Regeringsbildningen och talmansrundorna efter valet 2026

Tror inte det går att få till en majoritetsregering.

Tror inte att en majoritet skulle rösta nej till Ebba Busch som statsminister.

Hennes flörtande med Magda är omvittnat. ETR såg rätt harmonisk ut efter bastubadet och ETR vill ha mittenpolitik och har, liksom Magda, uttalat sig positivt om KD.

I det läge vi är i nu vore det föga troligt om nån från Tidö skulle rösta nej.

Alltså: En enpartiregering med KD med hoppande majoriteter i ett mycket prekärt läge.

Om S släpper sina linjer mot SD?
S
SD
KD
183 mandat

Allvarligt. Bara kolla detta val. Alla partier gick fram och ökade sitt väljarstöd förutom S och SD.

Alltså även ett parti med manlig partiledare backade samt L, KD, V, C ökade med kvinnliga partiledare. Det har uppenbart inte med kön på partiledaren att göra om ett parti backar eller ökar.

Däremot är jag öppen för tanken att kvinnor och män gärna röstar på partier med partiledare av väljarens kön, men det är inte en fast åsikt jag har. Vilket gör att det kan vara fördelaktigt för partier som SD och M att ha manliga partiledare och S och V att ha kvinnliga. Men minst ett parti på högersidan borde jobba mer med frågor som lockar kvinnliga väljare och ha kvinnlig partiledare för att öka andelen kvinnliga väljare. Där gjorde Ebba ett bra jobb under valrörelsen med höger med hjärta. Samt samma sak men motsatsen på den röd gröna sidan. Det behövs even ett "mannligt" parti där.

Precis. Handlingsutrymmet för S skulle bli väldigt brett om de inte hade några röda linjer alls. Tyvärr kommer det nog att dröja innan de sänker garden mot SD.

Att det finns usla manliga partiledare är väl inte ett bevis på att kvinnliga är bra. Löfven var naturligtvis usel men S har även Göran Persson t.ex som var bra (på sitt sätt).

Att Maggan är usel har bara indirekt att göra med att hon är kvinna. För partiledare i Sverige kvoteras in sedan 20 år och kvotering innebär att man väljer kön före kvalitet och det är därför kvinnliga partiledare fungerar illa: de valdes för sitt kön. Inte för att kvinnor i allmänhet fungerar illa utan för att de valdes som kvinnor. All kvotering ger sämre resultat.

Att SD inte når så många kvinnor i valet beror naturligtvis på att de har en manlig utstrålning t.ex genom att nästan alla som pratar för dem i TV är män. Det går inte heller att trolla bort att SD driver frågor som mest är manliga och som t.o.m. motarbetar vanliga kvinnliga mål t.ex att ta hand om andra människor.

Jag håller med om att SD bör gå vänsterut för att ta S-väljare. Det är det rent strategiskt smartaste draget. SD kommer inta ta fler väljare från M, tvärtom tror jag att SD kan komma att tappa fler M väljare framöver som nu anser att M är att lita på igen.

Sen så håller jag inte med om att man behöver anamma en bidragspolitik bara för att man går vänsterut ekonomiskt. Det är skillnad på att föra en fördelningspolitik som hjälper människor som blivit råkat ut för arbetslöshet eller sjukdom och att totalt kravlöst dela ut bidrag år efter år utan krav på motprestation. Arbetslöshet eller sjukdom kan drabba vem som helst och det ligger i samhällets intresse att hjälpa människor att få jobb igen och att bli friska. Ingen blir hjälpt av att bli ekonomiskt ruinerad. Här kommer återigen återvandringspolitiken in i bilden eftersom den är en förutsättning för att vi ska ha råd med en välfärdsstat som hjälper människor som har det svårt och som i hög utsträckning bygger på tillit.


