Citat:
Ursprungligen postat av
Knattarna
Detta var länge din standardförklaring. Att YN och AZ inte hade något att göra med fotona på David Bagares gata. Sina egna rekonstruktionsfoton.
Detta hävdade du tills påståendet motbevisades av Wincent Langes styrdokument och allmänt sunt förnuft. Naturligtvis medverkar vittnena vid sina egna rekonstruktionsfoton. Vilket Wincent Lange också klargjorde.
Det hävdar jag fortfarande. Det motbevisas inte av Langes styrdokument. YN och AZ syns inte på fotona på David Bagares gata. Som alla kan se. Var de närvarande när fotona togs? Fotona visar inte vad YN uppgav i förhöret den 2 mars 1986.
"Avståndet till mannen var inledningsvis ca 10 meter." På fotona är avståndet flera gånger större. En notering om detta borde ha gjorts. Om YN:s medverkan vid rekonstruktionen medförde en tre- eller fyrdubbling av avståndet.
Att YN såg mannen springa en sträcka av 30 eller 40 meter istället för 10 meter skulle ha gett henne mycket bättre förutsättningar att se mannen. Ingen sådan notering gjordes. Att YN och AZ inte var närvarande när fotona togs på David Bagares gata är därför ett rimligt antagande. Som alla kan se var YN och AZ närvarande när fotona togs i trappan och vid krönet (där även Wranghult och Lange närvarade). Det finns många rekonstruktionsfoton där vittnena inte syns och inte kan ha varit närvarande.
Citat:
Så att inte känna igen någon i vittnesparaden innebär att man inte sett någon på platsen över huvud taget?
Kul slutledning. Med samma logik såg inte Fauzzi någon bakom Palme, eftersom han inte kunde peka ut honom.
Nej. Att AZ förklarar att den första han såg var LJ vid trappkrönet innebär att AZ inte såg någon på David Bagares gata.
Om du läser färre inlägg av Dalulven får du mer fritid.
Citat:
Du ser alltså ingen skillnad på att minnas en väska någon minut efter att man sett den, och att minnas den i mitten av maj då konfrontationsförhöret hölls?
Du har alltså gått i den klassiska MOP-fällan att tro att vittnen är kameror. Med inbyggda minneskort. I din värld är det ingen skillnad mellan att minnas något en minut efter händelsen och att minnas den 100 000 minuter efter händelsen. När Zahirs konfrontationsförhör hölls hade det gått cirka 100 000 minuter sedan händelsen.
Allt är möjligt i Lebels lustiga värld.
Inte alls. Att AZ ägnar halva konfrontationen (tre sidor) åt beskrivningen av LJ utan att nämna axelremsväskan är bara ett starkt skäl att förmoda att AZ inte såg axelremsväskan den 28 februari. Mötet med LJ vid trappkrönet var bara
"några sekunder" och
"de stannade inte". YN som gav LJ ett slags svar borde ha sett honom bättre än AZ gjorde. Även LJ:s axelremsväska. Framförallt kunde hon ordet "axelremsväska".
Citat:
Synd för dig att dina fantasier motbevisas av Lars Jeppsson, som tidigt kunde bekräfta att YN förmedlat att hon redan sett den springande mannen.
Om hon redan hade sett honom då kan hon inte ha sett honom senare.
Om YN gav LJ ett klart besked. Vilket hon inte gjorde. Som framgår av LJ:s fortsatta agerande.
Citat:
Det ena motsäger inte det andra.
Det har du rätt i. Att YN glömde att poliserna stoppade dem (vilket radiointervjun den 9 september 1988 visar att YN glömde) motsäger inte att YN glömde polisernas fråga (vilket radiointervjun också visar att YN glömde).
Citat:
Självklart stannade båda upp.
Det som är oklart är om polisen själva stoppade YN eller om hon stoppade sig själv. Innan de hann stoppa henne.
I Kanalen berättar hon att hon ”kastade sig åt sidan” och ”inte ville vara i vägen” för poliserna.
Självklart kan hon ha stannat upp och väntat tills poliserna sprang vidare. Medan hon eventuellt hade blicken bortvänd.
I så fall har hon inte glömt att poliserna stoppade henne. Eftersom de inte gjorde det.
Jag förstår att du inte har höga tankar om Stockholms piketpoliser 1986.
De klarar inte av att stoppa en 30-årig gotländska och en 35-årig marockan, ställa en enkel fråga och säkerställa att båda har uppfattat frågan. Vilka poliser. Varför sprang de efter GM? De borde ha satt sig i bussen och spelat kort istället.
Citat:
Fler halmgubbar från ditt håll.
Jag har aldrig hävdat att man kan slå fast utifrån materialet att enbart AZ svarade. Du själv däremot är ju van vid att dra hisnande slutsatser utifrån glappande material, så det är förståeligt att du tror att andra jobbar likadant.
Skillnaden mellan mig och dig är att jag har intellektuell hederlighet och redovisar när materialet inte räcker för en säker slutsats.
Det jag har påvisat är en alternativ förklaring till alla de små ”konstigheter” som du kokat soppa på en spik av.
Om det bara var AZ som svarade poliserna förklarar det en hel del. Då försvinner de konstigheterna.
Att den alternativa förklaringen finns innebär att du inte kan dra de slutsatser du drar.
