Forskarförslag för att öka barnafödandet "kan uppfattas som radikalt".

Ditt svar är bara en maxim, inte en observation. Min fråga rör sig kring dina observationer av omvärlden. Inte kring vilka påståenden du rabblar i ditt eget huvud innan du somnar på kvällarna.

Vad i din omvärld du har observerat som får dig att tro att abortförbud "skapar föräldrar som faktiskt vill ha och som älskar sina barn"?

Nej. Det gör det inte. Abortförbud skapar situationer där folk som inte vill/kan ha barn, ändå måste ta hand om barn. Abort och preventivmedel skapar föräldrar som vill ha barn, eftersom de då verkligen har valt att bli föräldrar.

Vet du ens vad spädbarnsdöd är? Verkar inte så. Och det beror inte på att folk "knullar på fyllan". Man vet inte med säkerhet orsaken till plötslig spädbarnsdöd. Men finns olika teorier.

Jag vet inte var jag står i denna fråga riktigt, men hur har de råd med barn i Indien och Liberia men inte här för att föräldrarförsäkringen minskade något?

Exakt vad jag säger. Folk som inte vill ha barn skaffar barn.


En teori kanske är oskyddat sex? Hmm ..

Vid abortförbud blir det så ja, att folk som inte vill ha barn ändå tvingas bli föräldrar om oönskad graviditet har uppstått.

Läs på om vad plötslig spädbarnsdöd är för något, du tycks inte veta vad det är för något. Plötslig spädbarnsdöd har ökat I de delstater av USA där det råder abortförbud. Eftersom bebisar numera föds med medfödda sjukdomar etc. Som gör att de dör som spädbarn. innan abortförbudet hade det troligtvis blivit abort istället.

Så vid ej abortförbud får fler som verkligen vill ha barn - faktiskt barn. Det är det du säger?

Så påtända jävlar som knullar oskyddat skiten ur varandra?

Jag tror absolut att mer avlastning skulle få folk att - kanske inte välja mellan att skaffa barn överhuvudtaget och att inte skaffa barn alls, för det beslutet sitter djupare - men att skaffa kanske ett eller två barn mer än vad det hade blivit annars. Särskilt att gå från två till tre barn, för det är den stora flaskhalsen för de flesta, jättemånga par skulle "egentligen" vilja ha ett tredje barn men avstår när de har räknat ihop alla för- och nackdelar. Det är där reformer kan få dem över gränsen.

Alla som har haft småbarn vet hur jobbigt livspusslet är, i och med att man aldrig kan lämna ett barn ensamt, samtidigt som det finns ställen dit man inte kan eller bör ta dem med. Därför kan det bli omöjligt att t.ex. gå till frissan, gå till tandläkaren, träna eller utöva någon sport eller hobby, gå på en öppen föreläsning, träffa en kompis på ett fik. Särskilt om man är ensamstående såklart, men även för ett par sammanboende föräldrar kan det vara svårt. Då kan de där extra dagistimmarna vara en stor hjälp.

Det finns en oginhet hos dagispersonalen idag, de tror att de har ett uppdrag att vakta över vad föräldrarna gör. Ibland blir det absurt, jag har hört saker som att dagisfröken säger "Varför har du inte väskan med dig? Du har väl inte varit hemma efter universitetet?" eller "Var har du varit, du kommer inte från busshållplatsen som du brukar, den ligger ju åt DET hållet!" I fortsättningen sitter föräldern ändå hemma och pluggar efter universitetet, men tar alltid med sig väskan - fylld med böcker - och går en omväg till dagis så att det ska se ut som om hon/han kommer direkt från busshållplatsen... Bara att slippa sådant..!

Sedan tycker jag att man även ska diskutera, om det är bra för barnen att vara på dagis så mycket. Kanske skulle en barnflicka som hämtade barnen klockan tre och tog hand om dem i hemmet, där det är lugnare, och samtidigt förberedde middagen tills barnets föräldrar kommer hem från jobbet, vara en bättre lösning?

Sedan tror jag även på hemmafruarnas återkomst, och deltidsarbetande mammor, som lösning på problemet med livspusslet. Men observera att även en deltidsarbetande mamma kan vilja ha barnen på dagis ett par, tre extra timmar någon gång i veckan, för att göra ovan nämnda saker i fred (gå till frissan, träna, träffa en kompis...), och det tycker jag att vi kan unna henne i så fall! Hennes barn kommer ju ändå att vara på dagiset mycket färre timmar än heltidsarbetande mammors.

Ja, det är väl rätt logiskt och självklart?

Vill ett par inte ha barn, så skyddar de sig.

Och de par som vill ha barn, kommer varken ta p-medel eller göra abort. Utan kommer föda barn, ned glädje och kärlek!

Jag är kanske en gammal dinosaurie uppvuxen med en mor som var hemmafru och en far som tjänade tillräckligt för att hålla oss med villa och bil. Men jag kommer väl ihåg trots den tid som förflutit hur grannkärringarna satt i ändlösa kaffemöten i något av radhuslängans kök och hur jag följde med till frissan och genomled vad som kändes som eonlånga sessioner av damtidningar, skvaller och tråkigheter.
Det här med att man måste göra saker i ensamhet, utan närvaro av sina barn, är ett nytt påfund. Jag är osäker på om det underlättar barnskaffandet.

Jag ställde fyra frågor och du gav ett svar: "staten ska göra det".

Tolkar det som svar på den första frågan, dvs "vem ska illegalisera feminism".
Okej, staten ska alltså stifta lag som "förbjuder feminism". Och hur ska denna lag se ut, tänker du dig? Ska det vara förbjudet att bilda föreningar för bara kvinnor? Ska det vara förbjudet att bedriva utbildning om kvinnliga preventivmedel? Ska det vara förbjudet att äga böcker av Simone de Beauvoir? Ska det vara förbjudet att skriva i sin dagbok att man är feminist? Eller att säga att man är feminism på offentlig plats?

Beskriv lagstiftningen du vill ha.

Här kommer det tre frågor du inte besvarade en fjärde gång:



Vilka kristna värderingar?



Brott kan inte illegaliseras, eftersom ett brott redan är illegalt. Definitionen av ett brott är att det inte är tillåtet enligt lag. Så vad är det du egentligen vill "illegalisera"?



"Utgå från Bibeln" i vad? Matematikundervisning? Mödravård? Kärnkraftverksbygge?

Om det är en generell sanningsenlig princip vad får dig då inte att tro jag tillhör dem generella?

Din tur svara på min fråga.

Jag har inte frågat dig om vilka principer du lever efter, utan om observationer av omvärlden.