Citat:
Barn kan mkt väl reagera på detta sätt oavsett hur dålig föräldern dom tas ifrån är. Det är därför en sexåring med all rätt inte anses kapabel att avgöra sitt eget bästa. Det man ser på filmen säger alltså absolut ingenting
Det du beskrivit "ovan "hade mycket väl kunnat skapa samma ” trauma” och inte bara det utan även trauma för övriga barn på skolan eller för dom som jobbat där. Det kan dessutom vara en säkerhetsrisk på ställen med många utomstående i rörelse att genomföra dylika åtgärder
Och det funkar som sagt inte att myndigheter ska gå som katt kring het gröt för att en förälder vägrar samarbeta. Chansen att lösa detta på ett smidigare sätt fanns under flera års tid men föräldern ifråga har ju inte velat lyssna på det örat. Det är inte någon annans ansvar.
Knappast. Ett rutinjobb för polisen där nästintill obefintlig våldsanvändning krävdes.
Knappast första gången dom är på liknande jobb heller.
Ja till viss del, men det kan ju omöjligen ha kommit som någon överraskning. Möjligen då att mamma + bonuspappa levt i villfarelsen att man kan få som man vill bara man bråkar och är jobbig, med hänsyn till dom otaliga chanser myndigheterna uppenbarligen gett dom att samarbeta men som dom vägrat att lyssna till.
Det du beskrivit "ovan "hade mycket väl kunnat skapa samma ” trauma” och inte bara det utan även trauma för övriga barn på skolan eller för dom som jobbat där. Det kan dessutom vara en säkerhetsrisk på ställen med många utomstående i rörelse att genomföra dylika åtgärder
Och det funkar som sagt inte att myndigheter ska gå som katt kring het gröt för att en förälder vägrar samarbeta. Chansen att lösa detta på ett smidigare sätt fanns under flera års tid men föräldern ifråga har ju inte velat lyssna på det örat. Det är inte någon annans ansvar.
Knappast. Ett rutinjobb för polisen där nästintill obefintlig våldsanvändning krävdes.
Knappast första gången dom är på liknande jobb heller.
Ja till viss del, men det kan ju omöjligen ha kommit som någon överraskning. Möjligen då att mamma + bonuspappa levt i villfarelsen att man kan få som man vill bara man bråkar och är jobbig, med hänsyn till dom otaliga chanser myndigheterna uppenbarligen gett dom att samarbeta men som dom vägrat att lyssna till.
Barnet har det ju inte dåligt hos sin mamma. Han har det bra där och trivs där, är inte utsatt för våld, inte utsatt för omsorgssvikt, inget sådant har framkommit. Mamman är hans anknytningsperson. Och klart han vill vara där, hos henne och sina syskon. (Hade han fått ha en relation med sin pappa sedan han var liten, hade han förmodligen och förhoppningsvis även varit trygg i att vara hos pappan).
Enda orsaken till omhändertagandet, är att mamman hänger sig till umgängessabotage mellan pojken och pojkens pappa och att pappan (som är den enda av föräldrarna som vill tillgodose barnets behov av båda sina föräldrar) därvid har fått enskild vårdnad om pojken. I det läget är det inte rättfärdigat med en sådan här drastisk åtgärd som vi ser på filmen, som traumatiserar barnet och riskerar att ge honom problem att lita på polis och socialtjänst för lååååång tid framöver.
Enligt myndigheterna har pojken det trevligt med pappan, så länge mamman inte är närvarande. Så vad får dig att tro att det hade blivit en liknande scen (som den i filmen) i skolan om pappan kommer dit och hämtar pojken tillsammans med en socialsekreterare? Litar du inte på vad myndigheterna påstår? Tänker du att pojken helt av sig själv inte vill till sin pappa? Om så är fallet, hade det ju behövt utredas: varför pojken inte vill till sin pappa. Har någon ens frågat pojken vad han går och bär på? Har pojken ens haft ett eget juridiskt ombud vid vårdnadstvisten? Som har fört pojkens talan?
