Citat:
Ursprungligen postat av
triptyken
Litet snabbt. Jag har en viss insikt i hur journalister bemöts av SD och stämningen som finns i bland annat SVT, SR och andra privata redaktioner med.
För många här känns det som att det kastas bajs på SD men det är verkligen inte vad som händer. Mängden nyheter om SD som stryps eller skrivs ner är genuint oroväckande. Man är livrädd för att skriva nåt om SD som SD-svansen skulle se som kränkande mot dom.
Det är rätt unikt i Svensk journalistisk historia och man måste titta på institutioner som kungahuset för att komma i närheten av samma beröringsskräck. Eller rena terrorsekter.
Journalister duckar det eftersom om ditt namn står med så kommer dina ungar få socanmälningar (till den grad att soc i ett fall har mer eller mindre direktlina med "nu har det hänt ige"), har du inte skyddad identitet så kommer du få hot där man nämner hem adressen litet glatt eller hembesök som foton mm.
Du kan skriva fritt om alla dom andra sju partierna i åttas gäng, men SD, oberoende hur faktatyngt det är inte bara riskerar att få konsekvenser för en enskild journalist, fotograf eller praktikant utan är snarare mer regel än undantag.
Och ofta är det dom.som inte har barn som tar dom här jobben just eftersom man inte vill riskera nåns ungar som just är första målet för svansen.
Jag vet att för er som ideologiskt vill att det ska vara en häxjakt mot er kan ha svårt att köpa det här, men genuint så fantisera ett Sverige helt utan fri press. Det är det ni pushar för. Inget annat.
Om det är målet, kör på. Men i så fall sluta lajva att det "veeeerkligen inte kan stämma". Ha åtminstone den nivån av heder
Den som är mest känd för att söka upp folk med fel åsikter i deras hem och hänga ut dem är ju Robert Aschberg, och han är ju inte SD.
Knappast heller SD som klottrar swastikor hemma hos folk med fel åsikter.
Mest våldbenägen är ju träskvänstern, det svarta blocket, och de är ju tom stolta över det. Mathias Wåg säger sig ju älska våld.
Så Malin är nog ute och cyklar här. Igen.
