Vänsterakademiker: "woke" leder till konservatism

Israel är ännu mer impopulärt i Europa än i USA. Stödet har sjunkit kraftigt bland amerikaner också, men inte till Europas nivåer.

Hos Pew research center i juni 2026 hamnar Sverige högst bland undersökta europeiska länder, med 78% med negativ syn på Israel och 19% med positiv. I USA är det 60% negativa och 37% positiva, vilket bara liknar ett fåtal länder i botten av den europeiska listan. (Bara i några kristna afrikanska länder söder om Sahara verkar en betydande mängd människor faktiskt gilla Israel.)

Är rätt säker på att europeiska partier som vårt V är så noga med att utesluta antisionister just för att potentialen är så stark här. Samma anledning gör att Alain Soral nödvändigtvis behövde sättas i fängelse, inte bara portförbjudas från offentligheten. Jänkarna kan ha DSA och Mamdani som gestikulerar och retar upp sionister men inte gör någonting konkret. Vetefan vad som skulle hända om en folklig Sami Suliman-typ, med inhemsk intellektuell uppbackning, tilläts ta plats som motsvarighet i något europeiskt land.

Jag tror att skillnaden ligger i hur Israel är en huvudfråga i USA medan det i Europa helt enkelt inte är det.

Det är ju helt naturligt i och med att USA faktiskt är landet som offrar blod och pengar för israelprojektet snarare än Europa, och i USA har det historiskt funnits en hårdare tabustämpel omkring israelfrågan som får urladdningen att bli mer explosiv.

Vi talar om landet som fram till nyligen hade kandidater till texasguvernör debattera i flera minuter om vem som är mest pro-Israel, alltså i en debatt om vem som ska styra Texas...

Den andra skillnaden är att contrajihadismen i Europa har en mer naturlig folklig grässrot då våra städer är överfyllda av muslimer, medan i USA (som inte har många muslimer) så är contrajihadism mer abstrakt och internationell till naturen, mestadels ett kodord för neokonservativ och att kriga emot Israels fiender i Mellanöstern. I Europa är contrajihadism att vara nojig kring den demografiska utvecklingen i ens eget land, inte att bry sig om vad som sker i muslimernas länder (även ifall de ofta försöker få det att överlappa).

Men du har rätt i att det enklarekan gå över styr med globala intifadan i Europa med tanke på det enorma antalet muslimer. I USA är ju inte muslimerna i sig inte en politisk kraft demografiskt, de har bara blivit en politisk kraft genom att lyftas av så många sympatisörer i vänstern.

Vad UK gjort mot både den globala intifadan och missnöjeshögern är förövrigt slående och bryter alla illusioner av att vi har någon yttrandefrihet i Väst. Det är också slående för att Labour valde att se ut som duktiga korgossar inför sionisterna framför att överhuvudtaget ha en politisk framtid i UK.

En i sanning märklig tråd på Flashback med en massa pseudointellektuellt dravel som börjar med namesdropping på tvivelaktiga figurer som Foucault, Derrida, Heidegger och Dugin - Ska de vara något att sitta och runka till? - och slutar med diskussion av Israels popularitetssiffror, fast ämnet var om woke leder till konservatism. Det enkla svaret är förstås att woke leder till en konservativ motreaktion. Det kräver inga grubblerier över varken vad Heidegger, Dugin eller de andra snedseglarna tyckt.

Den bipolära "woke-konservatism" som du försöker intala dig är vår tids stora battalj existerar inte ens längre, den är stendöd. Det som återstår är något annat och vad detta än är så används woke mest som en slagträ mot andra politiska rörelser man ogillar, men du har helt klart inte hängt med i svängarna och tror att det fortfarande är år 2020.

Den ena frågan leder till den andra. Man måste nog vara lite bakom flötet för att det ska stanna vid att man bara ogillar Israel. Nästa sak blir att ogilla att Israel ställer till med elände för att USA, och i mindre utsträckning resten av Västvärlden, möjliggör det och därefter måste man ta reda på varför världens mäktigaste lands politiska elits huvudprioritet är att hora ut sig till ett land som aldrig nånsin gett nåt i utbyte. Och slutsatsen reflektioner kring den frågan leder till kan rimligen bara bli nåt åt det "antisemitiska" hållet. Med tanke på att en påtaglig mängd småhattar bor i USA känner väl mängder av amerikaner några sådana som de betraktar som vänner vilket leder till att det känns deppigt att betänka att småhattar i stor utsträckning är i det närmaste obegripligt etnocentriska, villiga att göra vadsomhelst mot vemsomhelst utanför deras egen grupp om det gynnar deras intressen, och fungerar som nåt slags maffialiknande etniskt nätverk som skapar korruption och ser till att hela landet mer eller mindre kretsar kring att tjäna deras intressen på alla andras bekostnad.

