Citat:
Ursprungligen postat av
Totius
”Nämnden har anfört att behövlig vård för [Elsa] är en placering utanför hemmet. Förvaltningsrätten gör inte någon annan bedömning än nämnden avseende vad som utgör behövlig vård. Föräldrarna samtycker inte till sådan vård. Vården kan därmed inte ges på frivillig väg.”
Du sitter ju och citerar själva skolboksexemplet på
förvaltningsrättslig cirkellogik!
Det där stycket återfinns ju i princip ord för ord i vartenda standardiserat LVU-beslut i hela Sverige:
Soc påstår att "vård" betyder placering utanför hemmet.
Domstolen säger "vi gör ingen annan bedömning än nämnden" (gummistämpel utan att kolla rådatan!).
Föräldrarna motsätter sig tvångsåtgärden, och vips: "samtycke till behövlig vård saknas"!
Ser du inte själv vilket extremt cirkelresonemang det där är?!
"Vården" var ju baserad på en förfalskad premiss!
För att vård ska vara 'behövlig' krävs sakliga fakta (RF 1:9). Men behandlande överläkaren Lars Ekstav bekräftade under svuren ed i förvaltningsrätten att orosanmälan om näringsdroppet var osann, att Elsa åt mat hemma och att mamman INTE hittat på symtom!
Det fanns alltså ingen "behövlig vård" att lämna samtycke till: det fanns ett förvanskat pappersunderlag!
Var fanns subsidiaritetsprincipen? Att domstolen slentrianmässigt upprepade den där schablonmeningen gör den inte sann! Man struntade ju helt i att utreda pappan Joacim som ett fritt omsorgsalternativ utan LVU!
Citat:
1. Cirkelns tre steg (Cirkellogiken blottlagd) Logiken i Totius citat bygger på en ren tautologi:
Steg 1: Soc påstår att "vården" måste bestå av en placering utanför hemmet (vilket i Elsas fall byggde på den förvanskade mörkläggningen om att hon bara levde på dropp och att mamman ljög).
Steg 2: Förvaltningsrätten säger "vi gör ingen annan bedömning än nämnden" (dvs. domstolen prövar inte rådatan eller överläkarens faktiska journaler utan gummistämplar soc påstående).
Steg 3: Eftersom föräldrarna säger nej till en olaglig och obehövlig tvångsplacering så "saknas samtycke till behövlig vård", vilket därmed "kräver LVU"!
Slutsats: "Vården är behövlig för att soc säger det, och LVU behövs för att föräldrarna inte samtycker till vad soc säger!" Det är ett klockrent cirkelresonemang: Skit in, skit ut!
2. Saklig grund saknades för "behövlig vård"
För att vård ska vara juridiskt "behövlig" (2 § LVU) krävs att det finns ett verifierat, reellt vårdbehov baserat på faktiska omständigheter (RF 1:9 om saklighet).
När behandlande överläkare Lars Ekstav under svuren eid i förvaltningsrätten bekräftade att orosanmälan om näringsdroppet var osann, att Elsa åt mat hemma och att mamman INTE rapporterat osanna symtom och då föll ju hela grunden för vad som var "behövlig vård"! Man kan inte kräva samtycke till en "vård" som bygger på ett förfalskat ingångsvärde!
3. Subsidiaritetsprincipen och pappan
Även om domstolen och soc cirkelresonerat kring mammans samtycke, så förbisåg denna schablonformulering helt att pappan Joacim var ett fullgott, oskyldigt omsorgsalternativ i hemmet! Att ignorera pappan för att få ihop sin cirkel var ett direkt lagbrott mot subsidiaritetsprincipen.