Tråden om Christer Pettersson

Ja, det är svårt för mig att säga emot.
Hon talar också om en yta för vilken utgången hade blivit densamma.
Och det är väl just det här med ytan som gör att jag inte ser det som nödvändigt att GM behöver vara så "professionell".
Eller hade gärningsmannen kunskaper om "denna yta"?

Jag har ingen aning, men anser ändå att "frågan kan diskuteras".

Idag hade det troligen bedömts som mord, men brottet var utfört i affekt och inte överlagt.

Att detta skulle vara ett skäl till att vederbörande inte kunde begå överlagt mord är ologiskt. Om något ökar sannolikheten för att brottslingen också kunde begå ett sådant mord om han redan haft död på en människa.

Christer Petterssons motiv var inget konstigt eller ovanligt hos hans typ av GM. Det handlade om ett starkt samhällshat som Palme fick stå som symbol för. Ett av de vanligaste och mest plausibla motiv som finns när det gäller politiska mord utförda av ensamagerande

Du bygger en halmgubbe med hjälp av en återgivning av Fylkings ord. Det handlar inte om att CP agerade på uppdrag av Tingström som han var tvungen att utföra som dennes verktyg. Tingström må kanske ha inbillat sig det, men det handlar om påverkan från Tingström och ett gemensamt samhällshat.

Allt det här kan inte komma som en förvåning för dig då vi diskuterat det utförligt tidigare i tråden och du väl vet vad mitt påstående om motiv går ut på.

Vad gäller vittnespsykologin så får du gärna citera vad i texten du menar stöder din uppfattning.

Så ska vi lita på Fylking? Eller inte?
Det var du som drog upp honom som ett slags belägg.

"han agerar snabbt och kyligt och gör inga misstag" = missar ett vittne (och lämnar) på en meters avstånd.

Det är ju precis tvärtom vad de säger. FBI har fel och du har rätt.

Impulsstyrd? Han är beväpnad vart han än går.

Obegripligt! Vem gick beväpnad vart han än gick?

Intressant att läsa Gunnar Walls recensioner av Kangers senaste bok. Kanger försöker fortfarande piska igång den döda hästen. För mig är fallet CP intressant genom att den illustrerar ett skov i den svenska rättsapparaten. Vittnen som tubbas att ge svar som passar utredarna. Åklagare som ljuger i rätten. Och till råga på allt högt uppsatta politiker som kväljer dom (t o m regeringschef) och hävdar att pundaren från Rotebro var mördaren.

Ja och det här har diskuterats sedan år 1989. Märkligt att det finns personer som fortfarande hävdar att inget i vittnespsykologin motsäger Lisbets felaktiga utpekande av CP.

Det blir tjatigt att diskutera samma saker tusentals ggr.

Mycket tyder också på att Lisbet inte ens såg gm ansikte/utseende- en blick och ett ansikte växte fram med tiden. Dagen efter mordet dvs 1 mars 1986 sade Lisbet i det första riktiga polisförhöret att hon bara såg gm snett bakifrån springa in i gränden.

Lisbet blev svårt chockad och hysterisk m.m. på mordplatsen. Hon blandade ihop sina intryck t ex blev sannolikt vittnet Anders B klädsel och kanske även vittnet Lars J klädsel med gm klädsel.

Dessutom var förloppet snabbt, det var mörkt, tog lång tid från mordet till konfrontationen (2 år, 9 månader), Lisbet fick förhandsinformation att den misstänkte var alkoholist/missbrukare och CP var den ende missbrukaren i konfrontationsgruppen, var ett motljus från Dekorimafönstret som gjorde det svårt om inte omöjligt att se detaljer av ett ansikte enligt hovrätten 1989 m.m.

https://www.mhskanland.net/page47/page39/page39.html

Huvudvittnets identifiering av Christer Pettersson i Palme-målet – en vittnespsykologisk analys

av Astrid Holgerson

I vår vittnespsykologiska rapportserie vid institutionen har vi nu givit ut min utredning rörande Lisbet Palmes utpekande av Christer Pettersson. Detta skall förhoppningsvis bidra till att korrigera felaktiga uppgifter och spekulationer om vad den vittnespsykologiska utredningen innehåller. Det handlar inte om ett godtyckligt psykologiserande eller om fru Palmes trovärdighet. Det handlar om en systematisk kronologisk analys av de faktiskt föreliggande skriftliga polisprotokollen från förhören med fru Palme, vilka ingick i förundersökningen mot Christer Pettersson. Analysen visar mot bakgrund av redovisad vetenskaplig och erfarenhetsmässig kunskap (internationell forskning + Devlin-rapporten) att Lisbet Palmes utpekande av Christer Pettersson inte kan bedömas som tillförlitligt.

Den vittnespsykologiska analysen av de ursprungligen faktiskt noterade uppgifterna från Lisbet Palme är lika giltig i dag som då den genomfördes för 9 år sedan. Den utgör den oundvikliga utgångspunkten för bedömning av Lisbet Palmes senare tillkommande vittnesmål.

