Polyamorös man, ask me anything!

Det är inte jätteofta som svartsjuka har ställt till med några problem i mina förhållanden.

Man får komma ihåg att ingen människa kan ta ansvar för en annan människas känslor. Om jag blir svartsjuk är det inte min partners ansvar att jag ska sluta känna så. Det uppskattas om partnern ger lite hjälp att komma över svartsjukan, men det är inte partnerns ansvar att jag ska komma över det. Eller sluta känna det, om jag nu skulle VILJA vara svartsjuk av någon konstig anledning.

Vill man hjälpa sin partner att komma över svartsjuka så hjälper det ofta att berätta samt visa att den som drabbats av svartsjuka är lika viktig som den alltid har varit, visa att man tycker om den lika mycket och prioritera dennpersonen lite extra en stund.



Med det sagt, jag kom på två historier där svartsjuka ställde till lite problem iallafall:

Var ihop med en tjej för länge sedan som var väldigt svartsjuk. Hon hade också borderline och väldigt många andra problem. Vi gjorde slut pga hon var väldigt svartsjuk och borde inte vara med en polyperson.

Tappade kontakten med henne när vi gjorde slut, men fick tillbaks den för ett par år sedan och nu är vi goda vänner. Hon är ihop med en trevlig och rolig homo-gay tjej, och jag är jätteglad för deras skull

Lite tråkigt att vårt förhållande inte var så bra, men det slutade såklart bra iallafall.
Inser nu när jag skrivit ner det att det var inte så mycket drama i den historien, men nu när jag skrivit den tänker jag fan posta den!




Kom på en till, hade en kk som jag osmart nog kärade ner mig i. Hon gjorde ingen hemlis av att hon mest ville ha mig för att ligga med, och jag var såklart bara glad för att få ligga, även om jag önskade mig lite mer kärlek ifrån henne också som jag inte fick.
Efter en tid träffade hon en kille som hon ville ha ett förhållande med, och då kunde hon ju inte ha mig som kk.
Vi hade många gemensamma vänner så vi träffades rätt så ofta iallafall. Hennes nya pojkvän är nog egentligen en helt normal och trevlig kille, men då jag var en smula svartsjuk så såg han i mina ögon ut som en TOTAAAAAL IDIOOOOOOT! Löjlig klädstil. Barnslig skäggväxt. Lång och tunn som en vandrande pinne. Överbett som en inavlad! Pratar uteslutande om töntiga saker!

Jag vet att jag tycker så illa om honom pga svartsjuka, och nu när det gått några år så kanske jag skulle kunna träffa honom och tycka att han är helt normal, kanske till och med trevlig, men just då var jag så chockad över hur orimligt töntig människa jag hade blivit dumpad för

De mörka är lite hårdare än de ljusa, gillar man mycket juckmotstånd rekommenderar jag de, annars är de ljusa bra om man vill göra lite mer smet att doppa veken i.

Det förekommer såklart svartsjuka eller avundsjuka ibland. Om en partner känner sig mindre prioriterad än någon annan så kan den såklart bli avundsjuk.
Man får tänka på att alla människor har olika mycket bekräftelsebehov, någon kanske vill bli uppringd och gullad med varje dag, någon annan kanske tycker det räcker med en gång i månaden och skulle känna sig kvävd om man får höra varje dag att någon älskar en såååååå mycket!!!

Personligen är jag nöjd om någon berättar för mig att den tycker om mig genom ett sms någon gång ibland, men det varierar såklart med humör och annat som kan vara mer eller mindre påfrestande. Efter en ovanlig svinig jobbdagarna kan jag behöva mycket bekräftelse, efter några trevliga dagar kan jag istället vilja vara för mig själv.




Om två partners vill träffa mig samtidigt så brukar det bli så att jag väljer den som frågade först, och så försöker jag styra upp en träff med den andra som frågade en annan dag. Det brukar räcka för att avstyra svartsjukekänslor.

Samma sak om jag frågar en av mina partners, och får veta att den har planerat in en träff med sin andra älskling, då försöker vi styra upp att ses en annan dag så snart som möjligt så känns det oftast bra i magen.


Som jag skrev till någon annan, det blir mycket kalenderbläddrande…

Haha, när, det är inte så dyrt.
Alla mina partners är vuxna människor med jobb så de klarar sig bra med sina egna pengar.

Eller ja, en av dom är lite, lite arbetslös, men hon har en go a-kassa medans hon letar ny inkomst.

Dyrt med presenter, datenight osv.

Hur många avkommor har du med dessa partners?

Tack - jag får testa.

Hur kan du, som 20-åring, veta vad tvåsamhet faktiskt innebär? Hur kan man komma fram till att man vill leva på ett annat sätt när man knappt har någon erfarenhet av tvåsamhet? Är det inte möjligt att det man upplever som en övertygelse egentligen bara är inbillning, eller att man innerst inne låter sig styras av sina lustar?

Jo, det har du rätt i kanske…
Kanske därför jag är så fattig?
Jag må vara lyckad i kärlek, men lyckad i ekonomi är jag inte, så det kanske förklarar varför jag inte har nån fräsig villa att bo i?

Förklara för mig vad du tror tvåsamhet innebär?
Om det är samma innebörd som jag tror att tvåsamhet innebär så tycker jag inte att det är så krångligt för en 20-åring att förstå. Men eftersom du tycker det verkar så himla svårt för en 20-åring att fatta så gissar jag att din definition av tvåsamhet är mer komplicerad än min.



Jag var i ÖVRE 20-årsåldern, så jag var nog 26-27 någonting när jag började leta efter nya sätt att ha relationer på som inte innebar monogami.
Jag hade två långa monogama relationer bakom mig redan då (långa för en 26-åring, en som pågått i fyra år, en som pågått i tre år) plus ett gäng kortare relationer som bara varat några månader.


Det är väl klart att en övertygelse kanske är inbillning ibland. Jag är rätt säker på att exempelvis kristna som hävdar att de ”känner gud” lider av någon slags inbillning. Men det skadar ingen att de ”känner gud”, och de verkar ju må bra av det, så då kan de väl få känna gud utan att jag eller någon annan ska gå omkring och låtsas som att vi är bättre än dom?

Varför skulle det vara fel att låta sig styras av sina egna lustar?
Samma som med exemplet med kristna ovan, om jag trivs med att styras av mina lustar och ingen blir skadad av det, varför skulle jag sluta?

1

Jag tror inte det skulle funka att vara psykiskt instabil samtidigt som man försöker ta hand om fyra olika kärleksrelationer.

Många människor har lite svårt att sköta om en enda kärleksrelation så fyra lär ju vara mycket mer krävande… å andra sidan är mina relationer inte vidare krävande, de är kärleksfulla och vi bryr oss om varandra, men alla är förstående om att vi alla är upptagna människor och trötta människor i medelåldern