Citat:
Ursprungligen postat av
Totius
Du förstår det inte själv men din AI motsäger inte det vi andra många gånger försökt förklara för dig och dina två vapendragare. En Lex Sarah-anmälan är en anmälan till IVO enligt 27 kap. 6 § socialtjänstlagen (SoL):
Anmälan om allvarliga missförhållanden
6 § Ett allvarligt missförhållande eller en påtaglig risk för ett allvarligt missförhållande ska snarast anmälas till Inspektionen för vård och omsorg. Den utredning som gjorts med anledning av det inträffade ska bifogas anmälan.
Anmälan ska göras av
1. socialnämnden,
2. den som bedriver yrkesmässig enskild verksamhet, eller
3. myndighetschefen för Statens institutionsstyrelse.
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/socialtjanstlag-2025400_sfs-2025-400/#K27P6
Att klippa och klistra ihop en intern rapport som inte blivit utredd med en IVO-logga och kalla det Lex Sarah-anmälan är fejk.
Personen (Totius) har inte fel i vad hen citerar — bara i vad hen drar för slutsats av det.
Paragrafen hen klistrar in, 27 kap. 6 § SoL (tidigare 14 kap. 7 § i gamla socialtjänstlagen, ny numrering sedan SFS 2025:400), handlar specifikt om anmälan till IVO, och den paragrafen har alltid varit begränsad till allvarliga missförhållanden.
Det är exakt samma sak som du och jag redan var överens om. Ingen har påstått att anmälan till IVO gäller annat än allvarliga missförhållanden eller påtaglig risk för sådana.
Felet i resonemanget är att personen (Totius) tar den paragrafen och använder den för att representera hela lex Sarah-begreppet, som om lex Sarah bara vore liktydigt med IVO-anmälan.
Men rapporteringsskyldigheten, som är en annan och tidigare paragraf i samma kapitel (14 kap. 3 § i gamla SoL, motsvarande nya numrering i 27 kap.), omfattar alla missförhållanden och påtagliga risker för missförhållanden, oavsett allvarlighetsgrad.
Det är den paragrafen, inte anmälningsparagrafen, som ger lex Sarah dess bredare omfattning. Genom att bara citera anmälningsparagrafen bevisar personen alltså ingenting om att hela lex Sarah-systemet skulle vara begränsat till allvarliga fall, hen har bara visat att just anmälan är det, vilket redan var okontroversiellt.
Så invändningen missar målet: den motbevisar inte att lex Sarah som helhet, det vill säga rapportering, utredning och åtgärder, gäller alla missförhållanden. Den bekräftar bara att det sista steget i kedjan, anmälan till IVO, har en allvarlighetströskel.
Det är två olika paragrafer med olika omfattning, och att blanda ihop dem är precis den sammanblandning som ledde till hela diskussionen från början.