Jag tror inte man ska tänka enbart i ekonomiska termer om man vill skapa ett bra samhälle. Visst är det bra för svenska företag med billig arbetskraft som dumpar lönerna, men det är såklart inte bra för arbetarna och det kan dessutom få en hel del oanade och oönskade följder. Det är lätt för högern, eller nyliberalerna ska jag säga, att låta sig luras och tänka perfekt, billig arbetskraft och kanske även kompetens vi saknar men det är väldigt lätt att människor blir kvar i Sverige när de väl är här. Anhöriga kommer och det ena leder till det andra och vips så har vi en stor grupp människor i Sverige som står långt från arbetsmarknaden och inte kan försörja sig själva. Det är enormt kostsamt både för ekonomin och samhällsklimatet och sammanhållningen i Sverige.

Om inte S och C varit så nedlåtande och arroganta mot V i samband med Januariöverenskommelsen så hade förmodligen Vänsterpartiet kunnat tänka sig att vika sig för husfridens skull. Men nu kommer förnedringsklasulen tillbaka och biter Thand Rhingqvist och Magda i baken. Välförtjänt!

Skulle funka i teorin. Att SD och S, 2026, skulle vara politiska motpoler är ett konfliktintresse S, SD och media målar upp.

Ekonomipolitiskt ligger SD helt galet på den endimentionella vänster-högerskalan så som grafiken alltid presenteras i bruset. Man ligger lite höger om S här.

I praktiken, nä. Kommer inte hända. Åtminstone inte på kort eller medellång sikt.

MA har visat sig vara usel, ingen tvekan om det. Hennes förtroende dalar så det är något som folk tycker över lag.

UK och EB ligger i topp och vi såg även en stor ökning av SM, samt ett rejält tapp av ND.

Det är inte kön basetat. Utan det handlar om partiledaren är bra speciellt när det gäller i kris. Att gömma sig och posta regnbågs delfiner eller inte klara av att samla sitt lag trots att man sagt att man skulle det är tecken på dåliga ledare.

Det är inte MA kvinnlighet som gör henne usel. Det är hennes osäkerhet och icke charm.

En ledare måste vara stark och speciellt i kris klara att stiga fram. Vi har haft både bra och dåliga kvinnliga ledare samma sak för män.

Du har ju rätt, men bara halvrätt, eftersom du vägrar se att t.ex ledarskap är en tydlig manlig egenskap, att se outside the box är manligt, att lyssna mycket på andra är kvinnligt, att gå försiktigt fram är kvinnligt, att ha sämre självförtroende är kvinnligt. Inget av detta gäller alla, men i så stor omfattning att man kan se gemensamma nämnare hos alla svenska kvinnliga partiledare: att de är dåliga på förändring och att komma vidare och till slut blir de så dåliga för partiet att de måste kastas ut.

Maggan kommer självklart att kastas ut, jag tror läget är ganska nära. Kvinnliga partiledare avgår nästan aldrig, de saknar ofta insikt.

Sant men effekten blir densamma.

Löfven gick nästintill under jorden när covid var och mer eller mindre lämnade över landet till folkhälsomyndigheten. Han var minst lika rädd och osäker som Magdalena är nu. Det är inte kön. Kvinnor är inte ynkliga av naturen. Men det finns både rädda personer som är kvinnor och män och de lämpar sig inte som ledare för man har inte alltid medvinden.

Ledarskap är inte en tydlig mannligt egenskap. Jag kan diskutera det men det har inte med tråd ämnet att göra.

Men var jag tror på är blandning. Vi kan inte ha kvinnliga partiledare i ett block och att de äger politiska frågor som lockar kvinnliga väljare. Samt ha ett högerblock som äger frågor dom lockar manliga väljare. För då har vi som är kulturellt svenskar tappat makten över vår demokrati eftersom vi har en stor grupp medborgare som kan besluta sig för att rösta samma och då kommer de för all framtid vara de som avgör våra val.

Alltså antingen har vi det såhär eller så får Ebba utrymmet att köra sitt höger med hjärta fullt ut och ge kvinnliga väljare en hemvist på höger sidan. Hon är en stark ledare, denna valrörelse plockade hon fram sin kvinnlighet och det gjorde henne ännu starkare som ledare.