Citat:
Ursprungligen postat av
larsjohansson
På någon sätt så fungerar det för alla andra grupper utom svenskar. Om muslimer eller indier klarar av att leva i fungerande familjer med många barn så går det om man har rätt förhållningssätt och tänkande vilket de flesta nutida svenskar saknar.
Förutsättningarna är annorlunda för muslimer och indier, speciellt för dem som flyttat hit till Sverige.
Jag tror att vi i varjefall borde blicka lite bakåt i vår historia för att se vad som gick fel och varför.
Om vi ex. går tillbaka till 40-talisterna, så skaffade merparten av dem barn innan 30 år.
Även de som idag skulle dömts ut som rent hopplösa hade familj på den tiden.
Vanligt var att kvinnorna skafffade barn mellan 23-26 år.
Det som jag skulle säga att skillnaden var då på 60-70 talet var att bostäder fick alla, men det kunde variera lite vilken kvalite det var i, men detta var inget som folk direkt hakade upp sig på.
Du hade inte den otryggheten då i vissa områden som nu.
Det fanns sämre område med mycket slagsmål odyl. Men inte skjutningar eller mord och inte heller droger, utan mer fylleri.
Att få arbete var också långt enklare. Det fanns ingen arbetslöshet som idag och det behövdes inte heller utbildas i all evighet för det enklaste skitjobbet.
Du hade inte heller denna materialism som du har idag. Bakelittelefonen som alla använde sig av såg i stort sätt likadan ut i 20 år. TV kom med lite nya modeller vart annat år och det var i stort inte så stor skillnad på vad som hände från ett år till annat. Fjärrkontrollen till TV var väl den hetaste tekiska utvecklingen under 70-talet inom hemelektronik.
Kvinnor jobbade ofta också, men man hade inte slagit i dem detta att de också skulle göra karriär, utan de jobbade ofta som kontorister eller inom textilindustrin odyl.
Så med lite sammanfattning: Högre krav på oss själva, våra partners, högre krav på materiell standard, dyrare levnadskostnader delvis pga våra egna höga krav, men också pga otrygghet/upplevd otrygghet.