Minnesforskaren S-Å Christiansons påstående att det finns ny forskning om traumatiska minnen som skulle kunna motsäga resultatet av den vittnespsykologiska analysen är inte korrekt. Däremot finns det i dag inom psykologin mycken vetenskapligt belagd kunskap om att – och på vilka sätt – felaktiga vittnesmål och även 'falska minnen' kan uppstå. Vi vet att vi i "traumatiska" situationer är sämre iakttagare av perifera detaljer (exempelvis utseende). Spekulationerna om att tillförlitliga ("genuina") minnen av sådana detaljer skulle kunna "plockas fram" en tid efter den "traumatiska" händelsen har inte bekräftats i någon vetenskapligt tillförlitlig studie. Dessutom är det givetvis orimligt att spekulera i att Lisbet Palme så smånigom kan ha fått fram en "genuin" minnesbild av detaljer i ETT ANSIKTE HON EJ HAFT MØJLIGHET ATT SE ("snett bakifrån såg hon hur en man sprang in på Tunnelgatan").

https://magasinetfilter.se/kommentar/hans-gunnar-axberger-statsministermordet-christer-pettersson/

2020 formulerade en expertgrupp inom the American Psychological Association nio rekommendationer för hur vittneskonfrontationer bör genomföras. Att polisen har brutit mot en av rekommendationerna räcker för att en av rätten inkallad vittnespsykolog ska kunna ifrågasätta ett utpekande på proceduriella grunder.

https://www.svt.se/nyheter/granskning/ug/har-ar-svagheterna-i-vittnesmalen-mot-christer-pettersson

Sex vittnen pekade ut Christer Pettersson i närheten av platsen där statsminister Olof Palme mördades. Men det finns svagheter i samtliga vittnesmål, visar Uppdrag gransknings genomgång.

Innan konfrontationen hade Lisbet Palme fått veta av en åklagare att den misstänkte var en alkoholiserad våldsman. Christer Pettersson var den enda missbrukaren vid konfrontationen. De andra elva, de så kallade figuranterna, var anställda hos polisen.

– När man ger personer den bakgrundsinformationen, att den misstänkte är missbrukare, då pekar ungefär åtta av tio ut Christer Pettersson. Man har gjort test i efterhand och sett att om man har den bakgrundsinformationen, och den hade Lisbet Palme, då är ett utpekande inte värt någonting, säger Pär-Anders Granhag, en av Sveriges främsta experter på förhörsteknik.

https://yle.fi/a/7-1376166

https://yle.fi/a/7-1468597

(FB) Tråden om Christer Pettersson

(FB) Skandiamannen

(FB) Tråden om Christer Andersson

Välkommet inlägg.
Tack för att du orkade lägga in länkarna.
I praktiken kanske det inte är realistiskt att följa samtliga riktlinjer i en utredning (dubbel blind t ex) men i Crilles fall blev precis allt fel.

Vad gäller psykologisk expertis ska noteras att åklagarsiidans vittne prof Nilsson svarade på frågor han fått i förväg om minnets funktion i allmänhet. Mycket lite med bäring på Lisbets vittnesmål.

Det finns inga skäl till att inte lita på Fylking. Att han skulle hittat på att han umgicks nära med CP under många år är helt osannolikt.

Att försöka hänga upp trovärdighet på ett ord som reportern kan ha valt och inte på en sammanhållen berättelse om vad Fylking verkligen avser är undermåligt resonerat.

Att bete sig som att ”jag hittade ett faktafel o något någon sa, denne är därför helt opålitligt” är barnsligt och löjeväckande. Att du inte skäms för att lägga fram något så dumt.

CP mördade Palme pga det samhällshat han delade med Tingström, om han gjorde det. Vad Fylking ment med förlängd arm får du fråga honom. Så vitt jag vet menar inte heller han att CP agerade som en lejd mördare utan egen vilja.

Astrid Holgersson övertolkade och missförstod det första förhöret. Lisbet var tydlig med att hennes uppfattning från början var att hon såg den person hon senare förstod var GM.

Teorin att hon förväxlade mördaren med Anders Björkman håller inte. Det är ren spekulation och hennes beskrivning av mördaren skiljer dig mycket från AB: s signalement.

Nu tror jag inte att journalisten lade orden i Fylkings mun och det är fullt möjligt att Crille la fram en slags bekännelse för honom. Det som gör Fylking oseriös är att han följer Expressens vanliga devis "kolla aldrig en bra story"
Varför öht dra fram Tingström i sammanhanget om han inte följde upp det? Crille hade ju tagit avstånd från honom decennier tidigare. Varför inte använda den påstådda vänskapen till att pejla motiven?
Grät han när hörde om mordet? Varför skriva i kondoleansboken? Osv osv

Jag förstår inte riktigt vad den här "vänskapen" skulle bestå av. Ringe CP till Fylking om kvällarna och lättade hjärtat? Var de ute på promenader och tog en fika ibland?

Jag har liksom väldigt svårt att se att de skulle kunna ha en vänskap värd namnet.