Citat:
Ursprungligen postat av
Merwinna
Det här är sant. Jag känner faktiskt personligen människor som inte skaffade det antal barn som de egentligen ville ha, p.g.a. att de blivit indragna i helt obefogade socutredningar. (Någon som hyste agg till föräldrarna anmälde av illvilja, sedan tände soctanterna på alla cylindrar och släppte inte taget om familjen i åratal, allting vändes emot dem o.s.v..) För de vågade inte ta risken att socialen skulle inleda ett ärende igen, om de fick information om att familjen hade skaffat ett barn till.
Tycker de/ni ska samla ihop andra i samma situation och göra ett öppet, offentligt upprop till regeringen. Regeringen vill inget hellre än att folk ska skaffa barn och hittar på irrelevanta förslag som förskola från 6 månaders ålder och ok att gå till frisören när barnen är där.
Är det nåt jag hör från föräldrar i Sverige, Holland och från Expats så är det att föräldrar vill ha:
A: Mer tid med sina barn, inte mindre. 3 års föräldraledighet hade varit mer attraktivt än 6 månader.
B: slippa bli vettlöst kritiserade och dömda och bedömda från alla håll och kanter. Just samhällets institutioner och barnfientligheten i samhället och på nätet tillsammans förstör det fina och meningsfulla i att bli föräldrar.
Citat:
Ursprungligen postat av
argaangelica
Barnet kan ju ha självupplevda trauman och söker efter att klä dom i ord och bild, varför annars låna just den boken, det finns andra böcker som är mer lämpliga. Vaket och bra av att orosanmäla då utredningen kanske visar att det förekommit övergrepp i hemmet, nu får isf barnet hjälp.
Är du helt körd i huvudet?! Barn är människor, inte dockor. I 10-årsåldern har redan nyfikenheten på sex och kärlek väckts. Det är NORMALT. Vad fan gjorde du i din barndom? Låg som ett hjärndött kolli och lydde order? Det är inte det nornala för en barndom. Jag har inga trauman och både jag och mina bästisar smygläste böcker med sexskildringar i skolbiblioteket som hemma hos en kompis. Killarna hade porrtidningar i en koja.
Är du så stendöd inuti att du glömt hur det var att växa upp?
Citat:
Ursprungligen postat av
AlanGarner
Sverige har blivit ett sådant angivarsamhälle. Man får se sig över axeln hela tiden så att man inte kliver utanför ramen det minsta.
Sen kanske barn inte ska få låna och läsa exakt vilka böcker som helst, men det är förälderns bedömning och inte bibliotekstanten.
”Känner man oro ska man anmäla det”, säger enhetschefen på biblioteket. Nej, folk kan känna oro därför att de har en egen ångestproblematik som inte ska drabba boklånande barn.
Bibliotekstanten på 34 år som redan ser ut som 64 kan för fan invända där och då isåfall. Sen prata med sin chef om att censurera barnavdelningen. Det är för helvete deras egna böcker. Problemet idag är dessutom att barn inte läser böcker så nu har den kattägande femceln förstört ett barns läsglädje.
Citat:
Ursprungligen postat av
lagomtillalla
Såhär: Alla orosanmälningar leder inte till att socialtjänsten "inleder utredning". Det är om en utredning inleds det blir lite av en process.
Hade jag fått in något sånt här som handläggare, hade jag
1) Öppnat ett ärende om inkommen anmälan. Kontaktat anmälaren (om den inte är anonym) och frågat vad oron faktiskt är. Om det bara är ett boklån och oron bara är innehållet i boken, hade jag
2) Ringt eller skickat ett brev till VH, informerat om att det har kommit in en orosanmälan kring att barnet lånat bok X. Om inte föräldern säger något jääääävligt konstigt där på telefon, hade nästa steg varit att
3) Informera om att vi ej kommer inleda utredning och frågat om vh undrar om något och ev. tipsat om någon frivillig stöd grej om VH trycker det är svårt att prata om det med barnet.
4) Sedan hade jag stängt ärendet med beslut om att ej inleda utredning.
Så om inget annat konstigt framkommer i informationssamlandet, inleder man inte något och det hela är över i princip samma dag som det kommer till soc. Det kommer massor med oro som inte leder till ett enda något. Det är bättre att det anmäls för mycket, än för lite, aka att situationer där barn far illa inte kommer till myndigheter.
Min pappas kompis gick precis i pension från att ha varit enhetschef på Socialtjänsten. Ni ska kalla alla till ett fysiskt möte och avgöra på plats. Men myndigheten har ju visat sig vara rena lekstugan där kvinnor leker med makten hur som helst, det har man fått veta nu tack vare alla fall i Örebro, Skaraborg, Säffle, Helsingborg, Norrköping osv.
Du har helt fel. Ni fångar ju inte upp de barn som behöver akut hjälp och du vet lika bra som jag att detta barn INTE är ett sånt barn. Du skriver ju själv att du hade struntat i regeln att ens träffas fysiskt och skrivit av det över telefon.
Hur är det då för de utsatta barnens bästa som svävar i livsfara, torteras, svälts, vägras kärlek och värdighet, att du dränks i idiot-tips om att ett barn lånat "fel" bok på biblioteket, att ett annat hade ett gosedjur på bussen, att ett tredje fått vara uppe till kl 21 en onsdag osv? Att du är upptagen med att ringa runt och förstöra föräldrars tillit till samhället dagarna i ända medans barnen som mördas av sina pappor, får sina kaniner ihjälstampade, tvingas se på när pappa torterar mamma osv. INTE får er hjälp då ni måste plöja igenom trams du ser direkt är idiot-anmälningar?!