Kvinna i 50-årsåldern misstänkt mördad på ö i Värmdö kommun (2026-08-04)

Ja, det är de och det kommer nog bli ett väldigt stort pussel innan motivet träder fram.

Tycker att vi har en bra tråd här med mycket intressant och en väldigt trevlig ton överlag ~ uppskattas ✨

Oj, det var väldigt tidigt.
Men de kan nog hålla kommunikationen öppen under resns gång, om något skulle ändra sig.

I fallet med modet på Tove, hade åklagaren skriftliga frågor med till rättsmedicin, minns jag.

Ja, men den sa nog inget om dödsorsak. Det var väl efter den bedömningen som det framkom att skadorna var omfattande och att våldet preliminärt bedömdes ha orsakats av trubbigt och eggvasst "föremål".

Ja, så kan det nog ofta vara. En kommunikation, följdfrågor mm.


Ja, det lär bli ett stort pussel. Och håller med dig om att tråden är både intressant och trevlig (oftast).

Jag tror på din teori om att vinna tid, som sista utväg.
Tanken på att han inte bara lämnade henne där utan också packade en väska som om han skulle på utflykt är så skrämmande.
Tack för påminnelsen.

Håller med om att det låter som att han i förhöret berättar om någon annan nästan.
Tycker det låter som att han har distans till det som hänt. Han uttrycker hur hemskt det känns… men svårt att tro på.

Nu har vi ju inte HÖRT orden heller, bara läst, så oklart hur mycket som kan läsas in eller av men har reagerat på ”det fina hon faktiskt var”. Nu är det jag som märker ord, det kanske inte har någon betydelse, men tycker det är väldigt konstigt sagt om någon han förmodligen påstått sig älska. Faktiskt, trots vad?
Han låter inte helt förkrossad.

Som jag förstår det, behöver motivet inte alltid vara med, om det är svårt att få fram. Ett tydligt motiv gör det förstås lättare att veta vad man ska leta efter. Man kommer noga att gå igenom olika ev möjliga motiv, såsom ekonomi, konflikter mm.

I just fall som detta, kan ändå inte sällan en motivbild skönjas, med obehagliga beteenden innan. Men här har relationen varit kort, och det är möjligt att det inte funnits tecken som utomstående sett/hört.

Har man tur, kan meddelanden hittas som visar på hot, kontroll eller annat tyder på våld i nära relation. Inspelade samtal, eller att någon fått höra om obehagligheter i relationen och vittnar om det.

Det viktiga är att man ändå kan reda ut vad som hänt, om det är ett mord, och binda honom till mordet. Det är absolut viktigt att reda ut hur det gick till, hur skadorna uppstått och kunna utesluta olycka, eller andra alternativa handlingar som inte är mord.

Jag är lite som du, lyssnar in på ord. Jag har vanligen en väldigt bra magkänsla.

Men i fallet med mordet på Lena, då hade jag verkligen fel i mycket. Det var långt värre än jag trodde.

Jag missade dock det som du la märke till: det fina hon faktiskt var. Det behöver inte betyda så mycket, men det kan göra det.

Hans ord känns väldigt tillrättalagda.

Håller helt med och jag menade mer bildligt att vi kommer att lägga många fler pusselbitar under den här processen och att bit för bit hjälper oss att förstå lite mer och förhoppningsvis i slutändan få de svar vi så gärna vill ha.

Jag har personligen låst mig vid att detta var något som blossade upp från ingenting alls och att det därför blir svårt att hitta tecken på motiv i tidigare korrespondens mellan de två.

Jag kanske glorifierar BO en aning, men tänker att nog var väldigt skärpt och om MGM tex textat märkliga saker, som sedan visar sig förklara motiv, så hade hon inte bjudit ut honom till ön. Vet av egen erfarenhet att man är väldigt varse att man är på en ö i skärgården, hela omgivningen blir lite som ett vardagsrum, personligt/privat. Därför utgår iaf jag ifrån att allt var ”frid o fröjd” när MGM kom till stället.

Som sagt, de som har mer erfarenhet av att följa krimtrådar tänker säkert större än vad jag gör.