Det är bra att pröva alternativa förklaringar. Svagheterna i din alternativa förklaring är inte halmgubbar.
Skillnaden mellan dig och mig (när det gäller YN och AZ) är att jag drar rimliga slutsatser av materialet och redovisar materialets brister, medan du drar orimliga slutsatser av materialets brister utan att redovisa bristerna.
Poliserna beordrade YN och AZ att lämna namn och nummer till en polis på mordplatsen (som framgår i pa Jan Hermanssons rapport den 5 mars). Vem lämnade namn och nummer till en polis på mordplatsen? YN. Vem måste ha hört vad poliserna sa? YN. Vem måste ha stoppats av poliserna? YN. Vem lämnade inte namn och nummer till en polis på mordplatsen? AZ. Vem förstod poliserna sämre? AZ. Vem kunde sannolikt inte ordet "axelremsväska"? AZ. Vem visade i konfrontationsförhöret att han sannolikt inte såg LJ:s axelremsväska? AZ.
Vem svarade på polisernas fråga? YN.
Den alternativa förklaringen att AZ svarade är mindre sannolik. Fråga Dahlman vad slutsatsen blir.
Citat:
Hon måste ju redan ha passerat byggbarackerna när hon gör din påhittade iakttagelse. Sedan pågår den påhittade iakttagelsen i ytterligare några sekunder medan hon fortfarande rör sig framåt.
Det tar inte en halv minut att gå därifrån till mordplatsen.
Iakttagelsen är uppenbart inte påhittad. Krinsp Lars Jonsson frågade SE den 25 april om YN och AZ kunde ha gjort den iakttagelsen (Jonsson frågade om SE hade mött någon väster om manskapsbodarna). AZ uppgav i konfrontationsförhöret att han kunde ha gjort den iakttagelsen (
"en tjock kille med en rock"). YN och AZ hade goda förutsättningar att göra den iakttagelsen. De var halvvägs förbi manskapsbodarna när SE började springa om han först var
"lite förtretad" på sig själv i drygt 10 sekunder.
Det tar en halv minut att gå från manskapsbodarna till mordplatsen och sedan hitta pinsp Kjell Östling.
Citat:
Larmet i polisradion 23.23 visar att mannen på David Bagares gata hade alla möjligheter att vara GM. Vilket Granskningskommissionen också konstaterar på sida 160.
Granskningskommissionens slutsats att områdesanropet (det första larmet i polisradion) kunde ha sänts före 23.25 är fel, eftersom Axbergers företrädare Kjellsson bevisligen försummade att utreda samtalen från Solna taxi och Stockholm taxi och polisens motringning till Järfälla taxi och bevisligen drog två slutsatser som var fel (om tiden när taxiföraren Anders Andersson upptäckte radiobil 2520 på Kungsgatan och tiden när ambulanserna lämnade mordplatsen).
Citat:
Att LJ tyckte sig se en siluett visar varför han tvekade.
Tidigare i samma förhör uttrycker han en oro över att bli skjuten. Naturligtvis kan han ha fått samma tanke när han tyckte sig se siluetten som han misstänkte var GM.
Det förklarar inte att LJ såg både norrut längs Malmskillnadsgatan och österut längs David Bagares gata när han redan hade upptäckt
"siluetten". Det gjorde han nämligen. Uppgav LJ den 4 april 1986.
Citat:
Man kan inte bara bestämma att någon feltolkas.
Nej, det är en bra början att läsa krimjourens missvisande referat av mordnattens korta telefonförhör med LJ (och jämföra med senare förhör med LJ), AZ:s konfrontationsförhör, Jan Hermanssons rapport och förhöret med Håkan Ström 2018 och lyssna på spaningsledningens möte den 11 juni 1986 och radiointervjun med YN den 9 september 1988.
Citat:
Inte i själva förhöret, nej.
Det Ström uppenbart menar är att Nieminens förhör passade in i ett större mönster av uppgifter om springande män.
Och som du säkert vet kom ju utredningen att fästa sig extra mycket vid just Nieminens man. Man ifrågasatte inte att hon sett någon där. Kanske inte så konstigt eftersom Jeppsson kunde bekräfta det.
Juristkommissionen skrev redan 1987 att polisens ”förmodade flyktväg” var längs med David Bagares gata. En slutsats som helt uppenbart bygger på Nieminen till stor del. Granskningskommissionen kom senare att instämma.
Ett större mönster av missförstånd i mars 1986. Mannen som Ann-Cathrine Robrandt och Gerard Samson såg sprang på Regeringsgatan (inte Malmskillnadsgatan). Mannen som Susanne Törneman såg sprang norrut i Smala gränd (inte söderut). Många utredare ifrågasatte att YN såg någon på David Bagares gata (innan hon såg LJ) och avvisade blankt att AZ såg någon där (innan han såg LJ).
Därför kallades inte AZ att vittna i rättegångarna 1989. YN kallades inte att vittna för att jönsen på Kvällsposten visade foton av Christer Pettersson för YN samma dag som Pettersson greps (tyvärr greps inte jönsen på Kvällsposten). Då hade advokaterna slagit klorna i YN. Advokaterna hade lätt avslöjat att YN och AZ mötte SE på Tunnelgatan väster om manskapsbodarna. Inte YN:s väsktjuv på David Bagares gata (enligt YN:s efterhandskonstruktion).
