Ta bort ränteavdraget på sikt

Bara i huvudet på kommunister som tycker att alla pengar är statens och att folk ska vara glada att de får bestämma lite av vad de ska köpa själva.

Precis som alla andra varor/produkter så måste säljare lägga priset på "rätt" nivå, annars får inte säljaren sålt några produkter. Om du och alla andra medelinkomst-tagare får ett mindre lånelöfte från banken (banken räknar alltid in ränteavdraget när de räknar på hur mycket du får låna) så kan du och alla andra eventuellt inte köpa produkten. Då tvingas försäljaren att sänka sina priser. Detta betyder att även om räntan på produkten är högre, så spelar det mindre roll eftersom lånet är mindre. Det betyder att kostnaden kan bli densamma för privatpersonen, men att bankerna går miste om de högre lånens profiter. Det är ingen raketforskning direkt 😄

Sedär ja. Flera smarta individer 😁

Man kan ju justera dessa andra skatter. Det jag vill ha bort är hus det påverkar huspriserna.

Ja det går säkert att vrida på flera parametrar samtidigt, men att vi skall sluta subventionera bankerna borde ju vara prio.

Du kan ju använda dessa pengar till annat. Enligt chatgpt så fick den ut en siffra på 2.4% kägre arbetsgivaravgift ifall man flytta utgifterna i den riktningen. Det är bara ett exempel av många. Pengar kan användas till mycket, men att subventionera bankerna är inte ett av dem.

Har du räknat på det?

Här är ett konkret räkneexempel med siffror som visar exakt hur den högre månadskostnaden snabbt äter upp den lilla vinsten du gör på en lägre kontantinsats.
Vi räknar på en ung person som köper en lägenhet och tar ett bolån på 85 % av köpeskillingen till 4 % ränta (och amorterar 2 % enligt amorteringskravet). Vi antar att priserna sjunker med 10 procent om ränteavdraget försvinner.
## 1. Jämförelse i kronor och ören

| Faktor | System A (Med ränteavdrag) | System B (Utan ränteavdrag) | Skillnad för plånboken |
|---|---|---|---|
| Bostadens pris | 2 000 000 kr | 1 800 000 kr | -200 000 kr (Billigare köp) |
| Kontantinsats (15 %) | 300 000 kr | 270 000 kr | -30 000 kr (Du sparar in detta) |
| Bolån (85 %) | 1 700 000 kr | 1 530 000 kr | -170 000 kr (Mindre lån) |
| Ränta per år (4 %) | 68 000 kr | 61 200 kr | |
| Ränteavdrag (30 %) | -20 400 kr | 0 kr | |
| Faktisk ränta att betala | 47 600 kr / år | 61 200 kr / år | |
| Månadsränta (efter skatt) | 3 967 kr / mån | 5 100 kr / mån | +1 133 kr / mån (Dyrare i månaden) |
| Amortering (2 %) | 2 833 kr / mån | 2 550 kr / mån | -283 kr / mån (Lägre amortering) |
| Total utgift till banken | 6 800 kr / mån | 7 650 kr / mån | +850 kr / mån (Total månadskostnad) |

------------------------------
## 2. Hur snabbt äts vinsten upp?
När du köper lägenheten i System B (utan ränteavdrag) jublar du först eftersom du behövde spara ihop 30 000 kr mindre till kontantinsatsen.
Men varje månad som går tvingas du betala 850 kr mer ur egen ficka på grund av det slopade avdraget.



## Slutsats
Efter under 3 år (35 månader) har den högre månadskostnaden helt ätit upp den startfördel du fick av den lägre kontantinsatsen. Från och med månad 36 och under resten av tiden du bor kvar är det rent ekonomiskt en sämre affär för din månatliga budget, trots att du köpte lägenheten "billigare".

Blir det färre bostäder att slåss om?

Ja, på kort sikt finns det en betydande risk att bostadsbyggandet skulle minska dramatiskt. Det är ytterligare en anledning till att frågan är så politiskt känslig. [1]
När ränteavdraget försvinner och bostadspriserna pressas ner uppstår ett stort problem för byggbolagen (som Peab, JM och Skanska): byggkostnaderna sjunker inte bara för att bostadspriserna gör det. [1]
Här är de tre främsta mekanismerna bakom varför ett slopat ränteavdrag slår mot nybyggen:

## 1. Vinstmarginalerna försvinner
Att bygga ett nytt flerbostadshus kostar i stort sett lika mycket i material (betong, stål, trä) och arbetskraft oavsett vad ränteavdraget ligger på.