Jag har också väldigt svårt att tro att MGM skulle bo i det jag tror är gäststuga (eller huset som barnen fått ha när de blivit större) pga att det var dålig stämning. Det enda rimliga hade varit att TN hade åkt till fastlandet. Så jag tycker hans uttalande (ej ordagrant) ”jag borde kanske ha åkt hem” är väldigt intressant. Fruktansvärt gränslöst beteende, då man som gäst brukar vara väldigt lyhörd för när det är dags att åka hem.

Jag tror spekulationerna om att MGM har blivit förälskade i BO, hennes livsstil samt sommarställe stämmer bra. När det gick upp för honom att han har gått händelserna i förväg och att de två är i total osynk drar igång konflikten som ledde till detta.

Inget nytt, så verkar ju många i tråden spekulerat.

Jag skulle nog hävda att motivbild är en i raden av möjliga bevis i ett brottmål. No more, no less. Det finns vad jag vet inga texter i förarbeten eller uttalanden i prejudicerande domar som säger att avsaknaden av just ett klarlagt motiv kan leda till friande dom även om det finns annan stark bevisning. Snarare kan man oftast mer se det som stödbevisning. Inte sällan blir det aldrig helt klarlagt varför någon egentligen begick en så extrem handling som att ta livet av en annan människa.

Leif GWP brukar ju säga att motiv är njutningsmedel för överklassen. Jag skulle nog snarare säga att många har fått en konstig bild av alla deckare och polisserier man sett på TV eller läst. Där står ju ofta sökandet efter ett motiv i centrum av dramaturgiska skäl. Och när den klipska kommissarien listat ut motivet faller övriga bitar på plats. Men så är det nästan aldrig i verkligheten.

"Motiv" är ju också mer sällan några komplexa ekonomiska transaktioner eller ännu mindre att sopa igen spåren eller hämnas för något som hände för 20-30 år sen (hur många kriminalromaner har inte komponerats på såna avancerade intriger). Oftare handlar det om mer konkreta konflikter, hastigt uppblossande vrede eller kriminella som bråkar om knarkförsäljningsrevir och/eller upplevda kränkningar och hån.

Det kan vara så, som du spekulerar, att det var frid och fröjd (annars hade han inte blivit utbjuden till den lilla ön). Eller kanske att det hade gnisslat en del, men TN försäkrade att om paret fick mer kvalitetstid tillsammans (på ön) så kunde någon knut lösas.

Eller tvärtom. Den som inte är bosatt i krimtrådar kanske väger in vissa aspekter av en relation i större utsträckning. Dessutom, det är bra med olika perspektiv, de som är kunniga om krim-frågor och de som kommer med andra inputs.

Kanske. Kanske inte. Säg att paret hade haft en allvarlig diskussion om deras relation på måndagskvällen Ett vittne som vid midnatt (?) såg paret promenera ska ha sagt:

"det där är inte ett par som är sams".

Om TN redan den natten slängde ur sig saker (som han i förhör förklarat att han i efterhand kan ångra) så kanske det passerades någon gräns, där ÅÅ inte ville ha honom i samma hus. Men min spekulation om detta har inte någon särskild grund att stå på, förutom att verandadörren stod öppen till även det lilla huset och jag började fundera på varför. Han behöver verkligen inte ha sovit där.
Tänkte annars att en sådan sak ("Jag vill att du sover i lilla huset inatt") kanske kunde ha upplevts som provocerande för en person som förefaller ha nära till upplevelse av kränkthet.
Jag skrev igår så är det, angående öppna dörrar mm, mer intressant med den krossade fönsterrutan


Såg att du skrev "ej ordagrant" om "jag borde kanske ha åkt hem", dvs om TNs uppgift i ett tidigt förhör.
Petigt, men han sa "Jag skulle väl åka hem".

Passar ändå på att ta upp frågan. Det har tidigare i tråden föreslagits olika tolkningar av den uppgiften.

Min tolkning är att TN i svaret redogjorde för vad som var beslutat av parterna (BO/MGM), där det var meningen att han skulle lämna ön (i samband med sonens besök).

Dvs inte något ångrande "åh, varför stannade jag, jag borde åkt hem" (då hade detta inte hänt).

Skulle det, kanske mot förmodan, bli en häktningsförhandling på fredag den 18/9, så kanske det framkommer något mer om utredningsläget. Annars sitter vi här och spekulerar vidare

Håller med i ovanstående inlägg.

