Citat:
Ursprungligen postat av
kalabaliken1
Läs på reglerna för sjöfart.
det lilla bobbyknyttet är obildbart när det kommer till sjöfart. Jag försökte inledningsvis men inte ens de allra enklaste och mest grundläggande koncepten kring sjövägsreglerna tog fäste.
Det ska bli mycket intressant att läsa domen när den kommer, och se vad domstolen säger om sjövägsreglerna i det här fallet.
Några av de intressanta sakerna kommer att vara
1. Har åklagaren bevisat bortom rimligt tvivel att fartygen var i sikte av varandra? (fundera över vilka bevis för detta som åklagaren har presenterat, samt vilka grund för tvivel som försvaret presenterat).
2. Hur ser domstolen på lagen kring vem som kan vara utkik och huruvida lotsen kan vara det?
3. Har lotsen tagit på sig rollen som utkik, oavsett vad lagen säger?
4. Har kaptenen underlåtit att säkerställa att någon har utkiksrollen?
5. Fanns det en tillräcklig utkik ombord, i lagens mening?
6. Hur ser domstolen på det faktum att kapten inte blivit informerad kring den begränsning som fanns för fartyget gällande dess aktre trim, och huruvida kapten borde ha uppmärksammat den betydligt sämre sikten förut än vad som kan förväntas? Var detta vårdslöst av kapten att inte notera, eller är det en förmildrande omständighet för kapten?
7. Har åklagaren bevisat bortom rimligt tvivel att om det fanns en tillräcklig utkik ombord så hade denna sett snipan?
8. Vad kommer domstolen att säga om snipans roll i det hela. Försvaret har pekat på att snipan brutit mot regel 9. Kommer detta att ses som någon form av förmildrande omständighet?
9. Försvaret har pekat på de brister i utredningen som alla känt till från start, att åklagaren brutit mot objektivitetsplikten och dessutom bevisligen inte har tagit hänsyn till bevis i målet som talar till de åtalades fördel. Sådan bevisning har åklagaren istället helt mörkat. Hur ser domstolen på detta?
Jag skulle bli enormt positivt överraskad om rätten kommer tillbaka och ogillar hela åtalet för att det är tydligt att åklagaren brustit så allvarligt i sin objektivitetsplikt under förundersökningen att det skulle utgöra ett rättegångsfel att avkunna en fällande dom.
Positivt överraskad INTE för att kapten och lots går fria, utan för att det skulle visa att det ändå fortfarande finns ett hopp för rättssäkerheten i detta avlånga land, och att en korrupt åklagare inte kan driva en förundersökning helt ensidigt och på förutfattade meningar från start och hela vägen "i mål".
Tyvärr hyser jag inga större förhoppningar för den saken. Men det är som loppan sa, man lever på hoppet.
Jag tvivlar på att kaptenen kommer överklaga en fällande dom, och jag tvivlar på att åklagaren skulle drista sig till att överklaga en friande dom. Men lotsen däremot kan nog mycket väl tänkas överklaga en fällande dom, och där kanske det då också kan tänkas tas upp frågan om objektiviteten. Det hade inte varit fel. Det har som sagt påtalats under huvudförhandlingen.
Åklagaren bar sig illa åt under förhandlingen och blev tillsagd av domaren flera gånger. Det är i sig inget som normalt påverkar utkomsten av en rättegång, ur rättens perspektiv, men i kombination med de brott som åklagaren begått under utredningen gällande objektivitetsplikten så skulle det mycket väl allt tillsammans vara tillräckliga varningsklockor för domstolen.
Glöm icke att detta är en sjörättsdomstol, de har kompetens inom regelverken för sjöfarten, sjölagen, sjövägsreglerna m.m. och är fullt medvetna om att en kollission till sjöss i princip aldrig är endast ett fartygs fel. De kan så klart se att snipan brustit mot alla de regler vi talat om i tråden, och de kunde höra snipapappan berätta att han visst hade kunnat se bakåt, om han bara "velat" titta bakåt.
Jura Novit Curia! De som vet, vet.