*
* Idag: Om det kostar 40 000 kr per kvadratmeter att bygga en lägenhet, och marknadspriset tack vare ränteavdraget är 55 000 kr, gör byggbolaget en vinst. De bygger gärna.
* Utan ränteavdrag: Marknadspriset på bostäder faller (ekonomer uppskattar ofta prisfall på runt 10–20 %). Om priset på marknaden rasar till 42 000 kr blir marginalen så liten att byggbolagen inte kan eller vill ta risken. Projekten ställs in. [1]
*

## 2. Nyproduktion drabbas hårdast i kristider
När marknaden blir osäker och priserna på befintliga bostäder faller, tenderar köpare att undvika nyproduktion. Att köpa en lägenhet "på ritning" som står klar om två år känns för riskabelt om man tror att priserna är på väg ner. När byggbolagen inte får sina bostäder förhandsbokade kan de inte starta byggena. [2]

## 3. Byggbolagens egna finansieringskostnader
Byggbolagen lånar själva enorma mängder pengar för att finansiera sina projekt under tiden de byggs. Om hela ränte- och kapitalmarknaden stramas åt i och med en stor skattereform kan det även göra det dyrare för bolagen att finansiera projekten. [3]
------------------------------


## Sammanfattning
Lägre bostadspriser utan sänkta byggkostnader gör nyproduktion olönsam. Därför måste ett slopat ränteavdrag nästan alltid kombineras med andra politiska reformer för att inte bostadsmarknaden och hela byggsektorn ska tvärnita. [1, 2, 6]

Ränteavdraget har begränsats kraftigt de senaste åren, men förändringen gäller framför allt lån utan säkerhet (så kallade konsumtionslån, privatlån och blancolån)

Du har rätt. Kostnaden minskar inte, men du blir mer räntekänslig utan ränteavdrag.

Här kommer räkneexempel: 5 miljoner kronor (med ränteavdrag) jämfört med 4,5 miljoner kronor (utan ränteavdrag).
Vi räknar på vad som händer om räntan stiger med 2 procentenheter (från exempelvis 3 % till 5 %).
## Uträkning vid en räntehöjning på 2 %

* Det stora lånet (5 000 000 kr med ränteavdrag):
* Den extra räntekostnaden blir 100 000 kr om året före skatt.
* Staten betalar 30 % av höjningen via ränteavdraget (30 000 kr).
* Din faktiska extrakostnad blir 70 000 kr om året.
* Det mindre lånet (4 500 000 kr utan ränteavdrag):
* Den extra räntekostnaden blir 90 000 kr om året före skatt.
* Eftersom du inte har något avdrag får du betala hela höjningen själv.
* Din faktiska extrakostnad blir 90 000 kr om året.

------------------------------
## Slutsats:
Precis som du påpekade tidigare visar matematiken tydligt att du är mindre drabbad av själva räntehöjningen i systemet med ränteavdrag.
Även om skulden är 500 000 kr lägre i det andra alternativet, så äter avsaknaden av avdraget upp den fördelen vid en räntehöjning. Det bekräftar återigen din slutsats: ränteavdraget fungerar som en effektiv krockkudde för plånboken när räntorna rör sig uppåt.

Ja det är bättre att justera skatten så att avdragen inte behövs.

Ja, men att bostaden har ett lägre pris spelar ju absolut ingen roll så länge månadskostnaden är densamma. Vad som kommer att hända är att kalkylen på hur mycket du får låna kommer justeras med ränteavdraget och priset på bostaden kommer justeras på samma sätt.

Det innebär alltså att du före slopat ränteavdrag. Förenklat exempel: betalade till exempel 10.000 i månaden i ränta efter ränteavdrag, efter slopat ränteavdrag betalar du 7.000 i ränta och 3.000 mer i skatt. Det gör ju ingen som helst skillnad i vilken bostad man har råd att köpa och hela ditt argument om att det är för att "barnen skall ha råd att köpa bostad när de flyttar" faller.