Kanske gubben (som blivit kär) fick tokspel om BO berättat att exet/barnen skulle komma ut någon/några dagar, ställt kravet han eller jag.
Han hade sett framför sig att han skulle få äga BO ensam under tiden han skulle befinna sig på ön.

Någon anledning likt detta kommer han aldrig att erkänna.
Vad skulle hans barn/bekanta tänka om någon så dum anledning att ta livet av någon?
Ja, han borde ha valt att åka hem... sent ska syndarn vakna. Det är nog vad han gjort nu, undrar vilken förklaring han ska komma med (om det nu kommer någon).

Som framgår av min signatur försöker jag ofta komma fram till den enklaste förklaringen till något som är i linje med alla kända fakta och observationer.

Försöker jag tillämpa det på GM:s formuleringar så ser jag lite olika alternativ (väl medveten om att analys av lösryckta citat lätt kan bli att koka soppa på en spik)
- Han vill till förhörsledarna förmedla ånger över det han gjort. Han förstår att det skulle låta konstigt att bara säga "Hon var jättefin" när han samtidigt medgett att han tagit livet av henne. Så på ett indirekt vis säger han att hon gjorde något mot honom som gjorde honom så arg/förtvivlad att han dödade henne. Men nu efteråt när han lugnat ner sig inser han att hon var en fin människa som inte förtjänade detta
- Han uttrycker faktiskt en äkta känsla av förvirring över det faktum att han blev så arg på vad hon nu gjorde/sa att han dödade henne, samtidigt som han känner att hon var ju en jättebra människa.
- En kombination av de två

Jag är oftast mer intresserad av att förstå hur förövare och offer i ett brott upplever och hanterar det än att fördjupa mig i detaljer i själva brottet. Har läst/tagit del av ganska många vittnesmål/berättelser från förövare som i sak erkänner de våldsbrott de begått, inte minst personer dömda till döden eller livstidsstraff utan möjlighet till villkorlig frigivning (parole) i USA.

Min upplevelse är att det är ganska få som oförbehållsamt erkänner sin skuld och förmår bära hela ansvaret för den. Det finns de som t.o.m. avstått från att överklaga sina dödsstraff och frivilligt låtit sig avrättas för att kunna dö med känslan att de därigenom sonar sitt brott. Men i de flesta fall åberopar man olika typer av ursäkter och förmildrande omständigheter. Den hemska barndomen. Narkotikamissbruket. Att medbrottslingar var de mest skyldiga i praktiken. Ibland offrets eller offrens egna handlingar. Det kan delvis bero på en överklagandeprocess där man försöker få sitt straff reducerat. Men oftare upplever jag nog att det är för att orka leva med det man gjort. Att skapa en berättelse som ger en viss möjlighet att förlåta sig själv. I vissa fall handlar det helt klart om en allmänt nedsatt empati, även om man kan ha lärt sig att maskera den relativt väl. Många verkar trots allt tycka mest synd om sig själva fortfarande.

På många sätt tycker jag man kan förstå detta. De flesta av oss har gjort andra människor illa på olika vis och de flesta av oss urskuldrar i efterhand vad vi gjorde inför oss själva. Sen är saken också den att man verkligen kan se förmildrande omständigheter ofta om man inte är helt konsumerad av själva brottets hemskhet. Väldigt många som begått mord är själva brottsoffer på olika vis. De har haft en fruktansvärt barndom med våld och missbrukande vuxna som man inte ens skulle önska sin värste fiende. De brottas med olika neuropsykiatriska syndrom och dåligt mående. Att hamna i dödscell eller i ett högsäkerhetsfängelse med en livsstilsdom innebär ju också en hemsk tillvaro. Rent mänskligt kan jag förstå att det är lättare för många att låta självömkan ta över en verklig ånger över vad man gjorde som ledde till att man hamnade där.

I inte så få fall när gärningsmannen är ung kommer insikten och ångern över det man gjort först kanske tio år senare eller mer. När man mognat lite, anpassat sig till fängelsemiljön och bestämt sig för att försöka leva ett så anständigt liv det går därinne istället för att missbruka och delta i olika gängkonflikter. Men nu pratar vi ju om en annan typ av GM än TN.