar de hinta om att deras beslut kommer få en stor påverkan på hur saker och ting ser ut idag.

Det låter ju super bra allt! Tack för att du delade med dig av det!

"https://www.na.se/orebro/begart-handlingar-jobb-for-30-personer/"

"
Begärt handlingar – jobb för 30 personer

30 personer på Örebro kommun har jobbat flera timmar om dagen med att plocka fram handlingar som en mejlare har begärt ut, enligt rättigheter i grundlagen. Andra arbetsuppgifter fick stå på vänt. Nu har kommunen tvingats dra i bromsen.

Att få tillgång till offentliga handlingar är en grundlagsskyddad rättighet. Men Örebro kommun har fått bromsa in farten i att skyndsamt lämna ut dem efter att det har strömmat in önskemål om att få ta del av stora mängder.

– Det är som en belastningsattack egentligen. Men allt är lagmässigt tillåtet, säger Erik Blohm, förvaltningsdirektör för bland annat bygg- och stadsbyggnadsförvaltningen.

Förvaltningen fick i augusti och början av september ta emot begäran, undertecknat av en firma, om att få handlingar kring vissa områden i kommunen. Det handlade bland annat om miljötekniska undersökningar, deponier och fyllnadsmassor, fastighetsöverlåtelser, markanvisningar, politiska beslut och arkivhandlingar under flera decennier.

Begäran var så omfattande att runt 30 medarbetare arbetade mellan en och fem timmar om dagen med att ta fram handlingarna under tio dagar i september. Efter att ha lämnat ut handlingar kom snart ett nytt mejl.

– Svaren var tydligt AI-genererade. Det kändes som att det inte alltid låg en person bakom, säger Erik Blohm.

Det tidskrävande arbetet gick ut över andra, myndighetsutövande, arbetsuppgifter.

– På miljöområdet och centrala funktioner fanns det medarbetare som bara arbetade med det här.

Till exempel miljötillsyn fick då stå tillbaka.

Kommunen drog i bromsen och sedan den 11 september erbjuder man den som begärt handlingarna att ta del av dem på plats, för att därefter kunna begära ut ytterligare handlingar. Ingen har dock dykt upp och sedan i mitten av september är arbetet med att ta fram handlingar satt på paus i väntan på det.

Hur rimmar det med att det är en grundlagsskyddad rättighet att ta del av offentliga handlingar?

– Våra jurister har bedömt att det är det, säger Erik Blohm.

Också andra förvaltningar, som teknik- och serviceförvaltningen och kommunledningsförvaltningen, har fått begäran om handlingar av liknande omfattning.

– Vi fortsätter att lämna ut handlingar i rimlig takt och ändå klara vårt grunduppdrag, men det kan ta lite längre tid att få ut handlingar, säger Erik Blohm.

De behöver också se till att medarbetarna har en rimlig arbetsbelastning.

Även om Erik Blohm säger att det upplevs som en överbelastningsattack vet kommunen inte om det handlar om det.

– I samråd med säkerhetsavdelningen har vi beslutat att inte polisanmäla det. Det är ingen säkerhetsrisk att lämna ut handlingarna, säger Erik Blohm.
"

Alltså tydligen kan offentliga myndigheter sluta dela uppgifter via mail. Tyvärr görs detta bara när det blir extra jobb för de, men inte när den personliga integriteten av individer skadas. Och här visas det dessutom i praktiken att Lexbase nissen Gunnar hade helt fel vad som gäller extra jobbet oxh utgifter för myndigheterna, då dessa helt enkelt, kan kräva att en person tar del av materialet på plats.

Precis så det ska fungera.
Vill man ha en FUP eller en dom då får man snällt traska iväg till rätten, betala papperskostnaden (4 kr s/v 6 kr färg) och en administrations avgift på 25-75 kronor eller mer.

Chefade jag myndighet skulle jag gjort det direkt. Man borde kunna avskeda rejält med personal eller faktiskt kunna omställa dom till att vara medborgarna behjälpliga med frågor.

Så det är bara att hämta ut folkbokföringen... Sätt in ett par miljoner kronor på skatteverkets konto och ta med dig gaffeltrucken om ett par veckor.

Det står att just handlingar som finns på dator, skall erbjudas utskrift. Ordagrant i tryckfrihetsförordningen.

Jag undrar vilka det var som började med det här att myndigheterna ska sätta upp en massa dyr infrastruktur så det enkelt läcker sina register till privata företag?

VAR DET JUDARNA!?

Jag har en fråga till er kunniga i tråden:

Ponera att Lexbase, Krimfup och liknande tjänster försvinner - vad händer då med Verifiera, 2Secure, DISA? Kommer dessa fortfarande få lämna ut personuppgifter på samma sätt? Kommer de få juridiska begränsningar i framtiden?


Jag hoppas det.

Skillnad på bakgrundskontroller och söktjänster/databaser. Regeringen har däremot tillsatt en utredning gällande bakgrundskontroller.

Det finns dock inget undantag för privata bolag att ha t.ex. brottsregister för att kunna göra bakgrundskontroller.

Det finns vissa undantag för t.ex. finanssektorn och försäkringssektorn. Dessa behöver dock tillstånd från IMY,
När det gäller generella undantag så gäller de t.ex. forskning och journalistik.
Det är heller inte applicerbart.

Det fungerar heller inte som rekryteringsbolag har börjat med att man "samtycker" till att de behandlar t.ex. domar i och med att man ansöker om jobbet.
Denna typ av samtycke anses av Europeiska dataskyddsstyrelsen (EDPB) och IMY inte utgöra faktiskt samtycke eftersom maktobalansen är för stor.


Det lagliga sättet att runda det hela på är att arbetsgivare återgår till det som man gjorde förr. Dvs man begär att den jobbsökande tar med sig fullständigt utdrag ur belastningsregistret till sin intervju och där tittar de bara på ditt utdrag utan att lagra eller behandla uppgifterna.
Då gäller inte GDPR alls.