Dödsstöten för mrkoll,Lexbase och liknade sidor är GDPR

Nej, jag tror inte det har hållits någon huvudförhandling. Vad har du för belägg för det? Det vore helt upp och ner-vända världen om det hade gjorts så.

Det heter muntlig förberedelse, och dess innehåll är rätt så formaliserat, yttranden efter förhandsavgörandet har gjorts skriftligt.

Däremot kan det absolut varit så att båda parter tyckte att det kan avgöras på handlingarna utan huvudförhandling.

Efter att ha kollat runt lite så märker jag att jag kanske missförstått. Jag trodde nämligen att huvudförhandling redan hölls och sedan begärde man ett förhandsavgörande. Men det verkar som att huvudförhandling hålls efter förhandsavgörandet. Isåfall kan det ta som du var inne på sin tid tills huvudförhandlingen.

Man kan tänka sig att parterna framfört att målet kan avgöras på handlingarna, utan något mer sammanträde, jag tycker mig ha läst något i den stilen i tråden. Men ta det för vad det är, en vag ihågkommelse.

Jag jobbar dagligen med detta, så jo, jag vet vad jag pratar om.

Exempel: Någon mailar till en myndighet. Mailet innehåller personuppgifter. Inkommet mail blir en offentlig handling.
Inskickaren begär sedan att handlingen raderas med hänvisning till GDPR.
Offentlighetsprincipen (en del av Svensk grundlag) hindrar myndigheten från att radera mailet.

Så jo, Offentlighetsprincipen trumfar GDPR i detta fall.

Exempel:
En person kan normalt inte hindra en domstol från att lämna ut en offentlig dom genom att åberopa GDPR och ”rätten att bli glömd”.

Personen har rätt att begära radering av sina personuppgifter, men det innebär inte att domstolen måste tillmötesgå begäran.
Ett konkret exempel
Anta att en person döms för ett brott 2015. År 2026 anser personen att domen förstör möjligheterna att få arbete och vill därför att den inte längre ska kunna lämnas ut.

Personen kontaktar tingsrätten och hänvisar till artikel 17 i GDPR.

Tingsrätten kan då inte sekretessbelägga domen enbart för att personen begär det. Domstolen måste tillämpa offentlighets- och sekretesslagstiftningen. Om domen är offentlig ska den lämnas ut även om personen motsätter sig det.

Kan hända att det avgörs på handlingar som redan inkommit. Dock tror jag lexbase kommer försöka dra ut på det så mycket som de bara kan.

Detta betyder ju dock inte att svensk lag och offentlighetsprincipen trumfar EU förordningar.

EU lag är lex superior och står över alla nationella lagar inklusive grundlagar vid konflikt. Med andra ord offentlighetsprincipen trumfar inte GDPR.

Dock så kanske det inte är någon konflikt just nu med offentlighetsprincipen, eller så är det de men det skulle behöva prövas i domstol för prejudikat.

Med dina påståenden skulle då domstolarna i Sverige nu skita totalt i GDPR och inte neka databaserna att få ut domar överhuvudtaget då utgivningsbevis står över GDPR. Det trodde man ju tills man inte trodde det.

Du kan ju se EUs direkta effekt också genom att domstolarna måste döma enligt EU även om Sverige inte ändrar på grundlagarna på 5 år.

Nu blev detta långt men någon som jobbar dagligen med detta borde ju förstå skillnaden.

Vidare så är det skillnad på lämna ut uppgifter på begäran direkt till en person som efterfrågar, och publicera / sökbar databas för hela befolkningen.

Eller så är det inte skillnad, kanske egentligen skall vara så extremt att man inte "ens" kan begära ut det den vägen, exempelvis kontakta en tingsrätt, skatteverket, dyl.

Förhandsavgörande begärs under en huvudförhandling, inte efter eller innan.

Det är felaktigt, förhandsavgörande kan begäras innan. Det är vanligt att domstolen tar beslut i tvistemål innan en huvudförhandling, en part kan t ex begära att målet ska avvisas på olika grunder (t ex EU-rättsliga), eller att det (exempelvis) ska handläggas som ett tryckfrihetsmål (om GDPR inte är tillämpligt), vilket får en massa konsekvenser som domstolen behöver ta ställning till långt innan en huvudförhandling.