Dessutom kretsar amerikaners identitet i stor utsträckning kring idealiserande av USA, och hur Israel förnedrar och dominerar USA samtidigt som USA konstant ger och ger Israel vad som än önskas skulle mycket väl kunna vara det ovärdigaste som hänt i hela världshistorien, en amerikan vars självbild kretsar kring att USA är det bästa som nånsin existerat skulle nog bryta ihop om han reflekterade över vedervärdigheten.


Annan klassiker i sammanhanget:
https://www.youtube.com/watch?v=XnlQW8Rh80A

Fullständigt groteskt och stor humor på samma gång.

Jag har hängt med i svängarna till dags datum alltifrån 1980-talet och ännu längre tillbaka då det i USA kallades political correctness, så visst har jag noterat att somliga nu säger att woke är stendött. Precis som sociologiprofessorn i Cambridge. Och det var ju för väl. Jag menar att woke är på väg ut.

Kolla på filmtrailern till Run, hide infidels producerad av shapiros daily wire, sedan kolla kommentarerna.

Fråga dig varför filmen känns som en märklig blandning av woke och politisk inkorrekt muslimhat, men från vilken vinkel kommer de hånfulla kommentarerna till filmen?

Både filmen och kommentarerna försöker vara politiskt inkorrekta, hur kan laddningen där sammanfattas av woke vs konservatism?

Tack för att du bemödat dig att skriva ett svar, men det där låter alldeles för krångligt. Uppriktigt sagt så är jag inte så intresserad av en analys av vad folk som tittat på en film av Ben Shapiro tycker, var de hör hemma politiskt eller av deras grad av förvirring och inkonsistens. Det hela känns som att böka i den politiska diskussionens undervegetation.

Begreppet woke, vad man nu lägger i det, kan naturligtvis diskuteras från alla möjliga utgångspunkter, konservativa, liberala, socialistiska eller vad du vill. Vad kommentarerna till filmen har för "laddning" känns inte särskilt intressant för mig.

Woke har handlat om alla möjliga dumma idéer om radikalfeministism, etnicitet, religion, funktionsvariation, hbtqi m.m. Om woke numera är ute och mest uppfattas som pinsamt (cringe) är det ju bra. Att det är ett idégods som står i klar motsatsställning mot ett traditionellt konservativt synsätt är ju uppennbart.

Frågan om woke leder till konservatism tycker jag låter väldigt konstruerad och enbart ha formulerats för att några kvasifilosofer på FB ska få tillfälle att i åratal sitta och debattera detta och fundera över vad Heidegger, Foucault och Alexander Dugin tyckte.

Du vill diskutera woke utan att nämna filosoferna som grundade frankfurtskolan, postmodernism, queerteori, osv?

Du vill inte heller diskutera hur woke idag tillämpas som slagträ emot alla man ogillar?

https://www.100.se/artiklar/analys/det-ar-wokevanster-att-kalla-mediekritik-for-wokehoger-125?fbclid=IwY2xjawUAD-1wZG9mBWV4dG4DYWVtAjEx AHNydGMGYXBwX2lkDDM1MDY4NTUzMTcyOAABHhvwoVYkLSQvwW ZHT4npEbWZElx3_F6itB2JtDrC0bvMwnCUwYWO61nyPPHD_aem _GIaqaPIobKloDJ8dgLT0zQ

Så vad tycker du om denna intervju om just "wokehöger" som används nu mot vita nationalister?

Ja, men vad folk håller på att gaffla om kan ju inte jag gräva ner mig i. Om det finns de som kallar vita nationalister för wokehöger så är det väl bara att notera och att pratas så mycket skit på nätet.

Men jag ska ändå snabbkolla intervjun.

Nu har jag lyssnat på James Lindsay som tydligen har hittat på begreppet woke-right. Det tycks avse vita, kristna, heterosexuella män som känner sig missgynnade och förtryckta som kämpar mot vänstern om makten och som har lagt sig till med ett grupptänkande på samma sätt som woke-vänstern. Vanliga högermänniskor blir därför sura om de beskylls för att vara wokehögern som om de vore lika knäppa och därför lätt kan avfärdas som just wokehöger.

Ja jösses, har man inget annat att bekymra sig över. Kommer osökt att tänka på hur sekterism präglas av ordstrider och rätt terminolog som trotskister, maoister och just ientitetspolitiker/extremvänstern brukar syssla med.

Nej, jag är måttligt intresserad av begreppet woke-högern. Är man förresten så känslig att man inte tål att bli kallad wokehöger av vänsteridioterna så att man går i taket? Det är ju bara ytterligare ett invektiv utöver rasist, fascist, nazist o.s.v. o.s.v. Och vem vet, högerkritikern kanske faktiskt är woke-right när det kommer till kritan.

Nej, sekteristiskt tjafs är inget för mig.

Är du intresserad i något speciellt som den här tråden handlar om? Undrar lite varför du ens klickade på den ifall du inte är intresserad i filosofin bakom woke eller hur den har kommit till eller hur den används som slagträ i dess universalt opopulära post mortem period?