Citat:
Ursprungligen postat av
trustmeiamadoctor
Jag kan acceptera en situation om den har en tydlig medicinsk förklaring.
Här finns det inte. Hade tillväxten flackat av som förväntat, då hade jag övervägt den förklaring som du ser som ett faktum.
Frågan kvarstår. Inte varför hon blev bättre. Det var för att matintaget trappades upp.
Frågan är, varför skedde inte detta innan? Kunde vården rekommendera en sådan regim när man fick till sig att matintag gav smärta och att mängden mat per os var sparsam (enligt intervjun med LE).
Du ser säkerligen detta problemet själv men väljer att försvara dig bakom det som vi inte kan bemöta. Dvs "primärkällor" som andra hittat bevis i.
Riktigt fult.
Här är en sammanställning av de tydligaste och mest framträdande cirkelresonemangen från domarna i Karlstad och Göteborg (mål nr 2735-25, 4811-25 m.fl.), tillsammans med en förklaring för varje punkt varför det är ett cirkelresonemang.
1. Cirkelresonemanget om ”Behövlig vård” och saknat samtycke
Vad domstolen skriver:”Nämnden har anfört att behövlig vård för Elsa är en placering utanför hemmet. Förvaltningsrätten gör inte någon annan bedömning än nämnden avseende vad som utgör behövlig vård. Föräldrarna samtycker inte till sådan vård. Vården kan därmed inte ges på frivillig väg.”
Varför det är ett cirkelresonemang: Domstolen definierar ”behövlig vård” utifrån socialnämndens eget förslag om att barnet ska flyttas. När föräldrarna invänder mot förslaget och säger att grundförutsättningarna är felaktiga, tolkas föräldrarnas protest som att de ”vägrar samtycka till behövlig vård”. Domstolen bevisar alltså att tvångsvård krävs med att föräldrarna säger nej till den tvångsåtgärd som domstolen ännu inte har prövat om den ens är sakligt motiverad.
2. Cirkelresonemanget om ”Diagnosticerande separation”
Vad domstolen skriver: ”Med hänsyn till ändamålet med den vård som Elsa bedömts behöva i form av en placering utanför hemmet som möjliggör en utvärdering av Elsas mående utan påverkan av hennes föräldrar finner förvaltningsrätten att nämnden haft fog för... att begränsa umgänget” samt att placeringen krävs för att ”över tid följa henne”.
Varför det är ett cirkelresonemang: Enligt 2 § LVU krävs det att det redan vid beslutstillfället föreligger en styrkt, påtaglig risk för barnets hälsa eller utveckling. Domstolen godtar här att barnet tas från hemmet och isoleras för att myndigheten ska kunna utreda och se om det finns någon risk eller om symtomen förändras. Man verkställer alltså tvångsomhändertagandet för att söka efter bevisen som skulle motivera själva omhändertagandet.
3. Cirkelresonemanget om ”Bristande insikt” och föräldrarnas motbevisning
Vad domstolen skriver: Nämnden och rätten anför att mamman har ”styrt och dominerat vårdkontakter” och rapporterat symtom som vården inte kunnat verifiera, samt att pappan uppvisar ”passivitet” genom att lita på mamman och stå bakom henne.
Varför det är ett cirkelresonemang: När föräldrarna pekar på att orosanmälningarna innehåller fel (vilket läkaren Lars Ekstav bekräftade under förhör om näringsdroppet), tolkas föräldrarnas invändningar som att de ”saknar insikt” och ”har en egen agenda”. Ju mer föräldrarna försöker försvara sig och visa att sjukvårdens tidigare beslut fattats av läkarna själva, desto mer används försvaret som ett bevis på deras omsorgsbrist.
4. Cirkelresonemanget om ”Förbättringen i jourhemmet”
Vad domstolen skriver:”Elsas tillstånd har snabbt och i betydande omfattning förbättrats sedan vården inleddes... Det är därför nödvändigt att begränsa Victoria Thorstenssons umgänge” och ”Hennes sjukdomsförlopp verkar ha tagit en radikalt ny riktning... vilket inte kan förklaras utifrån naturlig variation”.
Varför det mejslar ut en tankefälla/cirkel: Domstolen tar den ändrade behandlingen i jourhemmet (t.ex. halverat näringsdropp) som ett intäkt för att mamman tidigare orsakat symtomen. Samtidigt framgår det i samma dom att läkaren Ekstav bekräftar att flickan redan innan omhändertagandet fick i sig sina kalorier via vanlig mat hemma och att orosanmälans uppgift om att hon enbart levde på dropp var osann. Domstolen använder alltså en förändring i vårdmiljön som bevis för att hemmet var farligt, utan att isolera faktorer som årstidsvariationer eller att barnet tvingas anpassa sig i en ny miljö.