Det beror inte på att någon svensk lag står över GDPR, det beror på att GDPR inte omfattar allt. GDPR omfattar t.ex. inte polisens arbete för utredning, förebyggande och lagförande verksamhet.
Samma sak gäller t.ex. domar hos domstolar och brottsregister. De är i många fall undantagna GDPR, de står inte över.
Det är alltså GDRP självt som säger att det får föras brottsregister utan samtycke och att rätten att bli glömd inte gäller för en dom i en domstol.

Jag vill i synnerhet hänvisa till följande rättspraxis:
EU-domstolens praxis:

Mål C-199/24 (Legal Newsdesk Sweden / Lexbase): EU-domstolen har uttryckligen prövat just Lexbase verksamhet och slagit fast att ett frivilligt utgivningsbevis inte utgör ett generellt undantag från GDPR. För att medieundantaget i artikel 85.2 GDPR ska gälla krävs genuint journalistiska ändamål med en faktisk redaktionell granskning och pressetisk bedömning i det enskilda fallet, inte enbart kommersiell återpublicering av brottmålsdata.

Mål C-439/19 (Latvijas Republikas Saeima): EU-domstolen slog fast att offentliggörande och tillhandahållande av personuppgifter om brottmålsdomar till allmänheten utgör ett mycket allvarligt intrång i privatlivet. Allmänhetens tillgång till sådana uppgifter måste vara strikt proportionerlig och kan inte ske oinskränkt.

Mål C-740/22 (Endemol Shine Finland): Domstolen klargjorde att spridning och utlämnande av brottmålsdomar till kommersiella aktörer eller allmänheten utan visat särskilt intresse strider mot GDPR (artikel 10).

Mål C-73/07 (Satakunnan Markkinapörssi Oy och Satamedia Oy): EU-domstolen klargjorde gränserna för vad som utgör journalistisk verksamhet vid storskalig spridning av offentliga personuppgifter.

Europadomstolens (EGCHR) praxis:

Hurbain v. Belgium (Ansökan nr 57292/16, dom den 4 juli 2023): Europadomstolens stora kammare (Grand Chamber) slog fast att krav på anonymisering eller avindexering i digitala pressarkiv inte utgör ett otillåtet intrång i yttrandefriheten (Artikel 10 EKMR). Domstolen underströk "rätten att bli glömd" och vägde tidsaspekten samt den fortsatta skadan för individen mot allmänintresset.

Satakunnan Markkinapörssi Oy and Satamedia Oy v. Finland (Ansökan nr 931/13, dom den 27 juni 2017): Europadomstolen fastslog att storskalig publicering av personuppgifter från offentliga register i kommersiellt syfte inte åtnjuter samma starka skydd under Artikel 10 som traditonell granskande journalistik.

Så med det sagt finns det en gedigen europarättslig praxis som faller ut för den enskildes förmån.

OsL trumfar inte GDPR. EU-domstolen har flera gånger slagit fast att en förordning och en primärakt trumfar medlemsstaternas grundlagar. Om du vill kan jag hänvisa till hur många domar som helst från domstolen.

Dessutom: Jag vill i synnerhet hänvisa till följande rättspraxis:
EU-domstolens praxis:

Mål C-199/24 (Legal Newsdesk Sweden / Lexbase): EU-domstolen har uttryckligen prövat just Lexbase verksamhet och slagit fast att ett frivilligt utgivningsbevis inte utgör ett generellt undantag från GDPR. För att medieundantaget i artikel 85.2 GDPR ska gälla krävs genuint journalistiska ändamål med en faktisk redaktionell granskning och pressetisk bedömning i det enskilda fallet, inte enbart kommersiell återpublicering av brottmålsdata.

Mål C-439/19 (Latvijas Republikas Saeima): EU-domstolen slog fast att offentliggörande och tillhandahållande av personuppgifter om brottmålsdomar till allmänheten utgör ett mycket allvarligt intrång i privatlivet. Allmänhetens tillgång till sådana uppgifter måste vara strikt proportionerlig och kan inte ske oinskränkt.

Mål C-740/22 (Endemol Shine Finland): Domstolen klargjorde att spridning och utlämnande av brottmålsdomar till kommersiella aktörer eller allmänheten utan visat särskilt intresse strider mot GDPR (artikel 10).